Den gröna omställningen och elektrifieringen av samhället kan leda till stora förändringar på de globala metallmarknaderna. Kraftig efterfrågetillväxt, i kombination med ett allt mer begränsat utbud, kan leda till strukturella underskott på koppar, nickel och aluminium fram till 2035. Detta kan i sin tur lägga grunden för en ny uppgångsperiod för metallpriserna.
Industrimetallerna går nu in i en ny fas. Den gröna omställningen skapar betydande ny efterfrågan, samtidigt som utbudssidan i allt mindre utsträckning kan hålla jämna steg.
Denna utveckling kan skapa ett långvarigt tryck på marknaderna för koppar, nickel och aluminium och bana väg för en ny uppgångsperiod för metallpriserna.
Simon LACOUME, branschekonom för metallsektorn på Coface.
Efterfrågan ökar till följd av den gröna omställningen
Redan innan framväxten av teknik med låga utsläpp drevs efterfrågan på metaller av starka långsiktiga trender. Urbanisering, infrastruktursatsningar och tillväxt i tillväxtekonomier kommer även fortsättningsvis att bidra till ökad global konsumtion under de kommande åren. Bygg- och anläggningssektorn står för nära 50 procent av den globala stålkonsumtionen, medan elektrifieringen redan står för nära tre fjärdedelar av den globala efterfrågan på koppar.
Efterfrågan får nu ytterligare stöd från den gröna omställningen och digitaliseringen. Förnybar energi, elfordon, batterier, elnät och datacenter är särskilt metallintensiva. Enligt Internationella energiorganets (IEA)1 APS-scenario2 (Announced Pledges Scenario) kan ren teknik stå för 35 procent av den globala efterfrågan på koppar och nickel år 2035.
Varför utbudet har svårt att hålla jämna steg
Samtidigt som efterfrågan ökar blir det allt svårare att öka utbudet. Mindre än en procent av alla prospekteringsprojekt för mineraler leder till en gruva i drift, och det tar i genomsnitt nära 20 år att utveckla ny kapacitet i befintliga projekt. Som jämförelse tog detta mindre än 15 år i början av 2000-talet. Låg avkastning på investeringar, sjunkande malmkvalitet och stigande kostnader begränsar också producenternas möjligheter att snabbt öka produktionen.
Dessutom är leveranskedjorna starkt geografiskt koncentrerade. Indonesien står för 67 procent av världens produktion av nickelmalm, medan Kina kontrollerar mer än hälften av världens raffineringskapacitet för flera metaller.
Samtidigt ökar antalet handelshinder. I slutet av 2025 hade 1 138 åtgärder införts som påverkar import eller export av kritiska mineraler. Tio år tidigare var siffran 357.
Koppar, nickel och aluminium: Strukturella underskott fram till 2035
Obalansen mellan utbud och efterfrågan väntas bli särskilt stor för de metaller som är avgörande för den gröna omställningen. För aluminium, koppar och nickel väntas efterfrågan växa snabbare än utbudet under det kommande decenniet, även utan ytterligare intensifiering av avkarboniseringen. Samtidigt kommer konsekvenserna att variera mellan de olika metallerna.
Data för grafen i .xlsx format
Koppar, som är avgörande för elektrifieringen av ekonomin och utvecklingen av digital infrastruktur, kan stå inför ett underskott på mellan 1,5 och 6,5 miljoner ton fram till 2035, beroende på scenario. I ett nettonollutsläppsscenario kan underskottet uppgå till så mycket som 17 procent av den globala efterfrågan. Den kraftiga tillväxten av datacenter kan förstärka trycket ytterligare.
Nickel framstår som den metall som påverkas mest av den gröna omställningen, drivet av ökad efterfrågan från batteritillverkning och elektrisk mobilitet. I ett nettonollutsläppsscenario kan marknaden för raffinerad nickel stå inför ett underskott på omkring 6,5 miljoner ton fram till 2035. Det motsvarar nästan 35 procent av den förväntade efterfrågan.
Aluminium väntas också få en stramare marknad. Underskottet kan uppgå till mellan 5 och 15 miljoner ton, motsvarande omkring 10 procent av den förväntade efterfrågan. I detta fall handlar utmaningen mindre om tillgången på råvaror och mer om industrikapacitet, investeringsbehov och tillgång till konkurrenskraftigt prissatt el.
Mot en ny uppgångsperiod för metallpriserna
Dessa obalanser väntas skapa ett långvarigt uppåttryck på priserna. Coface bedömer att priserna på koppar och nickel kan nära nog fördubblas under det kommande decenniet, medan även aluminium väntas få en betydande prisuppgång. För stål och zink ser situationen annorlunda ut. Dessa metaller framstår som mindre sårbara, med färre begränsningar på utbudssidan och lägre exponering mot den nya efterfrågan som följer av den gröna omställningen.
Data för grafen i .xlsx format
För industriföretag kommer utmaningen så småningom att handla om mer än bara pris. Att säkra tillgången till kritiska metaller, utveckla effektiva återvinningslösningar och minska materialintensiteten i produktionen kan bli avgörande konkurrensfaktorer under de kommande åren.
> Läs vår analys av metallsektorn
1 Internationella energiorganet (IEA)
2 Announced Pledges Scenario (APS)
