Tenn, en viktig metall inom elektronikindustrin – där lödtenn ensamt står för hälften av den globala efterfrågan – får ett tydligt lyft av både energiomställningen och den pågående digitalaliseringen. Samtidigt är tillväxten på utbudssidan begränsad, framför allt i Demokratiska republiken Kongo (DR Kongo) och Myanmar. Detta väntas leda till ett utbudsunderskott redan 2026, det första sedan 2021.
Sedan årets början har tenn haft den kraftigaste prisuppgången av alla icke-järnmetaller: en ökning på hela 70 procent jämfört med förra året, upp till 50 000 USD per ton. På mycket kort sikt kan den höga prisvolatiliteten delvis förklaras av spekulativa rörelser kopplade till låga lager på de viktigaste metallbörserna (LME, SHFE)¹.
Den ökande efterfrågan på datadriven teknik är en central drivkraft bakom prisuppgången. Vi förväntar oss att genomsnittspriset kommer att ligga på cirka 45 000 dollar per ton (+40 % jämfört med förra året) under första halvåret
säger Simon Lacoume, sektorsanalytiker på Coface.
Icke-järnmetaller: fortsätter uppåt
Priserna på flera centrala icke‑järnmetaller – från koppar till aluminium och nickel – har stigit markant de senaste månaderna, med en särskilt tydlig acceleration i januari. LME‑indexet ligger nu 34 procent högre än förra året, att jämföra med en blygsam tillväxt på 6 procent mellan 2024 och 2025.
Energiomställningen är en viktig drivkraft bakom denna prisuppgång, men långt ifrån den enda. Den digitala omställningen, där datacenter och halvledarproduktion kräver stora mängder metaller, har skapat ytterligare tryck på efterfrågan. Samtidigt har spekulativa rörelser förstärkt trenden. Tenn är ett illustrativt exempel på denna utveckling.
Data för diagrammet i .xlsx format
Ett växande utbudsunderskott och Kinas fortsatta dominans
Den globala produktionen av raffinerat tenn förväntas öka med 3 % under 2026, efter en tillväxt på 2 % under 2025. Trots detta kommer produktionen inte att räcka för att möta den förväntade efterfrågeökningen på 3,5 % under 2026. Marknaden går därför mot ett utbudsunderskott redan i år, en situation som sannolikt kommer att bestå under de kommande åren. På längre sikt blir den största utmaningen att vara att expandera gruvdriften, eftersom uttömningen av befintliga fyndigheter utgör en betydande risk för hela värdekedjan.
Kina står bakom hälften av världens produktion av raffinerat tenn. Trots initiativ för att motverka ”involution” bedömer vi att den kinesiska produktionen förblir robust under 2026 (+5 %). Tenn är fortsatt en strategisk resurs i Kinas strävan att uppnå självförsörjning inom datainfrastruktur.
Däremot förväntas produktionen i grannlandet Indonesien² minska, till följd av regulatoriska begränsningar och ökat lokalt motstånd mot gruvprojekt. Den inhemska produktionen förväntas minska med 2 % 2026, efter en nedgång på 1 % året innan.
Den största sårbarheten finns dock på malmsidan. Demokratiska republiken Kongo och Myanmar står tillsammans för 20 % av den globala produktionen och 60 % av Kinas import av tennmalm. I DR Kongo innebär återkommande strider mellan M23-rebeller och regeringsstyrkor störningar verksamheten i Nord-Kivu och stör regelbundet gruvdriften, framför allt vid Bisie-gruvan, som ensam står för nästan 6% av världens produktion. I Myanmar fortsätter operativa osäkerhetsfaktorer att begränsa tennutvinningen och hålla produktionen under marknadens tidigare förväntningar.
Data för diagrammet i .xlsx format
En allt starkare efterfrågeutsikt, hämmad av begränsad lagertillgång
På mycket kort sikt har den kraftiga prisuppgången på koppar skapat en dominoeffekt på andra metaller, däribland tenn. De låga lagernivåerna under 2025 har dessutom förstärkt prisökningen de senaste månaderna. När lagren började byggas upp samtidigt som priserna steg kraftigt accelererade utvecklingen ytterligare i januari (figur 3). Prisvolatiliteten väntas nu gradvis avta i takt med att spekulativa positioner minskar. På längre sikt förblir efterfrågeutsikterna för tenn starka.
Den industriella efterfrågan väntas fortsätta öka, framför allt inom elektroniska komponenter, där databaserade tekniker kräver metallintensiv infrastruktur. Enligt den senaste SEMI‑rapporten förväntas de globala leveranserna av kiselskivor öka med 5,2 % under 2026 (efter +5,4 % 2025) till 13 500 miljoner kvadrattum (MSI). Innovationer förbättrar visserligen effektiviteten, men inte i tillräcklig grad för att dämpa den kraftiga efterfrågetillväxt som digitaliseringen driver fram.
Stark efterfrågan, begränsad av låga lager
På mycket kort sikt har den kraftiga prisuppgången på koppar spridit sig till andra metaller, däribland tenn. Relativt låga lagernivåer på de stora börserna har samtidigt förstärkt uppgången. När lagren började fyllas på under en period av snabbt stigande priser förstärktes trenden ytterligare. Prisvolatiliteten väntas dock gradvis minska i takt med att spekulativa positioner avtar.
Data för diagrammet i .xlsx format
På längre sikt väntas efterfrågan på tenn fortsätta att öka, driven av den växande halvledarindustrin och den snabbt expanderande datalagringsinfrastruktur - två sektorer med hög metallintensitet. Enligt den senaste SEMI³-rapporten förväntas de globala leveranserna av kiselskivor öka med 5,2 % i år, efter +5,4 % 2025, till 13 500 MSI⁴. Även om innovationer förbättrar produktionseffektiviteten kommer de inte att minska metallbehovet tillräckligt för att motverka den kraftiga efterfrågetillväxt som digitaliseringen driver på.
Fördjupa dig
> Utforska vår djupgående riskbedömning av metallsektorn
1 London Metal Exchange och Shanghai Futures Exchange
2 Indonesien är världens näst största producent av tennmalm.
3 Semiconductor Equipment and Materials International är en global branschorganisation för elektronik- och halvledartillverkningens leverantörskedja.
4 MSI står för ”million square inches” (anglosaxisk ytenhet). 1 MSI = 645,16 m²
