Stark tillväxt driven av en turismboom, privat konsumtion och investeringar
Trots oförutsägbara internationella vindar och en lätt avmattning kommer den cypriotiska tillväxten att förbli stark och ligga långt över det europeiska genomsnittet år 2026. Den kommer återigen främst att stödjas av hushållens konsumtion, vars köpkraft kommer att fortsätta att förbättras tack vare högre realinkomster, stimulerade av en gynnsam arbetsmarknad. Arbetslösheten fortsätter att sjunka och nådde 4,1 % under tredje kvartalet 2025, den lägsta nivån sedan finanskrisen, efter att ha legat kring 18 % under 2015. Konsumtionen kommer också att gynnas av förlängningen av momsbefrielsen för nödvändiga varor till slutet av 2026, trots att det inte förekommer någon inflation under 2025. Regeringen sänkte dessutom momsen på hushållsel i april 2025 från 19 % till 9 % för en period på ett år. Dessutom kommer ekonomin att fortsätta drivas av turismen (14 % av BNP 2019), som fortsätter att uppvisa rekordresultat. År 2025 ökade antalet internationella besökare med 12 % jämfört med 2024 och ligger 14 % över nivåerna före pandemin. Östaten har därmed lyckats kompensera för förlusten av den ryska marknaden (20 % av besökarna 2019) tack vare en ökning av antalet besökare från Västeuropa (främst Storbritannien, Polen och Tyskland) samt Israel. Turismintäkterna ökade med 15 % mellan januari och november 2025 jämfört med samma period 2024. Å andra sidan är sektorerna för professionella tjänster och finansiella tjänster starkt beroende av lokala dotterbolag till ryska företag som är utsatta för sanktioner.
I takt med att de finansiella villkoren lättar bör utsikterna för investeringar förbättras, men detta kommer att ske mycket gradvis. Utvecklingen bör framför allt drivas av en ökning inom byggsektorn, som i sin tur drivs av utländska direktinvesteringar och programmet för uppehållstillstånd genom investeringar, med ett stort antal storskaliga projekt som överstiger 8 miljarder euro enligt Association of Major Investment Projects. Dessa projekt omfattar infrastruktur, nya småbåtshamnar, kommersiella fastigheter och bostäder och drivs av både lokal och internationell efterfrågan, m.m. Trots att landet erhåller betydande EU-stöd i form av NGEU-medel (5 % av BNP 2019) har utbetalningstakten för dessa medel bromsats upp på grund av att reformerna inte har genomförts i tid. I början av 2026 hade Cypern endast mottagit 43 % av de 1,2 miljarder euro i godkända återhämtningsmedel (1 miljard euro i bidrag och 200 miljoner euro i lån). Tidsfristen i augusti 2026 för ansökningar om finansiering inom ramen för den europeiska återhämtningsplanen skulle kunna påskynda utbetalningarna och användningen av medlen.
En sund finanspolitisk utveckling men ett stort handelsunderskott
Kombinationen av stark nominell BNP-tillväxt och på varandra följande budgetöverskott kommer att fortsätta att leda till en minskning av skuldkvoten. Denna nedåtgående utveckling hade redan så tidigt som 2025 fått skuldkvoten att sjunka under den tröskel på 60 % av BNP som fastställts i de europeiska budgetreglerna. Trots fortsatta momssänkningar och en ökning av de primära utgifterna med 5 procent, inklusive högre sociala utgifter, kommer budgeten att förbli i överskott tack vare starka ekonomiska förhållanden. Intäkterna kommer fortsatt att stödjas av turismen, en stram arbetsmarknad som leder till löneökningar samt en robust konsumtion. Med hanterbara finansieringsbehov (uppskattade till 3 % av BNP per år), goda likviditetsreserver motsvarande 11 % av BNP och mer än två tredjedelar av den utestående skulden till fast ränta är statsrisken rimligt begränsad. Banksystemets hälsa, även om det fortfarande bär vissa spår av eurokrisen, utvecklas också positivt. Detta gäller både på tillgångssidan, där andelen nödlidande lån uppgick till 4,2 % i oktober 2025, och på skuldsidan, med en CET 1-kapitalkvot på 26,1 %.
Underskottet i bytesbalansen kommer att förbli stort på grund av underskott i varuhandeln och i primärinkomsterna. Landets beroende av import, som förvärras av en stark inhemsk efterfrågan både när det gäller konsumtion och investeringar, återspeglas i ett enormt handelsunderskott för varor (motsvarande 24 % av BNP år 2024). Dessutom leder framgångarna för utländska tjänsteföretag, som blir allt fler på ön, till ökad hemförsel av vinster och har medfört ett betydande inkomstunderskott (9 %). Detta uppvägs delvis av ett överskott inom tjänstesektorn (24 %), vilket kommer att bekräftas av den starka utvecklingen för tjänsteexporten, särskilt inom turism, finans och IT. Underskottet i bytesbalansen förväntas dock gradvis minska i takt med att råvarupriserna dämpas, lönsamheten hos utländska finansinstitut normaliseras och överskottet inom tjänstesektorn växer. Dessutom utgör detta underskott i bytesbalansen inget större problem, eftersom det huvudsakligen finansieras genom inflöden av utländska direktinvesteringar (12 % av BNP år 2024), särskilt inom fastighetssektorn, och delvis genom återinvestering av vinster. Dessutom snedvrider verksamheten hos de många specialbolag som är hemmahörande på Cypern, särskilt inom sjöfart och finans, utrikesstatistiken genom sina investeringar (fartyg, licenser m.m.), vilka huvudsakligen finansieras genom utländska åtaganden. Dessa bolag, som har liten koppling till den inhemska ekonomin, är i stort sett uteslutna från vår analys.
Ett splittrat politiskt landskap och fortsatta spänningar med Turkiet
Enligt opinionsundersökningar (januari 2026) förväntas parlamentsvalet i maj 2026 bekräfta den politiska splittringen i parlamentet. Den politiska fragmenteringen ökade redan under Europavalet i juni 2024, då de två största partierna som stöder regeringen – det centristiska Demokratiska partiet (Diko) och den center-vänstra Socialdemokratiska rörelsen (Edek) – presterade svagt och tillsammans endast erhöll 15 % av rösterna. Sedan han valdes i februari 2023 har president Níkos Christodoulídes, som är oberoende, tvingats regera med en minoritetsregering i parlamentet (med endast 17 av 56 mandat). Även om lagstiftning antas från fall till fall med tillfälliga majoriteter kommer valresultaten sannolikt att göra processen ännu svårare. På grund av dessa styrningsproblem har Cypern varit långsamt med att utnyttja EU-medel, vilket beror på förseningar i genomförandet av de reformmål – inom skatteuppbörd, energi, hälso- och sjukvård, utbildning och transportinfrastruktur – som krävs för att få tillgång till den tilldelade andelen. Detta komplicerar ytterligare arbetet med att nå en politisk konsensus om öns delning.
Ön Cypern är uppdelad mellan Republiken Cypern (RC), som är allierad med Grekland och medlem i euroområdet och som kontrollerar den södra halvan av ön, och Turkiska republiken Norra Cypern (TRNC), som endast erkänns av Turkiet. Även om ett eldupphör har rått sedan 1974, med inrättandet av en grön linje och närvaron av FN-styrkor, kvarstår spänningarna mellan Grekland, Cypern och EU å ena sidan och Turkiet å den andra. Turkiets och TRNC:s anspråk på havsområden i östra Medelhavet, inklusive prospektering av stora gasfält, utgör en avgörande källa till spänningar. Sedan 2018 har Turkiet upprepade gånger skickat prospekteringsfartyg, eskorterade av militärfartyg, in i de omtvistade vattnen. Republiken Cypern är fortfarande en nyckelmedlem i EastMed Gas Forum, en allians med Egypten, Grekland, Israel, Italien, Jordanien och Palestina som syftar till att främja en regional gasindustri. Cypern skulle kunna utnyttja sitt ordförandeskap i EU-rådet under första halvåret 2026 för att bjuda in den turkiske presidenten till ett informellt rådsmöte som ska hållas på Cypern i april 2026. Det är osannolikt att en varaktig lösning kan nås i detta skede. Republiken Cypern och EU strävar efter en federation, medan den turkiske presidenten är fast besluten att det ska bli två stater. I detta fall skulle Turkiet motsätta sig en federation även om den nuvarande presidenten för TRNC skulle gå med på en sådan.

Libyen
Grekland
Libanon
Storbritannien
Israel
Italien
Kina
Tyskland
Spanien