Belgien

Den måttliga tillväxten fortsätter endast tack vare en stabil köpkraft

Den belgiska ekonomin förväntas fortsätta att växa i en måttlig men dämpad takt både 2026 och 2027. Hushållens köpkraft kommer återigen att stödjas av den automatiska indexeringen av löner, pensioner och sociala förmåner i förhållande till levnadskostnaderna, vilket fortfarande är ett utmärkande drag i det belgiska systemet. Denna mekanism bör utgöra en viktig buffert mot stigande priser, men dess effektivitet kommer delvis att motverkas av en förnyad ökning av energipriserna, vilket kommer att påverka köpkraften under 2026 när det leder till ett mer omfattande inflationstryck. Denna utveckling kommer att tynga konsumenternas förtroende. Samtidigt erbjuder finanspolitiken endast begränsat stöd. Eftersom de offentliga finanserna redan är ansträngda har regeringen liten handlingsutrymme att öka utgifterna eller vidta riktade stödåtgärder för hushållen, till skillnad från sin roll under de senaste kriserna. Även om de belgiska hushållen fortfarande har ett relativt komfortabelt sparande, vilket bör dämpa den omedelbara effekten av högre priser, förväntas en gradvis ökning av arbetslösheten undergräva förtroendet och dämpa konsumtionstillväxten. Dessutom kommer den fortsatta åtstramningen av både finans- och penningpolitiken att ytterligare begränsa den reala inhemska efterfrågan både 2026 och 2027, även om ett avtagande inflationstryck skulle kunna stödja en något högre tillväxt under 2027.

Efter en långvarig period av marginalpress under 2023–24 började företagen se en viss försiktig förbättring av lönsamheten, vilket bidrog till en återhämtning av de privata investeringarna. Denna återhämtning gynnades av Europeiska centralbankens (ECB) inledande sänkning av styrräntorna, vilket sänkte finansieringskostnaderna och stödde investeringarna. Denna positiva utveckling visade sig dock inte räcka för att uppväga den kraftiga ökningen av företagskonkurser som observerades mellan 2021 och 2025, då konkursfrekvensen översteg nivåerna före pandemin med cirka 10 procent. Framöver förväntas stigande driftskostnader – särskilt för energi, insatsvaror och arbetskraft – i allt högre grad tynga företagens marginaler, och indexeringen kommer att försämra kostnadskonkurrenskraften. Dessutom kommer en förnyad åtstramning av ECB:s penningpolitik sannolikt att försämra finansieringsvillkoren. Sammantaget förväntas dessa faktorer gradvis urholka lönsamheten, dämpa investeringsaktiviteten och leda till fler konkurser under 2026, med fortsatt höga nivåer in i 2027. Inom byggsektorn är aktiviteten fortsatt särskilt dämpad: antalet bygglov ligger kvar på låga nivåer, och försämringen av branschförhållandena förväntas bestå, vilket hämmar aktiviteten utanför anläggningssegmentet.

De offentliga utgifterna förväntas endast bidra i begränsad utsträckning till tillväxten under de närmaste åren. Den nya regeringen har signalerat sin avsikt att dämpa tillväxten i de löpande utgifterna genom arbetsmarknads- och pensionsreformer, samt genom att införa delvisa tak för löneindexeringsmekanismerna. Samtidigt kommer utgiftsstrukturen att förändras, där högre offentliga investeringar ger ett visst stöd åt aktiviteten. Ökade försvarsutgifter, tillsammans med fortsatta investeringar i energiomställningen och den digitala infrastrukturen, förväntas understödja en viss tillväxt. Utrymmet för finanspolitisk expansion är dock fortfarande starkt begränsat av EU:s förfarande vid alltför stora underskott, vilket begränsar regeringens möjlighet att kompensera för den svagare utvecklingen inom den privata sektorn. Utsikterna för exporten är fortsatt utmanande. Den belgiska utländska efterfrågan tyngs fortfarande av avmattningen i den europeiska och globala ekonomin, samtidigt som amerikanska tullar sätter ytterligare press på de handelsexponerade sektorerna. Dessutom genomgår läkemedelsindustrin – en av Belgiens viktigaste exportmotorer – en normaliseringsfas efter flera exceptionellt starka år under själva pandemin och perioden direkt efter pandemin. Följaktligen förväntas exporttillväxten förbli dämpad och endast ge ett blygsamt bidrag till den totala ekonomiska aktiviteten.

EU:s nya förfarande vid alltför stora underskott tvingar regeringen att dämpa utgifterna

Belgiens finanspolitik under 2026–27 är fortfarande starkt begränsad av EU:s finanspolitiska ramverk, efter att landet införlivats i förfarandet vid alltför stora underskott på grund av ihållande underskott på över 3 % av BNP. Enligt de reviderade reglerna måste regeringen åstadkomma en genomsnittlig årlig minskning av underskottet med cirka 0,5 procentenheter av BNP, vilket begränsar utrymmet för diskretionära finanspolitiska stödåtgärder. Den federala konsolideringsplanen som lades fram våren 2025 syftar till att minska underskottet till 3 % av BNP senast 2030 genom en kumulativ insats på cirka 23 miljarder euro (3,7 % av BNP), främst genom strukturreformer. Dessa omfattar arbetsmarknads- och pensionsreformer – såsom att begränsa arbetslöshetsersättningen till två år och motverka förtidspensionering – medan den automatiska indexeringen av löner och pensioner förblir oförändrad. Från och med 2026 förväntas högre intäkter från en skattereform, inklusive en ny kapitalvinstskatt på 10 % på vissa finansiella tillgångar utöver ett årligt undantag på 10 000 euro, tillsammans med besparingar från institutionella reformer. Eftersom de federala myndigheterna dock endast ansvarar för ungefär hälften av de totala offentliga utgifterna och samordningen mellan regionerna är begränsad, förväntas finanspolitiken förbli måttligt åtstramande under 2026–27, med stöd inriktat främst på investeringar i försvar, energiomställning och digital infrastruktur.

Belgiens bytesbalans förväntas endast förbättras marginellt under 2026 och 2027. Även om handelsbalansen för varor kan gynnas av något mer fördelaktiga handelsvillkor, står exportutvecklingen fortfarande under press från svag europeisk och global efterfrågan, fortsatt osäkerhet kring handeln och amerikanska tullar. Dessutom fortsätter läkemedelssektorn att normaliseras efter flera exceptionellt starka år efter pandemin. Tjänsteexporten och primärinkomsterna bör fortsätta att ge stöd, men den totala nettoexporten kommer sannolikt endast att bidra måttligt till tillväxten.

Belgien har för närvarande en stabil regering

Efter federala valet 2024, där det högerorienterade partiet Nya flamländska alliansen (N?VA) blev det största partiet, bildades slutligen en regering i januari 2025 efter långdragna förhandlingar. Den resulterande fempartikoalitionen – som förenar N?VA, CD&V (flamländska kristdemokrater), Vooruit (flamländska socialdemokrater), MR (fransktalande liberaler) och Les Engagés (vallonska centristpartier) – har blivit känd som ”Arizona”-koalitionen. Trots sin breda ideologiska spridning intar regeringen en i stort sett centristisk position och verkar under betydande begränsningar, framför allt EU:s förfarande vid alltför stora underskott och starkt motstånd från fackföreningarna. Inom dessa ramar har koalitionen lyckats anta en budget och genomföra en första omgång strukturreformer, däribland förändringar av arbetslöshetsersättningen, pensionerna, delar av löneindexeringen samt införandet av en kapitalvinstskatt, i syfte att förbättra de finanspolitiska utsikterna. Det politiska handlingsutrymmet är dock fortfarande begränsat. Dessa åtgärder förväntas endast delvis kompensera för stigande försvarsutgifter och ökande demografiska påfrestningar, samtidigt som regeringens splittrade parlamentariska stöd begränsar utrymmet för ytterligare långtgående reformer.

Utsikterna för institutionella reformer är blandade. Den planerade avskaffningen av senaten har fått relativt brett stöd över hela det politiska spektrumet, eftersom flera partier tidigare har förespråkat ett sådant steg. Överhusets roll har minskat markant under de senaste decennierna, och senaten sammanträder nu endast omkring tio gånger per år. För att avskaffa den krävs dock en två tredjedels majoritet i underhuset, vilket Arizona-koalitionen inte har. Följaktligen är utgången av denna reform fortfarande osäker.

För närvarande har regeringen en relativt bekväm position och fortsätter att ha majoritet i de flesta opinionsundersökningarna. Vissa av de föreslagna åtgärdernas impopularitet kan dock med tiden bli en källa till politiska spänningar och utgöra en utmaning för sammanhållningen. Nästa ordinarie federala val är planerat till 2029.

Betalning

Inkasso

Förlikningsfas

Det finns inga särskilda bestämmelser för utomrättslig inkassering mellan företag. Borgenärer bör försöka få betalning från gäldenärer genom att skicka skriftliga påminnelser. Innan rättsliga åtgärder vidtas mot ett gäldenärsföretag är det ofta värt att be en advokat att kontrollera databasen över utmätningar.

Rättsliga förfaranden

Domar meddelas normalt inom 30 dagar efter det att förhandlingarna har avslutats. En dom meddelas i utevarodom i fall där gäldenären varken är närvarande eller företrädd under förfarandet.

Snabbt förfarande

Detta förfarande används sällan i ärenden mellan företag och kan inte tillämpas när skulden är omtvistad. Genom en lag från 2016 infördes en ny uppsättning processregler, vilket skapade ett förfarande utanför domstol för icke-omtvistade skulder. När ett betalningsföreläggande har utfärdats har gäldenären en månad på sig att betala beloppet. Om gäldenären vägrar kan borgenären begära att en kronofogde utfärdar en exekutionstitel. Enligt de nya reglerna innebär dessutom att ett överklagande av en dom inte längre upphäver verkställbarheten av denna dom. Följaktligen kan borgenären driva in skulden även om gäldenären inleder ett överklagandeförfarande.

Äganderättsförbehåll

Detta är en avtalsbestämmelse som föreskriver att säljaren behåller äganderätten till varorna tills full betalning har mottagits från köparen. Obetalda fordringsägare kan göra anspråk på varor som finns i gäldenärens besittning. Det följer därför att äganderättsförbehållsklausulen är verkställbar i alla situationer där fordringsägare drabbas av förluster till följd av insolvens, oavsett vilket slags avtal som ligger till grund för fordran. När varor som sålts med äganderättsförbehåll omvandlas till en fordran (efter en försäljning) kallas säljarens/ägarens rättigheter avseende denna fordran (försäljningspriset) för real subrogation.

Vanliga förfaranden vid handelsdomstolen

Alla tvister mellan företag kan prövas av handelsdomstolen i Belgien. Vid gränsöverskridande fordringar där europeisk lagstiftning tillämpas kan ett europeiskt betalningsförfarande inledas. Käranden kan också vända sig till det europeiska förfarandet för mindre tvister.

Kallelse till sakprövning

Fogden tilldelar gäldenären ett domstolsdatum för inledandet av målet. Om inga förhandlingar äger rum kommer dom att meddelas inom fyra till sex veckor. Om förhandlingar pågår måste parterna redogöra för sina avsikter i skriftliga slutsatser. Efter domen finns möjlighet att överklaga – om inget överklagande lämnas in kommer verkställigheten att genomföras av fogden.

Beslagsförfarande

Detta rättsliga förfarande genomförs till förmån för endast en part (ex parte). Det finns tre väsentliga villkor för att gå vidare med ett kvarstadsförfarande:

åtgärden måste vara brådskande;

för att kunna verkställa ett säkerhetsbeslag krävs förhandsgodkännande från domaren;

skulden måste vara fastställd, indrivbar och likvid.

En gäldenär kan begära att kvarstaden upphävs om den har ålagts på orättvisa grunder. När en kvarstad väl har ålagts gäller den dock i tre år. Därefter kan en säkerhetskvarstad omvandlas till ett verkställighetsbeslut.

Verkställighet av ett rättsligt beslut

En dom blir verkställbar när alla rättsliga instanser har uttömts. Om gäldenären vägrar att betala kan en kronofogde beslagta gäldenärens tillgångar eller erhålla betalning via en tredje part (direkt åtgärd).

Utländska domar kan erkännas och verkställas i Belgien, förutsatt att vissa kriterier är uppfyllda. Utfallet varierar beroende på om domen har meddelats i ett EU-land (i vilket fall den omfattas av särskilt förmånliga verkställighetsvillkor) eller i ett land utanför EU (för vilket normala exekvaturförfaranden tillämpas).

Insolvensförfaranden

0

KONKURSFÖRFARANDEN

Gäldenärer kan ansöka om konkurs när de har upphört att göra betalningar under en viss tid, eller när förtroendet hos fordringsägarna har gått förlorat. Om konkurs beviljas måste fordringsägarna anmäla sina fordringar inom den tid som anges i domstolens konkursförklaring. Underlåtenhet att göra detta från en fordringsägares sida leder till att deras företrädesrätt upphävs. Domstolen utser därefter en förvaltare, eller konkursförvaltare, för att granska fordringarna. Borgenären kan åberopa äganderättsförbehållet för att återkräva sin egendom.

Sedan 2017 måste anmälan av fordringar i samband med konkursförfaranden ske elektroniskt via det centrala insolvensregistret (www.regsol.be), där alla konkurser under de senaste 30 åren registreras

DOMSTOLSSTYRD OMSTRUKTURERING

Den rättsliga omstruktureringsprocessen (reorganisation judiciaire), som syftar till att omfördela ett företags skulder gentemot dess fordringsägare, kan beviljas av domstolen på begäran av en gäldenär som står inför ekonomiska svårigheter som hotar företagets fortsatta verksamhet på kort eller medellång sikt. Gäldenären lämnar in en motiverad ansökan till handelsdomstolens kansli för att beviljas en förlängd betalningsfrist. Denna förlängda period fastställs normalt till sex månader, under vilken gäldenären måste lägga fram en omorganisationsplan för alla sina fordringsägare.

Kreditorer med utestående fordringar (dvs. sådana vars fordringar uppkom före den förlängda tidsperiodens början) får inte inleda något verkställighetsförfarande för försäljning av gäldenärens fasta eller lösa egendom, men kan begära att deras äganderättsförbehåll verkställs. Den förlängda tidsperioden hindrar dock inte gäldenären från att frivilligt göra betalningar till någon av de kreditorer som har utestående fordringar. Dessutom gäller den förlängda tidsfristen inte medgäldenärer och borgensmän, som fortfarande är skyldiga att fullgöra sina åtaganden.

Senast uppdaterad: mars 2025