Honduras

Måttlig tillväxt beroende av den amerikanska ekonomin

Tillväxten ökade något under 2025, driven av en ökning av den privata konsumtionen (83 % av BNP), som gynnades av en kraftig uppgång i utlandsöverföringar från utlandsboende (+27 % jämfört med föregående år) till 12,2 miljarder USD, vilket motsvarar 31 % av BNP. Denna konjunkturrelaterade ökning kan förklaras av skärpningen av den amerikanska invandringspolitiken efter att den tillfälliga skyddsstatusen (TPS) upphävdes för 70 000 honduranska invandrare år 2025 och av att en skatt på 1 % på penningöverföringar från USA trädde i kraft den 1 januari 2026. Utsikterna till dessa åtgärder fick utlandsboende att öka sina penningöverföringar i slutet av året. Sett till olika sektorer var tjänstesektorn särskilt dynamisk och drevs av finans-, försäkrings- och fastighetsbranscherna. Den relativa stabiliseringen av den krisdrabbade elsektorn bidrog också positivt till den ekonomiska aktiviteten. Tillväxten förväntas avta något under 2026 på grund av en minskad köpkraft till följd av färre penningöverföringar från utlandsboende.

Konsumtionen gynnas av lägre inflation, som nu ligger inom den honduranska centralbankens (BCH) målintervall på 4,0 % ± 1,0 procentenheter. BCH kan komma att sänka sin styrränta, som har legat på 5,75 % sedan slutet av 2024, med 25 till 50 baspunkter under 2026. När det gäller den glidande kopplingen till dollarn utvidgade BCH sitt fluktueringsintervall 2025 och lät lempiran deprecieras för att stödja exportens konkurrenskraft och upprätthålla valutareserverna. Man förväntas fortsätta med denna politik under 2026, samtidigt som man ser till att begränsa volatiliteten.

Den nye presidentens liberala ekonomiska politik kan komma att få positiva effekter på utländska privata investeringar. Detta tyder på bättre förutsättningar för företagande och bör sätta punkt för den nationaliseringsfas som ägde rum under den tidigare regeringen, särskilt statens övertagande av det privata elbolaget BELCO genom det statliga energibolaget Empresa Nacional de Energía Eléctrica (ENEE) i maj 2024. Dessutom är Honduras för närvarande inblandat i ICSID-förfaranden med investerare i frihandelszonen Próspera efter att kongressen avskaffade zonerna för sysselsättning och ekonomisk utveckling (ZEDE) år 2022, vilket har skapat osäkerhet kring dessa zoners status. Landet drog sig därefter ur ICSID år 2024. De offentliga investeringarna – som är inriktade på energiinfrastruktur och hälsosektorn – förväntas förbli stabila i reala termer år 2026, på 4 % av BNP, förutsatt att kongressen godkänner budgeten, eftersom den nye presidenten har inriktat sitt program på att minska de offentliga utgifterna. Undertecknandet av ett vattenkraftsinvesteringsprojekt på 525 miljoner USD i samarbete med Kina, som för närvarande är under förhandling, kan också ifrågasättas av den nya regeringen.

Tillfällig förbättring av bytesbalansen

Bytesbalansen stärktes markant 2025, främst tack vare en exceptionell ökning av penningöverföringar från utlandsboende. Detta förväntas leda till ett svagt positivt saldo för första gången sedan 2021, innan det återgår till underskott 2026 på grund av det strukturella handelsunderskottet. Underskottet i varuhandeln minskade endast marginellt till 20 % av BNP (från 23 % år 2024), med stöd av en boom i kaffeexporten som drevs av högre priser (+192 % jämfört med 2024), delvis uppvägt av en stark importtillväxt kopplad till en livlig konsumtion. Denna gynnsamma utveckling kommer sannolikt att fortsätta under 2026, med hjälp av lägre energipriser (energi står för cirka 13 % av varuimporten). Exporten av jordbruksprodukter – kaffe, bananer, räkor och palmolja – förväntas också förbättras under 2026, eftersom tillväxten i USA ser ut att vara mer motståndskraftig än vad som ursprungligen prognostiserades, även om sektorn fortfarande är utsatt för väderrisker. Den amerikanska marknadens stabilitet – som tar emot ungefär 50 % av Honduras export – skulle också kunna lyfta textilproduktionen i maquiladororna – som står för cirka 44 % av den totala exporten – efter två års stagnation. Som en återspegling av det oöverträffade överskottet i bytesbalansen har BCH:s valutareserver ökat och täckte i januari 2026 6,2 månaders import (en ökning från 4,3 månader i september 2024).

Det offentliga underskottet ökade något under 2025, eftersom skatteintäkternas låga elasticitet i förhållande till exporten inte kunde uppväga den begränsade ökningen av de sociala utgifterna. Det ligger dock fortfarande i linje med IMF:s mål på –1,5 % av BNP. Underskottet förväntas delvis absorberas under 2026, på grund av stillastående offentliga investeringar och en sannolik minskning av de sociala utgifterna. Att vissa förmånliga skattestatuser löper ut, särskilt den tillfälliga importordningen (RIT) – en mekanism som undantar insatsvaror som används av exportföretag från tullavgifter – skulle också kunna leda till ökade intäkter om den inte förnyas. Det så kallade lagförslaget om ”skatterättvisa”, som innebar en breddning av skattebasen och ökad övervakning av de offentliga utgifterna och som möttes av motstånd från konservativa krafter, kommer dock sannolikt att överges. Den finanspolitiska konsolideringen ingår i ett treårigt program som undertecknades med IMF i augusti 2023 och finansieras genom en utökad kreditfacilitet och en utökad kreditmekanism på sammanlagt 822 miljoner USD, varav 485 miljoner USD hade utbetalats fram till april 2025. Slutligen minskade den offentliga skuldkvoten under 2025, och denna trend förväntas fortsätta under 2026. Den externa statsskulden utgör 52 % av den totala statsskulden, varav 66 % innehas av multilaterala partner, särskilt IBRD, på förmånliga villkor vad gäller räntor, löptid och omstruktureringsmöjligheter. Denna externa statsskuld motsvarar 67 % av den totala utlandsskulden, medan resten utgörs av skulder kopplade till maquiladoras.

Omtvistade allmänna val störtar landet i politisk osäkerhet

Presidentvalet den 30 november 2025 var särskilt spänt, och offentliggörandet av resultaten försenades med flera veckor. Nasry Asfura, kandidaten för det konservativa Nationella partiet (PNH), utropades till vinnare den 24 december med 40,26 procent av rösterna och besegrade därmed med knapp marginal sin främste motståndare och favoriten, den tidigare vicepresidenten Salvador Nasralla från det centerhögerorienterade Liberala partiet (PLH), som fick 39,55 procent. Båda kandidaterna hamnade långt före Rixi Moncada, kandidaten för det vänsterorienterade Frihets- och återuppbyggnadspartiet (Libre), som har innehaft presidentposten sedan Xiomara Castros valseger 2021. Valet präglades av inblandning från USA:s president Donald Trump, som officiellt stödde Nasry Asfura och benådade den före detta presidenten Juan Orlando Hernández (2014–2022), en långvarig ledare för PNH som 2024 dömdes till 45 års fängelse av en amerikansk domstol för narkotikahandel. Den avgående presidenten och Nasralla fördömde vad de beskrev som amerikansk inblandning, ifrågasatte resultatet och krävde en omräkning. Det nationella valrådet (CNE) avvisade begäran som olaglig och Asfuras seger bekräftades officiellt. Han svors in den 27 januari. Parlamentsvalet, som hölls samma dag, gav PNH en relativ majoritet med 49 av 128 platser i kongressen, följt av PLH (41 platser) och Libre (34 platser). Pågående förhandlingar tyder på att en koalition håller på att bildas mellan PNH och PLH, vilket tillsammans skulle säkra en absolut majoritet. Den nya regeringen kommer också att behöva hantera ett motsträvigt rättsväsende i ett klimat präglat av ökad politisk spänning, samtidigt som den tillträdande presidenten ständigt anklagas för att ha förskingrat offentliga medel under sin tid som borgmästare i Centraldistriktet. Landet har dessutom befunnit sig i undantagstillstånd sedan november 2022 och präglas fortfarande av hög otrygghet. Trots en minskning med 11 procent under 2025 är mordfrekvensen i Honduras fortfarande den högsta i Centralamerika. Denna fråga, tillsammans med korruptionen, tycks ha varit en avgörande faktor bakom väljarkårens sväng åt höger – möjligen inspirerad av den salvadoranska modellen.

På den internationella arenan förväntas Nasry Asfuras val innebära en närmning till USA, som är den viktigaste källan till penningöverföringar. Den nye honduranske presidenten har antytt att de diplomatiska förbindelserna med Israel ska återupptas och att det bilaterala samarbetet inom vatten- och jordbruksområdena ska återupplivas. Han skulle också kunna återuppta de diplomatiska förbindelserna med Taiwan, som bröts 2023. Frihandelsavtalet med Kina, som för närvarande är under förhandling och ursprungligen planerades till 2025, kan komma att skjutas upp. Samarbetet med Washington i kampen mot illegal invandring och narkotikahandel kommer sannolikt också att förstärkas. Diskussioner om handelsfrågor har inletts och kan leda till en sänkning av de amerikanska tullarna. Honduras förblir dock sårbart för en strängare amerikansk invandringspolitik.

Senast uppdaterad: januari 2026