Stabil tillväxt, men under potential
Indiens tillväxt förväntas avta under 2025 på grund av svagare efterfrågan i städerna. Under 2024 tyngde en svagare konsumtion i städerna, i kombination med en ihållande hög inflation och en långsammare tillväxt i de offentliga infrastrukturinvesteringarna, den ekonomiska aktiviteten. Dessutom ökade både privata investeringar och offentlig konsumtion i en långsammare takt. Nettoexporten bidrog visserligen positivt till BNP, men denna utveckling skedde på bekostnad av en svag import. Varuexporten återhämtade sig också något under 2024, men exportvärdet låg återigen under 2022 års nivåer. På längre sikt förväntas Indiens tillväxt avta under 2025 i takt med att efterfrågan i städerna fortsätter att försvagas. En eventuell förbättring av efterfrågan i städerna kommer sannolikt att begränsas av fortsatt strama kreditvillkor, strängare kreditkrav, svag sysselsättningsutveckling och inflationstryck. Inkomsterna på landsbygden kan också påverkas om ogynnsamma väderförhållanden tynger skördeproduktionen. Sänkningen av inkomstskatten förväntas dock stödja efterfrågan i städerna. Dessutom bör fortsatta statliga investeringar hålla byggverksamheten livskraftig och upprätthålla investeringarna.
Disinflationen förväntas fortsätta, men uppåtrisker hotar. Förväntningarna på en tidig och mycket het sommar i år med långvariga värmeböljor kan påverka skörden. Disinflationen på livsmedel, särskilt grönsaker, kan avstanna beroende på väderförhållandena. Indiens centralbank (RBI) anser nu att det är en högre prioritet att stödja tillväxten än att bekämpa inflationen. Ytterligare räntesänkningar förväntas därför under året, även om rupiens volatilitet fortfarande är ett bekymmer för centralbanken. Sedan mitten av december 2024 har likviditeten varit ansträngd i det inhemska banksystemet på grund av RBI:s försäljning av dollar samt säsongsbetonade skatteutflöden kopplade till betalningar av varu- och tjänsteskatten (GST) och förskottsbetalningar av skatt. RBI skulle kunna vända på denna situation genom att tillföra rupier via öppna marknadsoperationer och skjuta upp införandet av den nya likviditetstäckningskvoten samt reglerna för projektfinansiering.
En avmattning i utrikeshandeln behöver inte nödvändigtvis ha någon betydande inverkan på Indiens tillväxt, eftersom nettoexporten vanligtvis står för mindre än 3 % av BNP. Den 2 april 2025 tillkännagav USA en ömsesidig tull på 27 % på import från Indien, med undantag för varor som redan är föremål för utredning, såsom koppar, läkemedel, halvledare, vissa kritiska mineraler, energi och energiprodukter. Tullen träder i kraft den 9 april 2025. Samtidigt har Indien och USA kommit överens om att inleda nya handelsförhandlingar senast hösten 2025, där Indien har signalerat sin vilja att genomföra djupare tullsänkningar på import av fordon, kemikalier, elektronik, läkemedel och medicintekniska produkter, inklusive nolltull på vissa jordbruksprodukter som linser och ärtor, för att göra framsteg i förhandlingarna om ett bilateralt handelsavtal.
Den finanspolitiska konsolideringen fortsätter
Budgetunderskottet har minskat sedan det pandemirelaterade uppsvinget till -12,9 % av BNP år 2020. Den finanspolitiska konsolideringen efter pandemin förväntas fortsätta. Centralregeringen prognostiserar att budgetunderskottet kommer att minska till 4,4 % av BNP under räkenskapsåret 2025–26. Konsolideringen är i hög grad beroende av en rationalisering av inkomstutgifterna, särskilt genom nedskärningar av större subventioner. Men med räntebetalningar som förväntas utgöra en fjärdedel av budgetutgifterna under räkenskapsåret 2025–26, i kombination med den förväntade sänkningen av inkomstskatten, kommer vägen framåt att bli mer utmanande. Om intäkterna inte når upp till budgeten kan kapitalutgifterna komma att minskas för att hålla konsolideringen på rätt spår. Budgetunderskottet kommer även i fortsättningen huvudsakligen att finansieras genom marknadsupplåning via statspapper och statsskuldväxlar (74 %) samt genom emission av värdepapper mot småsparande (22 %), vilket är offentliga konton som samlar in pengar från allmänheten via sparprogram.
Trots ett större underskott i varuhandeln (7,3 % av BNP) minskade bytesbalansunderskottet något till 0,8 % av BNP år 2024, tack vare ett större överskott i tjänstehandeln (4,6 % av BNP) kopplat till IT-tjänster (4,0 % av BNP) samt tillväxt i sekundärinkomsterna tack vare penningöverföringar. Nettoinkomsterna från penningöverföringar bidrog till att finansiera över 40 % av Indiens underskott i varuhandeln. En stark tillväxt i penningöverföringarna (1,8 % av BNP) bidrog också. Indiens fem största källor till penningöverföringar är USA, Förenade Arabemiraten, Storbritannien, Saudiarabien och Singapore, som tillsammans stod för 71 % av de totala inflödena av penningöverföringar under räkenskapsåret 2023–24. Den förväntade långsammare tillväxten i USA under 2025 kan påverka penningöverföringarna från USA, som står för 28 % av de totala penningöverföringarna. Nedgången kan dock uppvägas av en stadig tillväxt i Gulfstaterna (38 % av penningöverföringarna).
Återgång till koalitionspolitik
Resultatet av parlamentsvalet 2024 innebar ett stort bakslag för premiärminister Narendra Modi. För första gången sedan han kom till makten 2014 lyckades inte Bharatiya Janata-partiet (BJP) säkra en absolut majoritet, vilket tvingade partiet att förlita sig på sina koalitionspartner i National Democratic Alliance (NDA) för att bilda regering. Den sittande regeringen står nu på skakigare grund och kan falla om den förlorar stödet från viktiga koalitionspartner, nämligen Telugu Desam-partiet (TDP) och Janata Dal (United)-partiet (JD(U)). Det är värt att notera att Nitish Kumar, delstatsminister i Bihar och ledare för JD(U), anslöt sig till NDA, lämnade alliansen och sedan återvände till NDA. Den regerande koalitionen NDA har 54 % av mandaten i Lok Sabha, parlamentets underhus, medan BJP har 44 %.
BJP:s senaste regionala valsegrar i Haryana, Maharashtra och New Delhi har dämpat oppositionens framfart inför parlamentsvalet 2024. Men dessa segrar stärker inte nödvändigtvis premiärminister Modis politiska ställning, eftersom de var resultatet av gräsrotsinsatser från Rashtriya Swayamsevak Sangh (RSS), en kulturorganisation som förespråkar en hindunationalistisk agenda och betraktas som en ideologisk mentor för BJP. Förhållandet mellan RSS och BJP har försämrats under de senaste åren.
Indiens långvariga engagemang för strategisk autonomi är en hörnsten i landets utrikespolitik, och landet föredrar att gå sin egen väg i den globala geopolitiken. Även om Indien har nära strategiska band med USA och ingår i den fyrpartsdialogen om säkerhet (Quad) tillsammans med Australien, Japan och USA, är det den enda stormakten som är medlem i andra organisationer såsom BRICS, ASEAN:s regionala forum och Shanghai Cooperation Organisation. Ryssland förblir en viktig strategisk partner för Indien, särskilt inom försvar och energi. Samtidigt görs framsteg mot att lösa gränstvisterna längs Himalaya-gränsen efter att Indien och Kina enats om patrulleringsarrangemang för att dämpa spänningarna efter sammandrabbningarna i Galwan-dalen 2020, den första dödliga konfrontationen sedan 1975. Men hotet om nya sammandrabbningar kommer att kvarstå tills de bilaterala relationerna verkligen har förbättrats. Indien har också fördjupat sina band med Israel, vilket återspeglas i landets medlemskap i I2U2 (Israel, Indien, Förenade Arabemiraten och USA) och i korridoren Indien–Mellanöstern–Europa (IMEEC).

USA
Europa
Förenade arabemiraten
Singapore
Kina
Ryssland