Nya Zeeland

Ekonomin är på väg att återhämta sig, men riskerna påverkar utsikterna

Den ekonomiska tillväxten återhämtade sig 2025 efter att landet genomgått en oroande recession. Den ekonomiska aktiviteten minskade med 0,5 % under 2024 på grund av strama finansiella villkor som påverkade investeringarna och de (högt skuldsatta) hushållen, samtidigt som handelsutvecklingen var svag till följd av den svaga tillväxten i Kina, landets viktigaste exportmarknad. Dessutom ledde vinterens energikris till att många företag tvingades lägga ner verksamheten på grund av skyhöga elpriser. Samtidigt har produktiviteten sjunkit ytterligare, vilket har ökat arbetskostnaden per enhet och satt ytterligare press på företagens marginaler.

Ekonomin tog fart under 2025, driven av en fortsatt återhämtning inom turismen (cirka 6 % av BNP) och den penningpolitiska lättnaden som Nya Zeelands centralbank (RBNZ) inledde i augusti 2024, vilket stöder investeringar och hushållens konsumtion. Under det första kvartalet 2025 nådde antalet utländska besökare 94 % av nivåerna före covid (2019) under samma period, och åtgärder som lättnader i visumkraven bör ytterligare stödja turismen. Samtidigt har RBNZ, efter att ha höjt den officiella styrräntan (OCR) till 5,5 % år 2023 – den högsta nivån sedan 2008 – sänkt den sex gånger sedan augusti 2024 med sammanlagt 225 baspunkter (per juni 2025). Lägre inflation och den stigande arbetslösheten har föranlett en penningpolitisk lättnad, mot bakgrund av RBNZ:s dubbla mandat att stabilisera inflationen kring 2 % och stödja maximal hållbar sysselsättning. Trots att inflationen accelererade till 2,5 % under första kvartalet 25 ligger den fortfarande inom RBNZ:s målintervall (1–3 %), och svårigheterna att återhämta sig från recessionen tyder på utsikter till ytterligare sänkningar. Mot denna bakgrund kan den kraftiga nedgången i bostadsbyggandet som sågs 2024 komma att upphöra från och med 2026, eftersom sektorn visade tecken på stabilisering i början av 2025. Arbetskraftsbristen har minskat (delvis tack vare en ökning av nettoinvandringen), och kostnadstrycket (material- och lånekostnader) har lättat. Den uppåtgående trenden i den ekonomiska aktiviteten bör fortsätta in i 2026, även om det finns risker som grumlar utsikterna.

Handelsrestriktioner bidrar till osäkerheten kring öns ekonomiska återhämtning. Eftersom Nya Zeelands bidrag till USA:s handelsunderskott är relativt litet har landet endast tilldelats en förmånstull på 10 procent. Men eftersom tullarna sannolikt kommer att övervältras på de amerikanska konsumenterna kan de driva upp priserna på de amerikanska marknaderna, vilket i sin tur påverkar efterfrågan på nyzeeländska produkter. Vissa sektorer är särskilt utsatta med tanke på deras exponering mot den amerikanska marknaden, framför allt mejeriprodukter, kött och vin. Dessutom kan Nya Zeelands ekonomi påverkas av indirekta effekter, framför allt på grund av en nedgång i den globala tillväxten, och särskilt i Kina, som är landets viktigaste exportmarknad efter USA.

Ihållande budgetunderskott

Även om de offentliga intäkterna förväntas öka för 2025 års budget, som löper ut i juni 2026, förväntas utgiftsökningen bli större. Följaktligen förväntas underskottet i driftsbalansen exklusive vinster och förluster (OBEGAL eller budgetbalansen) öka något, och regeringen förutspår en återgång till en balanserad budget år 2028. För att stimulera företagens investeringar och motverka den sjunkande produktiviteten avser regeringen att införa ett skatteavdrag på 20 % för nya produktiva tillgångar (maskiner, verktyg och utrustning). Detta kommer att minska de potentiella skatteintäkterna, men bortsett från detta förblir det finanspolitiska ramverket stabilt. Följaktligen bör den förväntade ekonomiska återhämtningen öka skattebasen och därmed bidra till högre skatteintäkter. Dessutom hör hälso- och sjukvård, infrastruktur, utbildning, försvar samt lag och ordning till de sektorer som kommer att få en betydande andel av de nya utgifterna. En annan viktig budgetåtgärd är att genomföra förändringar i KiwiSaver-systemet, som är utformat för att uppmuntra nyzeeländare att investera trots stigande levnadskostnader. Förändringarna innefattar en höjning av standardnivån för arbetstagar- och arbetsgivaravgifter, vilket mer än väl kommer att kompensera för minskningen av statens bidrag. Dessa förändringar bör stödja den lokala ekonomin, eftersom KiwiSaver-fonderna investeras i nyzeeländska tillgångar.

Nya Zeelands underskott i bytesbalansen har tenderat att minska under de senaste åren, efter att ha nått en topp 2022 till följd av en drastisk ökning av de globala råvarupriserna. Trenden med ett lägre underskott i bytesbalansen förväntas fortsätta under 2025. Underskottet i varuhandeln bör fortsätta att minska till följd av den förväntade globala nedgången i råvarupriserna, vilket innebär ett nedåtriktat tryck på importpriserna. Dessutom kommer de amerikanska handelshinder sannolikt att utlösa en global nedgång i varupriserna i jakten på alternativa marknader. Detta motverkas dock delvis av att exporten påverkas av en trög global efterfrågan till följd av ökade handelsspänningar samt av RBNZ:s penningpolitiska lättnader, som har skapat tryck på valutans värdeminskning och därmed ett uppåtriktat tryck på importpriserna. Samtidigt bör underskottet i tjänstebalansen fortsätta att minska och kan till och med vändas till ett överskott tack vare återhämtningen inom inkommande turism. Underskottet i bytesbalansen finansieras traditionellt genom finansiella inflöden och kapitalinflöden, både i form av direktinvesteringar och portföljinvesteringar. Valutareserven, som motsvarade cirka fyra månaders import 2024, kan också bidra till finansieringen. Riskerna för en eventuell uttömning av valutareserven är begränsade, eftersom landets utlandsskuld (86 % av BNP, varav den statliga delen utgör 45 % av BNP) huvudsakligen är denominerad i lokal valuta.

Politiken svänger åt höger

Valet i oktober 2023 resulterade i en relativ seger för Nationalpartiet, under ledning av Christopher Luxon, som fick 38,1 % av rösterna. Nationella partiet fick endast 48 mandat av totalt 123 och kunde därför inte regera ensamt, utan bildade en koalition med ACT-partiet (11 mandat) och New Zealand First (8 mandat). Högerpartiernas maktövertagande utgör en viktig vändpunkt i landets politik och avslutar det vänsterorienterade Labour-partiets sexåriga regeringsperiod. Den styrande koalitionen försöker upphäva många av Labours politiska åtgärder, däribland maoriernas privilegier och rättigheter, progressiva sociala reformer och miljöregleringar.

På den diplomatiska arenan innebär rivaliteten mellan USA och Kina utmaningar för Nya Zeeland. Washington är en långvarig partner inom diplomati och säkerhetsallianser. Samtidigt är Peking den överlägset största exportmarknaden för Nya Zeeland. I ett försök att upprätthålla goda relationer med båda länderna besökte den tidigare premiärministern Hipkins Kina i juni 2023. Under den nya koalitionen har dock den geopolitiska inriktningen skiftat mot närmare band med västliga allierade (Five Eyes-alliansen och AUKUS). Dessutom kan utnämningen av Winston Peters, ledare för New Zealand First och en kritiker av Peking, till utrikesminister komma att kyla ner förhållandet mellan de två länderna.

Betalning

De vanligaste betalningssätten i Nya Zeeland är kort (betalkort och kreditkort) samt elektroniska kredit- eller debiteringsmetoder (autogiro, automatiserade fakturabetalningar och elektroniska överföringar). Användningen av kontaktlösa betalningar, mobilappar och betalningar via internet har ökat snabbt. Även om kontanter fortfarande spelar en viktig roll minskar användningen av dem avsevärt, och checkanvändningen halverades mellan 2013 och 2016. Banköverföringar och SWIFT-överföringar är de vanligaste betalningsmetoderna för inhemska och internationella transaktioner. De flesta banker i Nya Zeeland är anslutna till SWIFT-nätverket.

Inkasso

0

Inkassoprocessen inleds vanligtvis med att en betalningsuppmaning delges, där fordringsägaren underrättar gäldenären om dennes betalningsskyldigheter (inklusive eventuell avtalsenlig ränta) med en tidsfrist för betalningen.

FÖRFARANDE FÖR SUMMARISK DOM

Om fordringsägaren inte erhåller betalning efter att ha utfärdat ett betalningskrav är nästa möjliga steg att inleda ett förfarande för summarisk dom. Detta förfarande är avsett för situationer där gäldenären inte har någon invändning mot fordran. En ansökan kan lämnas in till tingsrätten eller högsta domstolen, beroende på fordringens värde. Tingsrätten har behörighet att pröva ärenden avseende fordringar upp till 350 000 NZD, och högsta domstolen prövar vanligtvis ärenden avseende fordringar över 350 000 NZD. En stämningsansökan måste lämnas in tillsammans med en delgivning om förfarandet, en ansökan om summarisk dom och en stödjande edsvuren försäkran från borgenären (eller, om det rör sig om ett företag, en person med personlig kännedom om omständigheterna som är behörig att lämna in en edsvuren försäkran på företagets vägnar), där omständigheterna kring fordringen redovisas. Ett förenklat avgörande innebär vanligtvis en förhandling som varar ungefär en dag (om gäldenären framför ett försvar), där bevisning lämnas i form av en edsvuren försäkran istället för att vittnen krävs. Om ansökan beviljas kan domstolen meddela en dom till förmån för fordringsägaren. Om ansökan inte bestrids kan en dom medföljande utfärdas till förmån för borgenären, utan att en fullständig förhandling krävs, även om det krävs att man inställer sig i domstolen för att ta upp ärendet. Om svaranden kan visa på ett hållbart försvar kan domstolen avslå ansökan om summarisk dom och hänskjuta ärendet till prövning i ett ordinarie förfarande.

ORDINÄRT FÖRFARANDE

Ordinarie förfaranden används när ett summariskt avgörande inte är möjligt på grund av att gäldenären har framfört ett giltigt försvar, eller om ett summariskt avgörande inte beviljas. Ordinarie förfaranden inleds genom att en stämningsansökan och en käromål inlämnas. Beroende på fordringens värde (enligt ovan) kan dessa förfaranden äga rum i tingsrätten eller i högsta domstolen. Till skillnad från ett summariskt avgörande kan ett ordinarie förfarande med svaromål innebära ytterligare steg, såsom bevisupptagning, bevisförhör och mellanbeslut, eller delgivning av bevisförteckningar, beroende på förfarandets karaktär.

ÖVERKLAGANDEN

Högsta domstolen prövar överklaganden från tingsrätten. Appellationsdomstolen har behörighet att pröva överklaganden från Högsta domstolen. Överklaganden är i allmänhet begränsade till enbart rättsfrågor. Överklaganden till Nya Zeelands högsta appellationsdomstol, Högsta domstolen, kan endast prövas med tillstånd från den domstolen. Tillstånd beviljas om Högsta domstolen anser att det är nödvändigt av rättviseskäl att pröva överklagandet.

0

Verkställighet av ett rättsligt beslut

Om domstolen meddelar dom till förmån för borgenären, det inte finns någon möjlighet till överklagande eller alla överklagandemöjligheter har uttömts, kan borgenären ansöka hos Högsta domstolen eller tingsrätten (beroende på fordringens värde enligt ovan) om verkställighet. Detta kan innefatta avdrag från gäldenärens lön eller förmåner (om gäldenären är en privatperson), beslag av egendom, tredjemansföreläggande eller panträtt i gäldenärens egendom. Utländska domar måste först erkännas av domstolen enligt lagen om ömsesidigt verkställande av domar från 1934 (Reciprocal Enforcement of Judgments Act 1934) eller enligt common law.

Insolvensförfaranden

KONKURS

Om fordringsägaren inte erhåller betalning efter att ha erhållit en dom mot en gäldenär och gäldenären är en fysisk person, kan fordringsägaren utfärda en konkursvarning som delges gäldenären. Om gäldenären underlåter att följa en konkursvarning betraktas detta enligt lagen som en konkurshandling.

LAGSTADGAD VÄRDERING

Om gäldenären inte betalar i enlighet med betalningsuppmaningen och gäldenären är ett företag, kan fordringsägaren som ytterligare ett möjligt steg upprätta och delge en lagstadgad betalningsuppmaning avseende den utestående skulden. Detta kan användas som ett alternativ till summarisk dom eller ordinarie förfarande. En lagstadgad betalningsuppmaning kan endast utfärdas om det inte föreligger någon väsentlig tvist om skulden. När den lagstadgade betalningsuppmaningen har delgivits gäldenären har denne 15 arbetsdagar på sig att betala skulden eller att ingå en betalningsöverenskommelse som godkänns av fordringsägaren. Om gäldenärsföretaget inte betalar i enlighet med den lagstadgade betalningsuppmaningen har fordringsägaren ytterligare 30 arbetsdagar på sig att inleda ett likvidationsförfarande mot gäldenärsföretaget, där underlåtenheten att följa den lagstadgade betalningsuppmaningen används som bevis för gäldenärens oförmåga att betala sina förfallna skulder. Ett gäldenärsföretag kan dock ansöka om att den lagstadgade betalningsuppmaningen ska upphävas inom 10 arbetsdagar efter att den delgivits. Domstolen får upphäva den lagstadgade betalningsuppmaningen om det föreligger en väsentlig tvist om huruvida skulden är förfallen eller inte, om det skuldsatta företaget har en motfordran, en kvittningsrätt eller en motkrav, eller om det finns andra tillräckliga skäl att göra detta.

LIKVIDATION

Likvidation innebär realisering och fördelning av ett gäldenärsföretags tillgångar när företaget är insolvent eller inte förväntas fortsätta sin verksamhet. En likvidator utses för företaget, som tar över ledningen av företaget, realiserar dess tillgångar, betalar dess fordringsägare och fördelar resten till dess aktieägare.

FÖRSONING MED FORDRINGSÄGARNA

Det finns två möjliga former av borgenärsöverenskommelse: antingen en informell överenskommelse mellan gäldenären och borgenären eller en formell borgenärsöverenskommelse enligt bolagslagen från 1993. En formell förlikning med borgenärerna är ett bindande avtal mellan ett skuldsatt företag och dess borgenär(er) om betalning av dess skulder, med villkor som är mindre stränga än borgenärernas strikta lagliga rättigheter. En uppgörelse kan innebära betalningar över tid, uppskjutna betalningar eller att man accepterar ett lägre belopp som fullständig och slutgiltig reglering av skulden. När en uppgörelse med fordringsägarna har godkänts av den erforderliga majoriteten av fordringsägarna eller av domstolen är uppgörelsen bindande för alla fordringsägare. Ett motsvarande förfarande finns för privatpersoner enligt insolvenslagen från 2006.

FRIVILLIG FÖRVALTNING

Det skuldsatta företaget kan gå in i frivillig förvaltning för att försöka maximera möjligheterna för ett insolvent företag att fortsätta sin verksamhet, eller, om detta inte är möjligt, för att möjliggöra en bättre avkastning för fordringsägarna än vid omedelbar likvidation. Detta förstärker det befintliga förfarandet för förlikning med fordringsägarna som ett alternativ till likvidation genom att införa ett moratorium för fordringsägarnas åtgärder att driva in sina fordringar.

Senast uppdaterad: juni 2025