Rispriserna har fallit med 35 % på ett år och ligger nu på den lägsta nivån sedan 2017 (cirka 360 US-dollar per ton), efter att Indien hävt sina exportrestriktioner. Efter tre år av extrem volatilitet står marknaden nu inför ett överskott (541 miljoner ton producerade 2024), vilket pressar priserna och stör balansen för både producenter och importörer globalt.
Tre år av rekordvolatilitet
Sedan 2022 har Indien – världens största risexportör – begränsat exporten för att dämpa de globala prisökningarna (19 % ökning 2022 och 2023), särskilt till följd av kriget i Ukraina och dåliga väderförhållanden i Asien. Återupptagandet av exporten 2024, i kombination med rekordskördar i Asien, ledde till en prisnedgång på 35 % på ett år. Med ökande produktionsprognoser för 2026 och en möjlig återkomst av väderfenomenet La Niña under fjärde kvartalet 2025 förväntas ett ökande utbudsöverskott 2026. Priserna förväntas fortsätta att falla under 2025, med en möjlig stabilisering under 2026 – på nivåer som inte setts på tio år.
data fôr diagrammet i .xls file
Asien dominerar marknaden – Afrika är starkt beroende
Ris är världens mest konsumerade basföda, före både vete och majs. Trots sin betydelse för livsmedelssäkerheten handlas ris fortfarande relativt lite internationellt. Asien står för nästan 90 % av både produktion och konsumtion, vilket gör det till den dominerande aktören.
Samtidigt är Afrika söder om Sahara starkt beroende av import från Asien. År 2024 stod fem asiatiska länder¹ för 75 % av den globala risexporten, varav Indien ensamt stod för 40 %. Denna koncentration gör många importberoende länder sårbara för politiska beslut i asiatiska ekonomier.
En politiskt laddad fråga i hela Asien
Ris är fortfarande en mycket politiskt laddad handelsvara i många asiatiska länder.
Den fortsatta prisnedgången hotar lönsamheten för producenter i länder med lägre produktionsvolymer än Indien. Filippinerna, en av världens största risimportörer, har infört ett importförbud i 60 dagar sedan den 1 september för att skydda sina egna producenter. Indonesien har å sin sida valt en strategi för livsmedelssuveränitet, med ökat fokus på inhemsk produktion för att minska importberoendet.
data för diagrammet i .xls file
Flera tillväxtekonomier upprätthåller protektionistiska åtgärder. I Japan har till exempel påtryckningar från jordbruksintressen lett till strikta importkvoter för att skydda den nationella risproduktionen. Denna strategi riskerar dock att störa den inhemska marknaden. Den japanska rissektorn står inför en försörjningskris efter en dålig skörd 2023, orsakad av extrem hetta som minskade avkastningen. Dessutom har lagringsproblem och en kraftig jordbävning i södra Japan i augusti 2024 förvärrat situationen. Protektionistiska åtgärder håller de inhemska priserna artificiellt höga – särskilt när den nationella produktionen misslyckas. I Tokyo kostar en 5 kg-säck ris nu cirka 4 000 yen (cirka 26 US-dollar), jämfört med 8 dollar för en liknande säck thailändskt ris i Bangkok.
¹ Indien, Thailand, Vietnam, Pakistan, Kambodja
