Bosnien och Hercegovina

Tillväxten förväntas förbli måttlig

År 2025 förväntas Bosnien-Hercegovina uppvisa en måttlig tillväxt, lägre än i övriga länder på västra Balkan. Den privata konsumtionen, som står för 65 % av BNP, kommer fortsatt att vara den viktigaste drivkraften. Detta kommer att understödjas av en kraftig ökning av de nominella lönerna (+13,9 % i januari 2025), som drivs på av arbetskraftsbrist, samt den därmed sammanhängande höjningen av bruttominimilönen i Federationen Bosnien och Hercegovina (63 % av befolkningen), som infördes för att motverka den informella ekonomin. Trots de stigande livsmedelspriserna i början av 2025 kommer inflationen i stort sett att hållas under kontroll, vilket bidrar till att stärka hushållens köpkraft. Turismen, som redan upplevde ett rekordår 2024, kommer att ha en positiv inverkan på befolkningen. Däremot kan ett kontrastrikt europeiskt ekonomiskt läge, där USA:s handelspolitik tynger konjunkturen i Tyskland och Österrike (men med en viss stabilitet i Serbien och Kroatien), påverka utlandsöverföringarna från utlandsboende, vilka står för 10 % av BNP.

Landet kommer fortsatt att brottas med mycket hög arbetslöshet (27,3 % i januari 2025), som drivs på av beroendet av mättade sektorer som metallindustrin och jordbruket. Den massiva utvandringen av kvalificerad arbetskraft förvärrar dessutom bristen på kvalificerad arbetskraft.

Underskott under kontroll trots tryck från offentliga utgifter och import

Bosnien-Hercegovinas budgetunderskott kan komma att minska något fram till 2025. Det kommer dock att präglas av ökade utgifter i båda enheterna (Federationen och Republika Srpska) med självständiga budgetar. Ökningen gäller infrastruktur samt sociala reformer och lönereformer som syftar till att upprätthålla en måttlig tillväxt. Med en centralbank som är knuten till ECB via sitt valutastyrningssystem och sin koppling till euron är finanspolitiken det viktigaste verktyget för att påverka de ekonomiska förhållandena. Myndigheterna räknar dock med högre skatteintäkter och planerar att inleda åtgärder för att konsolidera de offentliga finanserna, såsom att fasa ut energisubventioner och återinföra sjukförsäkringsavgifter. Den offentliga skulden kommer under tiden att förbli relativt låg och under kontroll (20 % av BNP). Trots europeisk finansiering av infrastruktur är landets skuldkapacitet fortfarande relativt begränsad, och den inhemska finansmarknaden är underutvecklad.

Underskottet i bytesbalansen kommer att bestå, främst på grund av ett strukturellt högt handelsunderskott. Detta beror på ett stort beroende av import av industri- och livsmedelsvaror, medan landets viktigaste exportvaror, såsom bränslen, maskiner och elektrisk utrustning samt metallprodukter, endast delvis kompenserar för denna obalans. Å andra sidan kommer tjänstehandeln att fortsätta uppvisa ett överskott, tack vare en dynamisk turistsektor (rekordnivåer 2024) och en blomstrande IT-bransch. Den direkta effekten av eventuella amerikanska tullar på den bosniska exporten kommer sannolikt att förbli begränsad (mindre än 2 % av den totala exporten till USA, eller 0,1 % av BNP), men den möjliga indirekta effekten genom en avmattning av den europeiska efterfrågan skulle kunna påverka exporten till viktiga partnerländer som Tyskland och Italien.

I skärningspunkten mellan europeisk integration och nationell upplösning

Efter Daytonavtalet 1995 delades Bosnien-Hercegovina upp i två autonoma enheter: Federationen Bosnien-Hercegovina (FBiH), med en bosnisk-kroatisk majoritet, och Republika Srpska (RS), med en serbisk majoritet, samt det centralt förvaltade distriktet Br?ko. Makten är koncentrerad till de två autonoma enheterna. Den centrala staten ansvarar endast för utrikespolitik, försvar och förhandlingar om EU-anslutning. I de nationella valen i oktober 2022 segrade serbiska, kroatiska och bosniska nationalistpartier både på central nivå och på enhetsnivå. Ministerrådet, som fungerar som centralregering, valdes i slutet av januari 2023 med stöd av 23 av 42 ledamöter i representanthuset, vilka representerade åtta partier. Det domineras av två partier, de serbiska nationalisterna (SNSD) och de kroatiska nationalisterna (HDZ BiH). Landet företräds av ett roterande trehuvudigt presidentskap som representerar de tre etniska grupperna och fungerar på konsensusbasis. För närvarande kan endast kandidater som tillhör en av de tre etniska grupperna ställa upp i valet. Denna komplexa institutionella struktur undergrävs av SNSD:s nuvarande blockad av centrala institutioner och de separatistiska åtgärderna från Milorad Dodik, partiets ledare och president i Republika Srpska. I februari 2025 dömdes Dodik till ett års fängelse och förbjöds att inneha politiska ämbeten i sex år för att ha trotsat den internationella höga representantens beslut, däribland ogiltigförklaringen av texter som antagits av Republika Srpska i strid med europeiska principer. Utvecklingen av infrastruktur, såsom motorvägskorridoren 5c och gasledningar till Kroatien och Serbien, liksom den jonisk-adriatiska gasledningen (IAP) som är avsedd att minska beroendet av Ryssland, bromsas upp av interna meningsskiljaktigheter. Trots dessa spänningar inleddes förhandlingarna om anslutning till Europeiska unionen officiellt i mars 2025, efter insatser för att uppfylla de europeiska kraven (bekämpning av penningtvätt, migrationshantering). Nästa parlamentsval är planerat till oktober 2026, men den politiska låsningen kommer sannolikt att bestå fram till dess.

På den internationella arenan befinner sig landet i centrum för stora geopolitiska frågor. EU stöder landets integration, men ställer som villkor för ekonomiskt stöd att strukturreformer genomförs, samtidigt som Milorad Dodiks nära band till Ryssland komplicerar dessa ansträngningar. Ryssland stöder tyst Republika Srpskas (RS) separatistiska ambitioner, samtidigt som man kritiserar den roll som den internationella höga representanten spelar när det gäller att övervaka den civila tillämpningen av Daytonavtalet. Samtidigt förstärkte EU i mars 2025 sin militära närvaro genom EUFOR (för att garantera genomförandet av Daytonavtalet) i syfte att upprätthålla stabiliteten inför de ökande spänningarna. År 2025, då landet firar 30-årsjubileet av Daytonavtalet, står landet vid ett vägskäl: antingen gå mot europeisk integration eller riskera upplösning.

Senast uppdaterad: april 2025