Förenade Arabemiraten

Tillväxten 2026 drivs främst av den icke-oljerelaterade sektorn, med fokus på geopolitiska risker

Tillväxten inom den icke-oljerelaterade sektorn förväntas stödja den ekonomiska expansionen 2026, där grossist- och detaljhandel, transport, byggsektorn och finansiella tjänster fortsätter att vara viktiga drivkrafter. En stabil inhemsk konsumtion, fortsatta investeringar och en stadig ström av offentliga och privata projekt bör säkerställa att den icke-oljerelaterade verksamheten fortsätter att bidra positivt. Reformerna för ekonomisk diversifiering kommer att ytterligare stärka denna utveckling, eftersom myndigheterna fortsätter att utveckla sektorer med högre marginaler, såsom tillverkningsindustri, teknik och finansiella tjänster, tillsammans med logistik och turism. Kompletterande initiativ, däribland investeringar i hamnar och försörjningskedjor, industriområden samt incitament för att locka till sig snabbväxande segment som AI och datacenter, skulle ytterligare stärka Förenade Arabemiratens position som en diversifierad och konkurrenskraftig ekonomi. De ökade regionala geopolitiska spänningarna till följd av kriget där Iran är inblandat kan dock dämpa den ekonomiska utvecklingen genom minskat turistström, en mer försiktig investerarkänsla och potentiella störningar av sjöhandelsrutterna. En eventuell eskalering som påverkar viktig hamninfrastruktur eller sjöfartsleder skulle också utgöra en risk för Förenade Arabemiratens roll som en viktig regional återexport- och logistikhub med Dubai i centrum. Utsikterna för 2026 vad gäller oljeproduktionen (cirka 25 % av BNP) är fortfarande överlag positiva, även om tillväxten kan avta i början av året på grund av lägre oljepriser och ett uppehåll i ytterligare kvotökningar inom OPEC+. Förenade Arabemiratens råoljeproduktion har redan ökat från cirka 2,9 miljoner fat per dag (b/d) i slutet av 2024 till cirka 3,4 miljoner b/d i slutet av 2025, vilket återspeglar den gradvisa avvecklingen av tidigare produktionsnedskärningar inom OPEC+, där landets produktions tak blir mindre restriktivt från och med oktober 2025. Produktionsökningen kan ta fart igen senare under 2026 när marknadsförhållandena stabiliseras. Gassektorn är på väg in i en ny tillväxtfas, driven av ADNOC-ledda projekt som syftar till att öka det inhemska utbudet och stärka gasens roll i det nationella energisystemet. Den inhemska gasproduktionen förväntas fortsätta att öka, vilket stöder landets långsiktiga mål för energisäkerhet.

Inflationen i Förenade Arabemiraten förväntas förbli relativt begränsad under 2026, med stöd av den fasta växelkursen mot den amerikanska dollarn och en generellt måttlig importerad inflation, även om tjänstepriserna kan förbli högre inom områden som bostäder och vissa inhemska tjänster. Eftersom Förenade Arabemiraten dessutom fortfarande är starkt beroende av livsmedelsimport kan störningar i sjöfartsrutterna och högre transportkostnader också bidra till stigande livsmedelspriser och öka trycket från importinflationen. Eftersom penningpolitiken i praktiken är anpassad till den amerikanska centralbanken Federal Reserve på grund av valutakopplingen kommer räntedynamiken i Förenade Arabemiraten även i fortsättningen i stor utsträckning att spegla Fed:s hållning. Mot denna bakgrund kan ökade regionala spänningar också bidra till global inflationsvolatilitet genom rörelser i energipriserna. Om detta leder till att den amerikanska centralbanken (Federal Reserve) skjuter upp penningpolitiska lättnader, skulle räntorna i Förenade Arabemiraten förbli höga på grund av valutakopplingen, vilket potentiellt skulle hålla finansieringskostnaderna relativt höga.

De dubbla överskotten kommer att fortsätta att minska

Förenade Arabemiraten förväntas uppvisa ett budgetöverskott även 2026, även om överskottet sannolikt kommer att minska något i takt med att intäkterna från kolväten avtar och de offentliga utgifterna förblir höga för att stödja tillväxt- och diversifieringsmålen. Trots detta bör den finanspolitiska situationen förbli stabil, understödd av en diversifierad inkomstbas (där intäkterna från andra källor än olja står för ungefär hälften av de totala statliga intäkterna), betydande statliga tillgångar (uppskattade till cirka 500 % av BNP vid utgången av 2025) och god tillgång till marknaderna. Högre oljepriser skulle kunna stödja de offentliga intäkterna. De ökade regionala geopolitiska spänningarna till följd av kriget där Iran är inblandat kan dock öka volatiliteten på energimarknaderna och skapa risker för oljeexportflödena, vilket potentiellt kan begränsa kolväteintäkternas bidrag till de totala budgetintäkterna.Den federala regeringen har sedan 2021 infört ett program för statsobligationer och har anskaffat finansiering genom både inhemska dirham-denominerade obligationer och sukuk samt internationella emissioner; år 2025 uppgick de inhemska emissionerna av statssukuk till cirka 1,8 miljarder USD. Sammantaget förväntas dessa buffertar ge myndigheterna tillräcklig flexibilitet för att hantera volatiliteten i oljepriserna samtidigt som man fortsätter med riktade investeringar i infrastruktur och strategiska sektorer.

Förenade Arabemiratens utlandsposition förväntas förbli stark under 2026, även om överskottet i bytesbalansen kan minska något då lägre oljepriser och en stark importefterfrågan kopplad till tillväxt och investeringar tynger det totala saldot. En stängning av Hormuzsundet och ett krig i regionen skulle dock ha en negativ inverkan på exporten av kolväten och intäkterna från turismen, vilket skulle sätta press på överskottet i bytesbalansen. Likviditeten i utländsk valuta stöds av stora officiella reserver som innehas av centralbanken (cirka 260–275 miljarder USD, motsvarande ungefär 30–35 % av BNP i slutet av 2025), kompletterade av mycket stora statliga förmögenhetsfonder, vilka tillsammans förväntas förankra förtroendet för dirhams koppling till oljepriset och begränsa sårbarheten gentemot omvärlden även under mindre gynnsamma globala förhållanden eller på oljemarknaden.

Inhemsk stabilitet i en instabil region

Trots ett stabilt inrikespolitiskt läge står Förenade Arabemiraten fortfarande inför stora geopolitiska risker som härrör från regionala spänningar och global fragmentering. Kriget i Iran har ökat osäkerheten i hela Mellanöstern och höjer risken för en mer omfattande och långvarig period av regional instabilitet. En sådan utveckling skulle kunna störa de regionala säkerhetsförhållandena, energimarknaderna och de maritima handelsvägarna. Förenade Arabemiraten är fortfarande särskilt utsatta för störningar som påverkar viktiga sjöfartskorridorer, däribland Hormuzsundet, Röda havet och Adenviken. Varje längre avbrott i sjöfartslederna eller attacker som drabbar viktig hamninfrastruktur skulle påverka logistikverksamheten, återexporten och handelsrelaterade tjänster negativt, vilka är centrala för Förenade Arabemiratens tillväxtmodell utanför oljesektorn och landets roll som regionalt återexportcentrum. Å andra sidan verkar Förenade Arabemiraten i en regional miljö där landets geopolitiska prioriteringar inte alltid är helt i linje med Saudiarabiens, som är en annan viktig regional makt. Skillnaderna i strategisk inriktning är mer uttalade i Jemen, där Förenade Arabemiraten tycks prioritera sjöfartssäkerhet medan Saudiarabien fokuserar mer på gräns- och konflikthantering. Dessutom kan bredare regionala spänningar som involverar Israel och grannländerna öka osäkerheten. Även om Förenade Arabemiraten har strävat efter att upprätthålla diplomatiska och ekonomiska förbindelser efter Abrahamavtalen, skulle en förnyad eskalering kunna hämma det regionala samarbetet och öka säkerhetsriskerna. Slutligen står Förenade Arabemiraten inför geopolitiska spridningseffekter av den globala fragmenteringen, däribland rivaliteten mellan USA och Kina, sanktionsregimer och handelsrestriktioner som kan komplicera finansiella flöden, återexport, tekniköverföringar och investeringsbeslut. Även om Förenade Arabemiratens diversifierade ekonomi, starka externa buffertar och neutrala diplomatiska ställningstagande bidrar till att mildra dessa risker, förblir den geopolitiska utvecklingen en viktig riskfaktor för utsikterna inför 2026. Förenade Arabemiraten har också utökat sitt ekonomiska inflytande utanför regionen, framför allt genom investeringar i logistik och hamninfrastruktur i Afrika, ledda av statligt knutna aktörer. Dessa initiativ speglar främst kommersiella och handelsrelaterade mål. Parallellt med detta upprätthåller Förenade Arabemiraten ett nära säkerhetssamarbete med USA, inklusive en begränsad amerikansk militär närvaro, vilket understödjer bredare försvars- och strategiska band mellan de två länderna.

Betalning

De vanligaste betalningssätten i Förenade Arabemiraten (UAE) är kontanter, kredit- och betalkort, öppna konton, remburser, dokumentära inkasseringar och checkar.

Checkar är det vanligaste och mest föredragna betalningssättet i landet, särskilt vid kommersiella transaktioner, eftersom det inte medför några kostnader att utfärda checkar, till skillnad från transaktioner som backas upp av en remburs eller någon annan typ av bankgaranti. Checkar utgör ett tillförlitligt skuldbevis som kan verkställas direkt inför en domare. Dessutom föreskriver straffrätten i UAE att en person som i ond tro utfärdar en check utan tillräcklig motprestation kan dömas till fängelse.

Fram till 2016 ansågs efterdaterade checkar vara det bästa skyddet mot sena betalningar och användes ofta i Förenade Arabemiraten som säkerheter, eftersom checkar utan täckning betraktas som ett brott. Den nya lagen säger ingenting om checkar utan täckning (NFS) och anger endast i artikel 32 att alla rättsliga förfaranden, processer och verkställighetsåtgärder mot gäldenärens tillgångar ska avbrytas så snart ett beslut har inledts, fram till dess att ackordsplanen har godkänts. Acord definieras i artikel 5 i den nya lagen som ett förfarande som syftar till att hjälpa gäldenären att nå en uppgörelse med fordringsägarna enligt en ackordsplan under domstolens tillsyn och med hjälp av en förvaltare som ska utses i enlighet med bestämmelserna i denna lag. Mot bakgrund av ovanstående kommer alla fordringar eller rättsliga förfaranden som väcks mot gäldenären – oavsett om de avser checkar utan täckning eller andra betalningsinstrument (detta gäller även straffrättsliga förfaranden avseende checkar utan täckning eller checkar som inte kunnat lösas in) – att skjutas upp så snart domstolen har godtagit gäldenärens ansökan om ovannämnda förhindrad ackord. Det är värt att notera att alla fordringar som rör en check utan täckning kommer att behandlas på samma sätt som alla andra icke-säkerställda fordringar som kan väckas mot gäldenären.

Bankerna i Förenade Arabemiraten ingår i Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication (SWIFT), som används vid överföring av pengar mellan banker, särskilt för internationella banköverföringar.

Inkasso

Förlikningsfasen

Inkassot inleds med en förlikningsfas, under vilken gäldenären erhåller en betalningspåminnelse, följd av ett telefonsamtal från fordringsägaren eller ett inkassoföretag, i syfte att nå en betalningsöverenskommelse.

Rättsliga förfaranden

Domstolsväsendet i Förenade Arabemiraten består av: förstainstansrätten, appellationsdomstolen och Högsta domstolen i Abu Dhabi.

Förstainstansdomstolarna, som finns i varje emirat, har allmän behörighet och omfattar en civil domstol, en brottmålsdomstol och en shariadomstol. Efter en dom från en av dessa domstolar har de berörda parterna rätt att överklaga till appellationsdomstolen på grund av sakliga och/eller rättsliga skäl. Därefter har den drabbade parten rätt att överklaga till Högsta domstolen, dock endast i rättsfrågor. Sharia-domstolen handlägger civilrättsliga ärenden mellan muslimer.

Snabbförfaranden

Ett betalningsföreläggande är ett förfarande där en part ansöker hos domstolen om ett summariskt avgörande mot en svarande avseende kommersiella skulder, styrkt av ett giltigt men obetalt handelsinstrument såsom en växel, en skuldebrev eller en check. Om ett svaromål lämnas in måste tvisten lösas genom en ordinarie rättegång vid förstainstansrätten.

Ordinarie förfarande

Förfarandet inleds genom att en stämningsansökan (klagomål) lämnas in till den behöriga domstolen. Den måste uppfylla de processuella kraven och innehålla både uppgifter om gäldenären och detaljerna om skulden. Domstolen utfärdar en stämning som ska delges svaranden, vilken innehåller ett fastställt förhandlingsdatum.

När gäldenären har lämnat in ett svar skjuts rättegångsförfarandet upp för att ge borgenären möjlighet att yttra sig. Ytterligare uppskov beviljas så att båda parter kan lämna in inlagor. När domstolen anser att målet har behandlats tillräckligt, reserverar den sig för dom. Hela förfarandet bygger på skriftliga inlagor som styrks med skriftliga bevis. Domstolen utfärdar rättsmedel i form av specifika åtgärder och skadestånd. Förbudsförelägganden är i allmänhet inte tillgängliga och det är svårt att erhålla beslut om kvarstad.

0

Verkställighet av ett rättsligt beslut

En dom blir verkställbar så snart den har vunnit laga kraft. Om gäldenären underlåter att följa domstolens beslut kan fordringsägaren begära verkställighetsåtgärder inför domaren, såsom ett beslut om kvarstad eller till och med fängelse för gäldenären.

Alla utländska domar måste först erkännas som inhemska domar. När det finns bilaterala eller multilaterala avtal om ömsesidigt erkännande och verkställighet är detta krav endast en formalitet. I avsaknad av sådana avtal föreskrivs ett exekvaturförfarande enligt den inhemska internationella privaträtten.

Den senaste lagändringen i Förenade Arabemiraten gäller kommersiella fordringar, vilka nu kan väckas genom talan om fullgörandebeslut om den ekonomiska fordran avser verkställighet av ett kommersiellt avtal, eller om rättighetsinnehavaren är en fordringsägare med ett handelsväxel och skulden är erkänd.

Förfaranden och giltighetstid för beslutet: Skicka ett juridiskt meddelande från en notarie till gäldenären. Bekräfta att gäldenären har mottagit meddelandet. Minst fem dagar från den dag då gäldenären mottar meddelandet som tidsfrist för att gäldenären ska kunna reglera skulden. Registrera fullgörandebeslutet vid domstolen eller i domstolens elektroniska system i enlighet med respektive domstols territoriella behörighet. Domaren ska fatta beslut inom tre arbetsdagar genom att antingen godkänna eller avslå ansökan. Om beslutet fattas till fordringsägarens fördel ska en begäran om delgivning till gäldenären lämnas in. Domstolen ska delge gäldenären på det sätt som föreskrivs i lagen. En överklagandefrist på 15 dagar från dagen för beslutet gäller om gäldenären vill överklaga. Överklagandedomstolen ska pröva gäldenärens invändning; om den är giltig ska domstolen fastställa ett förhandlingsdatum och kalla båda parterna för att utreda ärendet, och om domstolen anser att invändningen inte är giltig ska domstolen avslå överklagandet direkt. Om gäldenären inte överklagar inom 15 dagar från den dag då han mottog delgivningen av beslutet, ska verkställigheten äga rum. Hela processen tar ungefär 90 till 120 dagar.

Insolvensförfaranden

Den 4 september 2016 godkändes det slutgiltiga utkastet till den federala konkurslagen. Den nya insolvenslagen föreslår tre nya insolvensförfaranden:

FÖRFARANDE FÖR FINANSIELL OMSTRUKTURERING

Ett utomrättsligt, privat förlikningsförfarande som är tillämpligt på enheter som ännu inte formellt har hamnat i insolvens, och som syftar till att uppnå en samförståndsbaserad, privat uppgörelse mellan parterna. En oberoende medlare med expertis inom konkursrätt utses av kommissionen för en period på upp till fyra månader för att övervaka diskussionerna mellan gäldenären och dess fordringsägare.

SKYDDANDE FÖRSONINGSFÖRFARANDE (PCP)

En gäldenär som (a) befinner sig i ekonomiska svårigheter, men ännu inte är insolvent, eller (b) har befunnit sig i ett tillstånd av överskuldsättning eller betalningsinställelse i mindre än 45 dagar, föreslår en uppgörelse med sina fordringsägare utanför formella konkursförfaranden. PCP-förfarandet innefattar ett moratorium för fordringsägarnas åtgärder (inklusive verkställighet av säkerställda fordringar) och ställer gäldenären under kontroll av en förvaltare som utses från kommissionens (den statliga myndighet som har befogenhet att övervaka insolvensförfarandena) expertlista, under en inledande observationsperiod på upp till tre månader.

Andra viktiga verktyg i PCP-processen är möjligheten att anskaffa prioriterad finansiering av typen ”debtor-in-possession” (DIP), som kan säkras mot icke-säkerställda tillgångar eller ha företräde framför befintliga säkerheter, samt ipso facto-bestämmelser som förhindrar att avtalsbestämmelser om uppsägning på grund av insolvens åberopas – förutsatt att gäldenären fullgör sina skyldigheter som förvaltare. Gäldenären ges tid att lägga fram en plan, som sedan röstas om av fordringsägarna.

KONKURS

Förfarandet är uppdelat i två delar: en räddningsprocess inom ramen för formella konkursförfaranden, som förfarandemässigt liknar PCP (inklusive ett automatiskt moratorium och möjligheten att anskaffa DIP-finansiering); ett formellt likvidationsförfarande.

SENASTE UPPDATERING AV KONKURSLAGEN:

Olika ändringar tillkännagavs den 22 oktober 2020, men har ännu inte offentliggjorts i den officiella tidningen. Viktig förändring – Nytt begrepp: ”Akut finansiell kris” (EFC), som definieras som: ”En allmän situation som påverkar handeln eller investeringarna i landet, såsom en pandemi, natur- eller miljökatastrof, krig etc.” Nya bestämmelser som ändrar konkurslagen under en EFC. Förenade Arabemiratens regering ska avgöra när en EFC föreligger, vilket ännu inte har skett. Det verkar som om ett beslut från UAE:s regering krävs innan parterna kan åberopa de nya bestämmelserna; Om en EFC tillkännages ger den nya lagen vissa skydd för gäldenärer, bland annat: Gäldenärer behöver inte ansöka om konkurs om de inte har kunnat betala sina skulder inom 30 dagar på grund av en EFC; Gäldenärer kan fortfarande ansöka om konkurs under en EFC, och domstolen kan välja att inte utse en förvaltare i förfarandet om gäldenären bevisar att störningen i dennes verksamhet orsakades av EFC; Borgenärer kan inte ansöka om konkurs, eftersom domstolen inte kommer att godta konkursansökningar mot några gäldenärer under en EFC.

Förlikning med fordringsägare (gäller endast ansökningar från gäldenären):

Om konkursen godkänns av domstolen kan gäldenären begära 40 arbetsdagar för att förhandla fram en uppgörelse med sina fordringsägare. Om detta godkänns av domstolen ska det offentliggöras och innehålla en inbjudan till fordringsägarna att förhandla fram en uppgörelse inom 20 arbetsdagar; Den förlikningsperiod som erbjuds fordringsägarna får inte överstiga 12 månader. Om en förlikning nås med fordringsägare som representerar två tredjedelar av skulden, ska den vara bindande för alla fordringsägare (även de som inte deltagit). Förlikningsförhandlingarna måste ske skriftligen och godkännas av domstolen.

Senast uppdaterad: mars 2026