Cypern

Stark tillväxt driven av en turistboom, privat konsumtion och investeringar

Trots oförutsägbara internationella vindar och en lätt avmattning kommer den cypriotiska tillväxten att förbli robust och ligga långt över det europeiska genomsnittet år 2026. Den kommer återigen främst att stödjas av hushållens konsumtion, vars köpkraft kommer att fortsätta att förbättras tack vare högre realinkomster, stimulerade av en gynnsam arbetsmarknad. Arbetslösheten fortsätter att sjunka och nådde 4,1 % under tredje kvartalet 2025, den lägsta nivån sedan finanskrisen, efter att ha legat kring 18 % under 2015. Konsumtionen kommer också att gynnas av förlängningen av momsbefrielsen för nödvändiga varor till slutet av 2026, trots avsaknaden av inflation under 2025. Regeringen sänkte dessutom momsen på hushållsel i april 2025 från 19 % till 9 % för en period av ett år. Dessutom kommer ekonomin att fortsätta drivas av turismen (14 % av BNP 2019), som fortsätter att uppvisa rekordresultat. År 2025 ökade antalet internationella besökare med 12 % jämfört med 2024 och ligger 14 % över nivåerna före pandemin. Östaten har därmed lyckats övervinna förlusten av den ryska marknaden (20 % av besökarna 2019) tack vare en ökning av antalet besökare från Västeuropa (främst Storbritannien, Polen och Tyskland) samt Israel. Turismintäkterna ökade med 15 % mellan januari och november 2025 jämfört med samma period 2024. Å andra sidan är sektorerna för professionella tjänster och finansiella tjänster starkt beroende av lokala dotterbolag till ryska företag som är utsatta för sanktioner.

I takt med att de finansiella förhållandena lättar bör utsikterna för investeringar ljusna, men detta kommer att ske mycket gradvis. Utvecklingen bör framför allt drivas av en ökning inom byggsektorn, som i sin tur drivs av utländska direktinvesteringar och programmet för uppehållstillstånd genom investeringar, med ett stort antal storskaliga projekt som överstiger 8 miljarder euro enligt Association of Major Investment Projects och som omfattar infrastruktur, nya småbåtshamnar, kommersiella fastigheter och bostäder samt drivs av både lokal och internationell efterfrågan, m.m. Trots att landet erhåller betydande EU-stöd i form av NGEU-medel (5 % av BNP 2019) har utbetalningstakten för dessa medel bromsats upp på grund av att reformerna inte genomförts i tid. I början av 2026 hade Cypern endast erhållit 43 % av de godkända återhämtningsmedlen på 1,2 miljarder euro (1 miljard euro i bidrag och 200 miljoner euro i lån). Tidsfristen i augusti 2026 för ansökningar om finansiering inom ramen för EU:s återhämtningsplan skulle kunna påskynda utbetalningarna och användningen av medlen.

En sund finanspolitisk utveckling men ett stort handelsunderskott

Kombinationen av stark nominell BNP-tillväxt och på varandra följande budgetöverskott kommer att fortsätta att leda till en minskning av skuldkvoten. Denna nedåtgående utveckling hade redan så tidigt som 2025 fått skuldkvoten att sjunka under den tröskel på 60 % av BNP som fastställs i de europeiska budgetreglerna. Trots fortsatta momssänkningar och en ökning av de primära utgifterna med 5 procent, inklusive högre sociala utgifter, kommer budgeten att uppvisa överskott tack vare starka ekonomiska förhållanden. Inkomsterna kommer även fortsättningsvis att stödjas av turismen, en stram arbetsmarknad som leder till löneökningar samt en robust konsumtion. Med hanterbara finansieringsbehov (uppskattade till 3 % av BNP per år), gedigna likviditetsreserver motsvarande 11 % av BNP och mer än två tredjedelar av den utestående skulden med fast ränta är statsrisken rimligt begränsad. Banksystemets hälsa, även om det fortfarande bär vissa spår av krisen i euroområdet, utvecklas också i positiv riktning. Detta gäller både på tillgångssidan, där andelen nödlidande lån uppgick till 4,2 % i oktober 2025, och på skuldsidan, med en CET 1-kapitalkvot på 26,1 %.

Underskottet i bytesbalansen kommer att förbli stort på grund av underskott i varuhandeln och i primärinkomsterna. Landets beroende av import, som förvärras av en stark inhemsk efterfrågan både när det gäller konsumtion och investeringar, återspeglas i ett enormt handelsunderskott för varor (motsvarande 24 % av BNP år 2024). Dessutom leder framgångarna för utländska tjänsteföretag, som blir allt fler på ön, till ökad hemföring av vinster och har medfört ett betydande inkomstunderskott (9 %). Detta uppvägs delvis av ett överskott inom tjänstesektorn (24 %), vilket kommer att bekräftas av den starka utvecklingen för tjänsteexporten, särskilt inom turism, finans och IT. Underskottet i bytesbalansen förväntas dock gradvis minska i takt med att råvarupriserna dämpas, lönsamheten hos utländska finansinstitut normaliseras och överskottet inom tjänstesektorn växer. Dessutom utgör detta underskott i bytesbalansen inget större problem, eftersom det huvudsakligen finansieras genom inflöden av utländska direktinvesteringar (12 % av BNP år 2024), särskilt inom fastighetssektorn, och delvis genom återinvestering av vinster. Dessutom snedvrider verksamheten hos de många specialbolag som är hemmahörande på Cypern, särskilt inom sjöfart och finans, utrikesstatistiken genom sina investeringar (fartyg, licenser osv.), vilka huvudsakligen finansieras genom utländska åtaganden. Dessa bolag, som har liten anknytning till den inhemska ekonomin, har till stor del uteslutits från vår analys.

Ett splittrat politiskt landskap och fortsatta spänningar med Turkiet

Enligt opinionsundersökningar (januari 2026) förväntas parlamentsvalet i maj 2026 bekräfta den politiska splittringen i parlamentet. Den politiska fragmenteringen ökade redan under EU-valet i juni 2024, då de två största partierna som stöder regeringen – det centristiska Demokratiska partiet (Diko) och den center-vänstra Socialdemokratiska rörelsen (Edek) – presterade svagt och tillsammans endast fick 15 % av rösterna. Sedan han valdes i februari 2023 har president Níkos Christodoulídes, som är oberoende, tvingats regera med en minoritetsregering i parlamentet (med endast 17 av 56 mandat). Även om lagstiftning antas från fall till fall av tillfälliga majoriteter kommer valresultaten sannolikt att göra processen ännu svårare. Cypern, som plågas av dessa styrningsproblem, har varit långsamt med att utnyttja EU-medel på grund av förseningar i genomförandet av de reformmål – inom skatteuppbörd, energi, hälso- och sjukvård, utbildning och transportinfrastruktur – som krävs för att få tillgång till den tilldelade andelen. Detta komplicerar ytterligare arbetet med att nå en politisk konsensus om öns delning.

Ön Cypern är uppdelad mellan Republiken Cypern (RC), som är allierad med Grekland och medlem i eurozonen och som kontrollerar den södra halvan av ön, och den turkiska republiken Norra Cypern (TRNC), som endast erkänns av Turkiet. Även om ett eldupphör har rått sedan 1974, med inrättandet av en grön linje och närvaron av FN-styrkor, kvarstår spänningarna mellan Grekland, Cypern och EU å ena sidan och Turkiet å den andra. Turkiets och TRNC:s maritima anspråk i östra Medelhavet, inklusive prospektering av stora gasfält, utgör en avgörande källa till spänningar. Sedan 2018 har Turkiet upprepade gånger skickat prospekteringsfartyg, eskorterade av militära fartyg, in i de omtvistade vattnen. Republiken Cypern är fortfarande en nyckelaktör i EastMed Gas Forum, en allians med Egypten, Grekland, Israel, Italien, Jordanien och Palestina som syftar till att främja en regional gasindustri. Cypern skulle kunna utnyttja sitt ordförandeskap i EU-rådet under första halvåret 2026 för att bjuda in den turkiske presidenten till ett informellt rådsmöte som ska hållas på Cypern i april 2026. Det är osannolikt att man i detta skede kan nå en varaktig lösning. Republiken Cypern och EU strävar efter en federation, medan den turkiske presidenten är fast besluten om två stater. I detta fall skulle Turkiet motsätta sig en federation även om den nuvarande presidenten för TRNC skulle gå med på en sådan.

Betalning

Växlar används av cypriotiska företag vid både inhemska och internationella transaktioner. Vid utebliven betalning måste en protest som intygar att växeln inte har infriats upprättas av en notarie inom två arbetsdagar efter förfallodagen.

Även om checkar fortfarande används i stor utsträckning vid internationella transaktioner, används de i den inhemska affärsmiljön vanligtvis mindre som betalningsmedel och mer som ett kreditinstrument, vilket gör det möjligt att fastställa på varandra följande förfallodagar. Det är därför en vanlig och utbredd praxis att efterdaterade checkar påtecknas av flera fordringsägare. Dessutom kan utställare av checkar som inte har betalats bli föremål för åtal, förutsatt att en anmälan görs enligt såväl civilrättsliga som straffrättsliga förfaranden.

I stället för skuldebrev eller växlar, som vanligtvis inte används som säkerhet eller betalningsmedel på Cypern, kan man erhålla ett skriftligt skuldbekräftelse, vilket kan användas som avgörande bevis under senare rättegångsförhandlingar inför domstolen.

SWIFT-banköverföringar, som är väl etablerade inom den cypriotiska bankvärlden, används för att genomföra en växande andel av transaktionerna och erbjuder en snabb och säker betalningsmetod. Dessutom blir SEPA-banköverföringar allt populärare eftersom de är snabba, säkra och stöds av ett mer utvecklat banknätverk.

Inkasso

Förlikningsfas

Innan ett förfarande inleds vid behörig domstol är ett alternativt sätt att driva in en skuld att försöka komma överens med gäldenären om en betalningsplan. Att nå den mest fördelaktiga överenskommelsen uppnås vanligtvis genom en förhandlingsprocess.

Indrivningsprocessen inleds med att gäldenären skickas en sista betalningspåminnelse med rekommenderat brev, där han påminns om sina betalningsskyldigheter, inklusive eventuella dröjsmålsräntor som kan ha avtalats i avtalet – eller, om så inte är fallet, de som löper enligt den lagstadgade räntesatsen.

Ränta löper från och med dagen efter det betalningsdatum som anges i fakturan eller handelsavtalet till en räntesats som, om inte parterna kommer överens om annat, motsvarar Europeiska centralbankens refinansieringsränta plus sju procentenheter.

Rättsliga förfaranden

Sedan 2015 kan ärenden som gäller mindre fordringar (högst 3 000 euro) behandlas enligt ett förenklat och snabbare förfarande. För att inleda ett sådant förfarande måste fordringsägaren ha ett skriftligt dokument som styrker den fordran som ligger till grund för stämningen, till exempel ett kontoutdrag, ett skuldbekännande upprättat genom privat handling, den ursprungliga fakturan som sammanfattar de sålda varorna och är försedd med köparens underskrift och stämpel som bekräftar mottagandet av leveransen, eller den ursprungliga leveranssedeln som undertecknats av köparen.

För alla övriga fordringar följs det vanliga förfarandet:

Kreditgivaren väcker talan vid domstolen, som delger gäldenären stämningsansökan genom en privat stämningsman. En stämningsansökan kan inte vara giltig i mer än 12 månader från dagen för utfärdandet, såvida den inte förlängs genom ett domstolsbeslut.

När stämningsansökan delges har svaranden tio dagar på sig att inställa sig, och därefter måste ett svaromål lämnas in inom 14 dagar. Om svaranden underlåter att inställa sig inom den föreskrivna tidsfristen kan käranden ansöka om och erhålla en utevarodom. En svarande kan lämna in ett svaromål efter den föreskrivna tidsfristen för att förhindra att en utevarodom meddelas.

Om svaranden lämnar in en inställelse men inte ett svaromål kan käranden ansöka om att en dom meddelas utan att en fullständig förhandling genomförs. Dessutom kan käranden, om svaranden lämnar in en inställelse eller ett svaromål på en särskilt påtecknad stämningsansökan, i förekommande fall ansöka om en summarisk dom med motiveringen att det inte finns något svaromål mot talan.

När ett svaromål har lämnats in kan käranden lämna in ett svar på svaromålet inom sju dagar från delgivningen. Om svaranden lämnar in en motfordran måste käranden lämna in ett svar på svaromålet och ett svar på motfordran inom 14 dagar från delgivningen.

När inlagorna har avslutats har käranden 90 dagar på sig att utfärda och inge en stämning om anvisningar tillsammans med och i enlighet med formulär 25, i vilken domstolen ombeds utfärda specifika anvisningar (förordning 30, regel 1 (a) och (b), CPR).

När alla förfaranden är avslutade kommer målet att tas upp till förhandling och, beroende på domstolens tidsplan, kan det ta mer än tre år från inlämningsdagen till dess att målet behandlas. Vid förhandlingen måste käranden bevisa sin sak enligt sannolikhetsbalansen genom att lägga fram tillräckliga och tillåtna bevis avseende alla påståenden som inte erkänns av svaranden. Detsamma gäller för motkäranden. Efter att förhandlingen avslutats och advokaterna hållit sina slutpläderingar meddelas en dom.

0

0

0

Verkställighet av ett rättsligt avgörande

Verkställighet av ett inhemskt beslut kan inledas så snart den slutliga domen har meddelats. Om gäldenären underlåter att fullgöra domen kan denna verkställas direkt genom utmätning av gäldenärens tillgångar.

Den som har rätt till betalning enligt domen har flera alternativ för hur verkställigheten av skulden ska genomföras. Enligt civilprocesslagen kan varje domstolsbeslut som föreskriver betalning av pengar verkställas på många olika sätt, till exempel:

En exekutionstitel för försäljning av lös egendom.

Ett verkställighetsbeslut för försäljning av fast egendom eller registrering av en panträttsförordnande avseende egendomen.

Ett beslut om beslag av fast egendom.

Ett föreläggande till den dömde gäldenären att betala av skulden månadsvis. Beloppet och tidpunkterna för betalningarna fastställs av domstolen utifrån den dömde gäldenärens ekonomiska situation m.m.

För utländska domar som meddelats i en EU-medlemsstat har Cypern infört fördelaktiga villkor för verkställighet, såsom EU-betalningsförelägganden eller den europeiska verkställighetsordern. Beslut som meddelats av länder utanför EU verkställs automatiskt i enlighet med ömsesidiga verkställighetsavtal. Om något avtal saknas kommer ett exekvaturförfarande att inledas.

Insolvensförfaranden

0

OMSTRUKTURERINGSFÖRFARANDEN

Detta förfarande syftar till att hjälpa gäldenärer att återställa sin trovärdighet och lönsamhet samt fortsätta sin verksamhet efter konkursen genom att sträva efter att förhandla fram en överenskommelse mellan berörda gäldenärer och borgenärer. Under detta förfarande kan fordringar och verkställighetsåtgärder mot gäldenären skjutas upp, men domstolen utser en förvaltare som ska kontrollera gäldenärens tillgångar och prestationer. Omstruktureringsprocessen inleds med att gäldenären lämnar in en plan till domstolen, som genomför en rättslig prövning av den föreslagna planen, medan en av domstolen utsedd medlare utvärderar fordringsägarnas förväntningar.

LIKVIDATION

Förfarandet inleds med en ansökan om insolvens från antingen gäldenären eller dennes borgenärer. Domstolen utser en förvaltare så snart skulderna har verifierats. Dessutom kommer en fordringsägarkommitté (bestående av tre ledamöter som representerar varje fordringskategori) att ges ansvaret för att övervaka förfarandet, vilket avslutas när intäkterna från försäljningen av företagets tillgångar har fördelats.

Senast uppdaterad: februari 2026