Europa
Kosovo
Nordmakedonien
Kina
Serbien
Turkiet
USAEn stark tillväxt, som fortsatt drivs av inhemsk efterfrågan och turismen
Tillväxten har varit fortsatt stark under 2025, framför allt tack vare en återhämtning i den inhemska efterfrågan. Hushållens konsumtion stöds av en fortsatt stark arbetsmarknad och bekräftelsen på att inflationen har stabiliserats under den albanska centralbankens mål på 3 %. Investeringarna gynnas av förbättrade finansiella villkor och utnyttjandet av EU-medel för kandidatländerna på Balkan, vilka fördelas utifrån varje lands BNP och befolkning. Albanien kan komma att erhålla upp till 922 miljoner euro i lån och bidrag fram till dess att landet ansluter sig till EU, förutsatt att det uppfyller de uppsatta målen. Dessutom fortsätter turismboomen att stimulera privata och offentliga investeringar i bostadsbyggande och större infrastrukturprojekt (flygplatser, hamnar, transportnät etc.).
Dessutom drivs exporten av tjänster, som fortsätter att gynnas av utvecklingen inom turistsektorn (26 % av BNP år 2024), vilket därmed stöder leken. Turismen slog återigen rekord år 2024 med 11,7 miljoner internationella besökare (+15,2 % jämfört med 2023) och nästan 5 miljarder euro i utländska turistutgifter (+55 %). Dessutom förväntas varuexporten gradvis återhämta sig efter två år av kraftig nedgång till följd av ett ogynnsamt yttre konjunkturläge och lekens appreciering. Den externa efterfrågan kommer dock att påverkas av den långsamma återhämtningen hos de europeiska handelspartnerna, som Albanien är starkt beroende av, i en tid då deras industriella verksamhet präglas av osäkerhet kring eventuella amerikanska tullar.
Ett strukturellt högt handelsunderskott
Budgeten för 2025 räknar med historiskt höga offentliga utgifter på 8,2 miljarder euro (32 % av BNP), inklusive investeringar på 1,6 miljarder euro (6,2 % av BNP). Dessa investeringar är främst avsedda att finansiera ett brett spektrum av infrastrukturprojekt, däribland byggstarten av hamnen i Porto Romano och utbyggnaden av väg- och energinät. För det andra stärks intäkterna av en stark inhemsk konjunktur, högre inkomstskatteintäkter till följd av betydande löneökningar inom den offentliga sektorn i juli 2024 samt kampen mot den informella ekonomin och skatteflykt. Detta kommer att begränsa ökningen av det totala underskottet. Det primära saldot (dvs. exklusive räntekostnader) förväntas vara i balans. Mot denna bakgrund kommer skuldkvoten att fortsätta att minska, tack vare en stark ekonomisk utveckling och lekens appreciering (cirka 45 % av skulden är denominerad i utländsk valuta).
Underskottet i bytesbalansen förväntas öka under 2025, drivet av ett växande underskott i varuhandeln och en långsammare tillväxt inom turismen. Medan lekens appreciering kommer att sänka importkostnaderna, särskilt för energi, mellanprodukter och kapitalvaror, kommer exporten – som redan är begränsad och utsatt för osäkerhet i Europa – sannolikt att drabbas negativt. Dessutom kommer importen att drivas av en stark inhemsk efterfrågan, särskilt inom byggsektorn. Samtidigt kommer turistboomen, även om den sker i en långsammare takt, att fortsätta att stödja överskottet i tjänstesektorn, och utlandsöverföringar från utlandsboende kommer att upprätthålla den positiva sekundära inkomstbalansen. Utländska direktinvesteringar (7 % av BNP år 2024), främst inom byggsektorn, turismen och energisektorn, kommer fortsatt att finansiera en stor del av underskottet.
Bekräftelsen av politisk kontinuitet främjar den europeiska integrationen
Med en svag opposition som splittrats av bedrägeri- och korruptionsskandaler vann den sittande socialistiske premiärministern Edi Rama parlamentsvalet i maj 2025 med 52,1 % av rösterna. Edi Rama, som suttit vid makten sedan 2013, inleder nu sin fjärde mandatperiod i rad. Tack vare sin förnyade parlamentariska majoritet på 82 av 140 platser i parlamentet kommer den socialistiska regeringen att fortsätta sin kamp mot korruption och organiserad brottslighet i syfte att ansluta sig till Europeiska unionen. I detta avseende inledde EU, efter invasionen av Ukraina, officiellt anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien. Diskussionerna om de första ”grundläggande” kapitlen i förhandlingarna inleddes slutligen i oktober 2024, efter att de hade skilts från Nordmakedoniens. Trots ansträngningarna att reformera rättsväsendet och införa åtgärder mot korruption är ett anslutande på kort sikt dock fortfarande osannolikt på grund av omfattningen av de reformer som återstår att genomföra. Reformerna skulle dock kunna påskyndas tack vare den tillväxtplan på 6 miljarder euro som EU har föreslagit för kandidatländerna på Balkan.
Dessutom kommer Albanien att fortsätta att upprätthålla goda förbindelser med Italien, med vilket ett mellanstatligt toppmöte är planerat att äga rum för första gången år 2025. Avtalet om ömsesidigt erkännande av pensionsavgifter mellan de två länderna träder i kraft den 1 juni 2025. Avtalet från november 2023 om omplacering till Albanien av asylsökande som anländer till Italien stötte dock snabbt på rättsliga hinder och är fortfarande inte tillämpligt vid tidpunkten för detta skrivande. Domstolen i Rom har upprepade gånger avvisat frihetsberövandet av migranter som överförts till de två centren i Albanien och har därefter hänskjutit ärendet till EU-domstolen. Dessa center, som finansieras av Italien, används nu främst för att återsända invandrare vars asylansökningar har avslagits och som därför står inför utvisning.