Indien

Asien

BNP per capita ($)
$2,497.2
Befolkning (år 2021)
1 428,6 miljoner

Bedömning

Landrisk
B
Företagsklimat
A4
Tidigare
B
Tidigare
A4
This content has been automatically translated. It may not be as accurate as the original.

suggestions

Sammanfattning

Styrkor

  • En stor, ung arbetskraft med goda kunskaper i engelska till relativt låga kostnader
  • Effektiva IT-tjänster
  • Penningöverföringar från utlandsdiasporan samt export av varor och tjänster bidrar positivt till bytesbalansen
  • Låg utlandsskuld och tillräckliga valutareserver

Svagheter

  • Ett betydande beroende av import, särskilt av energi och andra råvaror, samt av maskiner och utrustning.
  • Brist på adekvat infrastruktur
  • Svaga offentliga finanser (låg skatteandel av BNP)
  • Byråkratiska hinder, ineffektivt rättssystem, protektionism
  • Låg arbetsproduktivitet, särskilt inom den informella sektorn, bidrar till stagnerande reallöner
  • Klimatets inverkan på jordbruket (46 % av de sysselsatta)
  • Utbredd fattigdom, ojämlikhet och informell ekonomi
  • Ökade spänningar mellan olika grupper (hinduer och muslimer) samt politisk och ekonomisk klyfta mellan norr och söder
  • Spänningar med Kina och Pakistan. Försämrade relationer mellan Bangladesh och Indien efter Sheikh Hasinas avgång.

Handelsutbyte

Exportav varor som % av total

USA
18%
Europa
16%
Förenade arabemiraten
9%
Singapore
4%
Kina
3%

Importav varor i % av total

Kina 15 %
15%
Ryssland 9 %
9%
Förenade arabemiraten 8 %
8%
Europa 7 %
7%
USA 6 %
6%

Bedömningar av sektorsrisker

Utsikter

Detta avsnitt är ett värdefullt verktyg för företagens ekonomichefer och kreditchefer. Det ger information om de betalnings- och indrivningsmetoder som används i landet.

Stabil tillväxt, men under potential

Indiens tillväxt förväntas avta under 2025 på grund av svagare efterfrågan i städerna. Under 2024 tyngde en svagare konsumtion i städerna, i kombination med en ihållande hög inflation och en långsammare tillväxt i de offentliga infrastrukturinvesteringarna, den ekonomiska aktiviteten. Dessutom ökade både privata investeringar och offentlig konsumtion i en långsammare takt. Nettoexporten bidrog visserligen positivt till BNP, men denna utveckling skedde på bekostnad av en svag import. Varuexporten återhämtade sig också något under 2024, men exportvärdet låg återigen under 2022 års nivåer. På längre sikt förväntas Indiens tillväxt avta under 2025 i takt med att efterfrågan i städerna fortsätter att försvagas. En eventuell förbättring av efterfrågan i städerna kommer sannolikt att begränsas av fortsatt strama kreditvillkor, strängare kreditkrav, svag sysselsättningsutveckling och inflationstryck. Inkomsterna på landsbygden kan också påverkas om ogynnsamma väderförhållanden tynger skördeproduktionen. Sänkningen av inkomstskatten förväntas dock stödja efterfrågan i städerna. Dessutom bör fortsatta statliga investeringar hålla byggverksamheten livskraftig och upprätthålla investeringarna.

Disinflationen förväntas fortsätta, men uppåtrisker hotar. Förväntningarna på en tidig och mycket het sommar i år med långvariga värmeböljor kan påverka skörden. Disinflationen på livsmedel, särskilt grönsaker, kan avstanna beroende på väderförhållandena. Indiens centralbank (RBI) anser nu att det är en högre prioritet att stödja tillväxten än att bekämpa inflationen. Ytterligare räntesänkningar förväntas därför under året, även om rupiens volatilitet fortfarande är ett bekymmer för centralbanken. Sedan mitten av december 2024 har likviditeten varit ansträngd i det inhemska banksystemet på grund av RBI:s försäljning av dollar samt säsongsbetonade skatteutflöden kopplade till betalningar av varu- och tjänsteskatten (GST) och förskottsbetalningar av skatt. RBI skulle kunna vända på denna situation genom att tillföra rupier via öppna marknadsoperationer och skjuta upp införandet av den nya likviditetstäckningskvoten samt reglerna för projektfinansiering.

En avmattning i utrikeshandeln behöver inte nödvändigtvis ha någon betydande inverkan på Indiens tillväxt, eftersom nettoexporten vanligtvis står för mindre än 3 % av BNP. Den 2 april 2025 tillkännagav USA en ömsesidig tull på 27 % på import från Indien, med undantag för varor som redan är föremål för utredning, såsom koppar, läkemedel, halvledare, vissa kritiska mineraler, energi och energiprodukter. Tullen träder i kraft den 9 april 2025. Samtidigt har Indien och USA kommit överens om att inleda nya handelsförhandlingar senast hösten 2025, där Indien har signalerat sin vilja att genomföra djupare tullsänkningar på import av fordon, kemikalier, elektronik, läkemedel och medicintekniska produkter, inklusive nolltull på vissa jordbruksprodukter som linser och ärtor, för att göra framsteg i förhandlingarna om ett bilateralt handelsavtal.

Den finanspolitiska konsolideringen fortsätter

Budgetunderskottet har minskat sedan det pandemirelaterade uppsvinget till -12,9 % av BNP år 2020. Den finanspolitiska konsolideringen efter pandemin förväntas fortsätta. Centralregeringen prognostiserar att budgetunderskottet kommer att minska till 4,4 % av BNP under räkenskapsåret 2025–26. Konsolideringen är i hög grad beroende av en rationalisering av inkomstutgifterna, särskilt genom nedskärningar av större subventioner. Men med räntebetalningar som förväntas utgöra en fjärdedel av budgetutgifterna under räkenskapsåret 2025–26, i kombination med den förväntade sänkningen av inkomstskatten, kommer vägen framåt att bli mer utmanande. Om intäkterna inte når upp till budgeten kan kapitalutgifterna komma att minskas för att hålla konsolideringen på rätt spår. Budgetunderskottet kommer även i fortsättningen huvudsakligen att finansieras genom marknadsupplåning via statspapper och statsskuldväxlar (74 %) samt genom emission av värdepapper mot småsparande (22 %), vilket är offentliga konton som samlar in pengar från allmänheten via sparprogram.

Trots ett större underskott i varuhandeln (7,3 % av BNP) minskade bytesbalansunderskottet något till 0,8 % av BNP år 2024, tack vare ett större överskott i tjänstehandeln (4,6 % av BNP) kopplat till IT-tjänster (4,0 % av BNP) samt tillväxt i sekundärinkomsterna tack vare penningöverföringar. Nettoinkomsterna från penningöverföringar bidrog till att finansiera över 40 % av Indiens underskott i varuhandeln. En stark tillväxt i penningöverföringarna (1,8 % av BNP) bidrog också. Indiens fem största källor till penningöverföringar är USA, Förenade Arabemiraten, Storbritannien, Saudiarabien och Singapore, som tillsammans stod för 71 % av de totala inflödena av penningöverföringar under räkenskapsåret 2023–24. Den förväntade långsammare tillväxten i USA under 2025 kan påverka penningöverföringarna från USA, som står för 28 % av de totala penningöverföringarna. Nedgången kan dock uppvägas av en stadig tillväxt i Gulfstaterna (38 % av penningöverföringarna).

Återgång till koalitionspolitik

Resultatet av parlamentsvalet 2024 innebar ett stort bakslag för premiärminister Narendra Modi. För första gången sedan han kom till makten 2014 lyckades inte Bharatiya Janata-partiet (BJP) säkra en absolut majoritet, vilket tvingade partiet att förlita sig på sina koalitionspartner i National Democratic Alliance (NDA) för att bilda regering. Den sittande regeringen står nu på skakigare grund och kan falla om den förlorar stödet från viktiga koalitionspartner, nämligen Telugu Desam-partiet (TDP) och Janata Dal (United)-partiet (JD(U)). Det är värt att notera att Nitish Kumar, delstatsminister i Bihar och ledare för JD(U), anslöt sig till NDA, lämnade alliansen och sedan återvände till NDA. Den regerande koalitionen NDA har 54 % av mandaten i Lok Sabha, parlamentets underhus, medan BJP har 44 %.

BJP:s senaste regionala valsegrar i Haryana, Maharashtra och New Delhi har dämpat oppositionens framfart inför parlamentsvalet 2024. Men dessa segrar stärker inte nödvändigtvis premiärminister Modis politiska ställning, eftersom de var resultatet av gräsrotsinsatser från Rashtriya Swayamsevak Sangh (RSS), en kulturorganisation som förespråkar en hindunationalistisk agenda och betraktas som en ideologisk mentor för BJP. Förhållandet mellan RSS och BJP har försämrats under de senaste åren.

Indiens långvariga engagemang för strategisk autonomi är en hörnsten i landets utrikespolitik, och landet föredrar att gå sin egen väg i den globala geopolitiken. Även om Indien har nära strategiska band med USA och ingår i den fyrpartsdialogen om säkerhet (Quad) tillsammans med Australien, Japan och USA, är det den enda stormakten som är medlem i andra organisationer såsom BRICS, ASEAN:s regionala forum och Shanghai Cooperation Organisation. Ryssland förblir en viktig strategisk partner för Indien, särskilt inom försvar och energi. Samtidigt görs framsteg mot att lösa gränstvisterna längs Himalaya-gränsen efter att Indien och Kina enats om patrulleringsarrangemang för att dämpa spänningarna efter sammandrabbningarna i Galwan-dalen 2020, den första dödliga konfrontationen sedan 1975. Men hotet om nya sammandrabbningar kommer att kvarstå tills de bilaterala relationerna verkligen har förbättrats. Indien har också fördjupat sina band med Israel, vilket återspeglas i landets medlemskap i I2U2 (Israel, Indien, Förenade Arabemiraten och USA) och i korridoren Indien–Mellanöstern–Europa (IMEEC).

Betalnings- och inkassopraxis

Detta avsnitt är ett värdefullt verktyg förekonomi- och kreditchefer. Det ger information om de betalnings- och indrivningsmetoder som används i landet.

Betalning

Tack vare det alltmer utbyggda banknätverket i Indien blir SWIFT-banköverföringar allt vanligare för både internationella och inhemska transaktioner.

Standby-remburser utgör ett tillförlitligt betalningsmedel, eftersom en bank garanterar gäldenärens kreditvärdighet och återbetalningsförmåga. Bekräftade dokumentära remburser är också erkända, även om dessa kan vara dyrare, eftersom gäldenären garanterar att ett visst belopp är tillgängligt för mottagaren via en bank.

Efterdaterade checkar, som är en giltig betalningsmetod, fungerar även som ett skuldbekräftande dokument. De möjliggör inledande av rättsliga förfaranden och insolvensförfaranden vid utestående betalningar.

Inkasso

Förlikningsfasen

Rättsliga förfaranden

Indiska företag föredrar förlikningsmetoder för indrivning, eftersom landets rättssystem är både kostsamt och långsamt. Det finns ingen fast tidsfrist för domstolsärenden, men den genomsnittliga handläggningstiden är mellan två och fyra år. Preskriptionstiden är tre år från fakturans förfallodag. Preskriptionstiden kan förlängas med ytterligare tre år om gäldenären skriftligen erkänner skulden eller gör en delbetalning.

Rättsliga förfaranden rekommenderas efter den vänskapliga fasen om gäldenären fortfarande bedriver verksamhet och har god ekonomisk ställning, men medvetet vägrar att betala, bestrider fordran av obetydliga skäl, inte följer betalningsplaner eller inte tillhandahåller skriftliga bevis.

Typ av förfarande

Skiljeförfarande: Skiljeförfarande kan inledas om detta anges i köpeavtalet – i annat fall kan ärendet hänskjutas till National Company Law Tribunal (NCLT) för registrerade företag.

Indrivningsmål: Indrivningsmål tenderar att bli långa, utdragna strider och anses vanligtvis vara något man helst bör undvika.

National Company Law Tribunal: NCLT inrättades den 1 juni 2016. Domstolen har behörighet över alla aspekter av bolagsrätten som rör registrerade bolag. Fördelarna är att den kan pröva alla bolagsärenden på en central plats och att den erbjuder snabba förfaranden (som tar högst 180 dagar). Den minskar också arbetsbelastningen för högsta domstolarna. NCLT har nyligen antagit en ny insolvens- och konkurslag. Beslut av NCLT kan överklagas till National Company Law Appellate Tribunal (NCLAT). NCLAT fungerar som överklagandeinstans och prövar alla överklaganden från NCLT. Överklaganden från NCLAT prövas av Indiens högsta domstol.

0
0

Verkställighet av ett rättsligt beslut

En lokal dom kan verkställas antingen av den domstol som meddelat den eller av den domstol till vilken den skickas för verkställighet (vanligtvis där svaranden är bosatt eller har egendom). Vanliga verkställighetsmetoder är överlämnande, kvarstad eller försäljning av egendom samt utnämning av en konkursförvaltare. Mindre vanliga metoder är gripande och frihetsberövande i fängelse under en period som inte överstiger tre månader.

Indien är inte part i några internationella konventioner som reglerar erkännande och verkställighet av utländska domar. Den indiska regeringen har dock ingått 11 ömsesidiga avtal, och domar från domstolarna i dessa länder kan verkställas i Indien på samma sätt som lokala domar. När det gäller domar från territorier som inte ingår i sådana ömsesidiga avtal måste en talan väckas i Indien på grundval av den utländska domen innan den kan verkställas.

Insolvensförfaranden

Insolvens- och konkurslagen, som infördes 2016, föreskriver två fristående skeden:

INSOLVENSHANTERINGSPROCESS (IRP)

IRP utgör en kollektiv mekanism för borgenärer att hantera gäldenärer i finansiella svårigheter. En finansiell borgenär (för en finansiell skuld) eller en operativ borgenär (för en obetald operativ skuld) kan inleda ett IRP mot en gäldenär vid National Company Law Tribunal (NCLT). Domstolen utser en saneringsförvaltare som ska sköta IRP-förfarandet. Saneringsförvaltaren tar över ledningen av det skuldsatta företaget och fortsätter att driva verksamheten. Han eller hon identifierar de finansiella fordringsägarna och sammankallar en fordringsägarkommitté. Operativa fordringsägare som överstiger ett visst tröskelvärde får också delta i mötena, men de har inte rösträtt. Varje beslut kräver en majoritet på 75 procent av rösterna. Kommittén behandlar förslag om återhämtning för gäldenären och måste inom 180 dagar besluta om man ska gå vidare med en återhämtningsplan eller genomföra likvidation.

LIKVIDATION

En gäldenär kan försättas i likvidation om en majoritet på 75 % av fordringsägarkommittén beslutar att likvidera företaget under IRP-förfarandet, om kommittén inte godkänner en saneringsplan inom 180 dagar eller om NCLT avvisar den inlämnade saneringsplanen på tekniska grunder. Vid likvidation kan säkerställda fordringsägare välja att realisera sina säkerheter och få intäkterna från försäljningen av de säkerställda tillgångarna i första hand.

Enligt den gällande insolvens- och konkurslagen ges högsta prioritet åt kostnaderna för insolvensförfarandet och likvidationen. Därefter fördelas intäkterna till ersättning till anställda och säkerställda fordringsägare, följt av icke-säkerställda fordringar och statliga fordringar.

0

Senast uppdaterad: april 2025