När NextGenerationEU-programmet närmar sig sitt slut har endast 58 % av medlen från återhämtnings- och resiliensfaciliteten betalats ut. Detta innebär att nästan 270 miljarder euro fortfarande måste betalas ut före utgången av 2026. Denna underutnyttjande av medlen försvagar både tillväxttakten och de strukturella mål som planen var avsedd att stödja.
EU:s BNP-prognoser för 2025: 1,5 % · 2026: 1,4 %
- 806,9 miljarder euro: total budget för NextGenerationEU, inklusive 650 miljarder euro för återhämtnings- och resiliensfaciliteten
- 58 %: andel av RRF-medlen som redan har betalats ut på EU-nivå (≈ 270 miljarder euro återstår fram till slutet av 2026)
- +0,4 % per år: genomsnittlig BNP-tillväxt i EU för 2020–2030 enligt kommissionens ursprungliga förväntningar – men nu lägre på grund av förseningar i användningen av medlen
Data for the diagrammet i .xlsx format (26 Ko)
Ett ambitiöst program jämfört med den faktiska utbetalningen
När programmet NextGenerationEU (NGEU) lanserades 2021 var målet att hjälpa EU ur covid-19-krisen och stödja strukturella förändringar genom ett återhämtningspaket värt 806,9 miljarder euro – det största i unionens historia. Huvuddelen, återhämtnings- och resiliensfaciliteten (RRF), är avsedd att finansiera projekt inom sex nyckelområden, däribland den gröna och digitala omställningen.
I början av 2026 hade endast 58 % av medlen betalats ut, och en ännu mindre andel hade faktiskt använts. Detta äventyrar både de kortsiktiga och långsiktiga tillväxtförväntningarna.
Flera hinder för att använda medlen
Förseningarna beror bland annat på administrativa flaskhalsar, begränsad genomförandekapacitet och förändrade politiska ramar. Kriget i Ukraina, energikrisen och inflationen har tvingat flera länder att revidera sina planer, vilket i sin tur har bromsat utbetalningstakten. De reformkrav som följer med medlen, och som ibland är impopulära, har också skjutits upp eller omförhandlats, som i Spanien och Italien.
Dessutom anser vissa länder att EU-lån inte längre är lika attraktiva som finansiering på marknaden. Spanien har till exempel meddelat att man kommer att avstå från 67 miljarder euro av de 83 miljarder euro i RRF-lån som ett resultat av förbättrad kreditvärdighet.
En blandad ekonomisk effekt
Även om länder som Grekland, Kroatien, Italien och Portugal hittills har utnyttjat medlen på bästa sätt, verkar den totala effekten på Europas BNP vara svagare än väntat. Uppskattningar tyder på att den årliga tillväxten kunde ha varit 0,4 % högre i genomsnitt mellan 2020 och 2030 om medlen hade utnyttjats fullt ut. Tidsbristen gör nu att regeringarna prioriterar projekt som är lätta att genomföra – på bekostnad av strukturreformer med högt värdeskapande.
Bakom de historiskt stora summorna i EU:s återhämtningsplan är det genomförandet som kommer att avgöra effekten. Underutnyttjande eller felallokering av medel – genom investeringar och reformprojekt – kommer att försvaga potentialen att stimulera både kort- och långsiktig tillväxt i en redan utmanande budgetsituation.
säger Laurine Pividal, ekonom på Coface med ansvar för Sydeuropa.
Efter 2026: partiell men målinriktad lättnad
Den lucka som uppstår när NGEU upphör kan delvis fyllas av andra instrument, bland annat SAFE-lån från programmet Readiness 2030 (150 miljarder euro för perioden 2026–2030) för försvarsändamål.
Deras sektoriella begränsning (försvarsindustrin) och mer flexibla regler (35 % av medlen kan användas för produkter från tredjeländer utanför EU, EES, EFTA och Ukraina) innebär dock en svagare makroekonomisk inverkan än NGEU:s bredare mål om diversifiering och strukturell modernisering.
>Kontakta en av våra experter nära dig för att säkra din verksamhet redan idag.
