Ekonomin är på väg att återhämta sig, men riskerna påverkar utsikterna
Den ekonomiska tillväxten återhämtade sig 2025 efter att landet genomgått en oroande recession. Konjunkturen krympte med 0,5 % under 2024 på grund av strama finansiella villkor som påverkade investeringarna och de (högt skuldsatta) hushållen, samtidigt som handelsutvecklingen var svag till följd av den svaga tillväxten i Kina, landets viktigaste exportmarknad. Dessutom tvingade vinterens energikris många företag att lägga ner verksamheten på grund av skyhöga elpriser. Samtidigt har produktiviteten sjunkit ytterligare, vilket har ökat enhetsarbetskostnaderna och satt ytterligare press på företagens marginaler.
Ekonomin tog fart under 2025, driven av en fortsatt återhämtning inom turismen (cirka 6 % av BNP) och den penningpolitiska lättnaden som Nya Zeelands centralbank (RBNZ) inledde i augusti 2024, vilket stöder investeringar och hushållens konsumtion. Under det första kvartalet 2025 nådde antalet utländska besökare 94 % av nivåerna före covid (2019) under samma period, och åtgärder som lättnader i visumkraven bör ytterligare stödja turismen. Samtidigt har RBNZ, efter att ha höjt den officiella styrräntan (OCR) till 5,5 % år 2023 – den högsta nivån sedan 2008 – sänkt den sex gånger sedan augusti 2024 med sammanlagt 225 baspunkter (per juni 2025). Lägre inflation och den stigande arbetslösheten har föranlett en penningpolitisk lättnad, mot bakgrund av RBNZ:s dubbla mandat att stabilisera inflationen kring 2 % och stödja maximal hållbar sysselsättning. Trots att inflationen accelererade till 2,5 % under första kvartalet 25 ligger den fortfarande inom RBNZ:s målintervall (1–3 %), och svårigheterna att återhämta sig från recessionen tyder på utsikter till ytterligare sänkningar. Mot denna bakgrund kan den kraftiga nedgången i bostadsbyggandet som sågs 2024 komma att upphöra från och med 2026, eftersom sektorn visade tecken på stabilisering i början av 2025. Arbetskraftsbristen har minskat (delvis tack vare en ökning av nettomigrationen), och kostnadstrycket (material- och lånekostnader) har lättat. Den uppåtgående trenden i den ekonomiska aktiviteten bör fortsätta in i 2026, även om det finns risker som grumlar utsikterna.
Handelsrestriktioner bidrar till osäkerheten kring öns ekonomiska återhämtning. Eftersom Nya Zeelands bidrag till USA:s handelsunderskott är relativt litet har landet endast beviljats en förmånstullsats på 10 procent. Men eftersom tullarna sannolikt kommer att övervältras på de amerikanska konsumenterna kan de driva upp priserna på de amerikanska marknaderna, vilket i sin tur påverkar efterfrågan på nyzeeländska produkter. Vissa sektorer är särskilt utsatta med tanke på deras exponering mot den amerikanska marknaden, framför allt mejeriprodukter, kött och vin. Dessutom kan Nya Zeelands ekonomi påverkas av indirekta effekter, framför allt på grund av en nedgång i den globala tillväxten, särskilt i Kina, som är landets viktigaste exportmarknad efter USA.
Ihållande budgetunderskott
Även om de offentliga intäkterna förväntas öka för 2025 års budget, som löper ut i juni 2026, förväntas utgiftsökningen bli större. Följaktligen förväntas underskottet i driftsbalansen exklusive vinster och förluster (OBEGAL eller budgetbalansen) öka något, och regeringen förutspår en återgång till en balanserad budget år 2028. För att stimulera företagens investeringar och motverka den sjunkande produktiviteten avser regeringen att införa ett skatteavdrag på 20 % för nya produktiva tillgångar (maskiner, verktyg och utrustning). Detta kommer att minska de potentiella skatteintäkterna, men bortsett från detta förblir det finanspolitiska ramverket stabilt. Följaktligen bör den förväntade ekonomiska återhämtningen öka skattebasen och därmed bidra till högre skatteintäkter. Dessutom hör hälso- och sjukvård, infrastruktur, utbildning, försvar samt lag och ordning till de sektorer som kommer att få en betydande andel av de nya utgifterna. En annan viktig budgetåtgärd är att genomföra förändringar i KiwiSaver-systemet, som är utformat för att uppmuntra nyzeeländare att investera trots stigande levnadskostnader. Förändringarna innefattar en höjning av standardnivån för arbetstagar- och arbetsgivarbidrag, vilket mer än väl kommer att kompensera för minskningen av statens bidrag. Dessa förändringar bör stödja den lokala ekonomin, eftersom KiwiSaver-fonderna investeras i nyzeeländska tillgångar.
Nya Zeelands bytesbalansunderskott har tenderat att minska under de senaste åren, efter att ha nått en topp 2022 till följd av en drastisk ökning av de globala råvarupriserna. Trenden med ett lägre bytesbalansunderskott förväntas fortsätta under 2025. Underskottet i varuhandeln bör fortsätta att minska till följd av den förväntade globala nedgången i råvarupriserna, vilket innebär ett nedåtriktat tryck på importpriserna. Dessutom kommer de amerikanska handelshinder sannolikt att utlösa en global nedgång i varupriserna i jakten på alternativa marknader. Detta motverkas dock delvis av att exporten påverkas av en trög global efterfrågan mitt i ökade handelsspänningar samt av RBNZ:s penningpolitiska lättnader, som har skapat tryck på valutans värdeminskning och därmed ett uppåtriktat tryck på importpriserna. Samtidigt bör underskottet i tjänstebalansen fortsätta att minska och kan till och med vändas till ett överskott tack vare återhämtningen inom inkommande turism. Underskottet i bytesbalansen finansieras traditionellt genom finansiella inflöden och kapitalinflöden, både i form av direktinvesteringar och portföljinvesteringar. Valutareserverna, som motsvarade cirka fyra månaders import 2024, kan också bidra till finansieringen. Riskerna för en eventuell uttömning av valutareserven är begränsade, eftersom landets utlandsskuld (86 % av BNP, varav den statliga delen utgör 45 % av BNP) huvudsakligen är denominerad i lokal valuta.
Politiken svänger åt höger
Valet i oktober 2023 resulterade i en relativ seger för Nationalpartiet, under ledning av Christopher Luxon, som fick 38,1 % av rösterna. Nationalpartiet fick endast 48 mandat av totalt 123 och kunde därför inte regera ensamt, utan bildade en koalition med ACT-partiet (11 mandat) och New Zealand First (8 mandat). Högerpartiernas maktövertagande utgör en viktig vändpunkt i landets politik och avslutar det vänsterorienterade Labourpartiets sexåriga regeringsperiod. Den styrande koalitionen försöker upphäva många av Labours politiska åtgärder, däribland maoriernas privilegier och rättigheter, progressiva sociala reformer och miljöregleringar.
På den diplomatiska arenan innebär rivaliteten mellan USA och Kina utmaningar för Nya Zeeland. Washington är en långvarig partner inom diplomati och säkerhetsallianser. Samtidigt är Peking den i särklass största exportmarknaden för Nya Zeeland. I ett försök att upprätthålla goda relationer med båda länderna besökte den tidigare premiärministern Hipkins Kina i juni 2023. Under den nya koalitionen har dock den geopolitiska inriktningen skiftat mot närmare band med västliga allierade (Five Eyes-alliansen och AUKUS). Dessutom kan utnämningen av Winston Peters, ledare för New Zealand First och en kritiker av Peking, till utrikesminister komma att kyla ner förhållandet mellan de två länderna.

Kina
USA
Australien
Japan
Europa
Sydkorea