Europa
USA
Storbritannien
Norge
Danmark
KinaTillväxt som stöds av inhemsk efterfrågan och turism
Islands ekonomi växer måttligt under 2026 och förväntas fortsätta att göra så in i 2027, med stöd av en stabil hushållskonsumtion, stigande export och starka offentliga investeringar. Den ekonomiska tillväxten accelererade under det första kvartalet 2026, främst tack vare en förbättrad handelsbalans och en turism som var starkare än väntat. Även om den höga inflationen fortsätter att tynga konsumenternas förtroende, bör en stabil arbetsmarknad och ökade offentliga investeringar i infrastruktur, teknik och förnybar energi bidra till att upprätthålla den inhemska efterfrågan.
Inflationen är fortfarande den största utmaningen för ekonomin. Prispressen har visat sig vara mer ihållande än väntat, driven av högre kostnader för bostäder, transporter och livsmedel, vilket har fått Islands centralbank att behålla en relativt restriktiv penningpolitik. Följaktligen kommer räntorna sannolikt att förbli höga tills det finns tydligare tecken på att inflationen hållbart närmar sig målet. Inflationen förväntas dock avta gradvis under 2027, vilket kommer att stärka hushållens köpkraft och göra det möjligt att lätta på penningpolitiken. Företagens investeringar avtar under 2026 till följd av svagare förtroende och högre finansieringskostnader, även om detta delvis uppvägs av fortsatt tillväxt i de offentliga investeringarna.
Den externa efterfrågan är fortfarande i stort sett gynnsam. Turism, fiske, vattenbruk och aluminiumproduktion fortsätter att stödja exporten, medan Islands rikliga resurser av förnybar energi bidrar till att upprätthålla konkurrenskraften hos energiintensiva industrier. Antalet besökare har varit fortsatt starkt under 2026, även om globalt högre resekostnader kan dämpa tillväxten inom sektorn. Fiskerinäringen möter vissa motvindar till följd av lägre kvoter för makrill, medan aluminiumexporten har återhämtat sig efter produktionsstörningar i slutet av 2025. Sammantaget förväntas exporten bidra positivt till tillväxten under 2026 och 2027, med stöd av Islands omfattande handelsförbindelser med Europa, Storbritannien, USA och andra viktiga marknader.
Underskottet i bytesbalansen förblir en svaghet trots förbättrade offentliga finanser
Islands bytesbalans förväntas förbli i underskott under 2026 och 2027, vilket återspeglar en stark importefterfrågan, fluktuationer i turismintäkterna och den relativt småskaliga och koncentrerade exportbasen. Även om exporttillväxten och den avtagande importen bör förbättra den externa balansen jämfört med de senaste åren är Island fortfarande mer sårbart för förändringar i den globala efterfrågan och på råvarumarknaderna än många andra nordiska ekonomier.
De offentliga finanserna fortsätter dock att förbättras. Den offentliga skulden förväntas minska gradvis under prognosperioden, eftersom den ekonomiska tillväxten stöder intäkterna och insatserna för att konsolidera de offentliga finanserna fortsätter. Även om de offentliga utgifterna fortfarande är höga, med fokus på hälso- och sjukvård, infrastruktur, utbildning och innovation, förväntas den offentliga skulden minska både 2026 och 2027. Jämfört med många avancerade ekonomier är Islands finansiella ställning fortsatt sund, vilket ger beslutsfattarna flexibilitet att vid behov hantera ekonomiska chocker.
Regeringen prioriterar budgetstabilitet, bostadsfrågor och debatten om Europa
Det politiska läget i Island är fortsatt stabilt efter bildandet av den koalitionsregering som leds av premiärminister Kristrún Frostadóttir efter valet i december 2024. Regeringen består av Socialdemokratiska alliansen, Reformpartiet (Viðreisn) och Folkpartiet, vilket ger en parlamentarisk majoritet och en relativt stabil plattform för beslutsfattandet. Koalitionens prioriteringar omfattar att förbättra tillgången till bostäder, stärka de offentliga tjänsterna, stödja den ekonomiska stabiliteten och påskynda investeringarna i infrastruktur, innovation och den gröna omställningen. Nästa parlamentsval måste hållas senast i november 2028.
En viktig politisk händelse under 2026 kommer att vara den folkomröstning som är planerad till augusti om huruvida Island ska återuppta förhandlingarna om medlemskap i Europeiska unionen. Även om omröstningen gäller återupptagandet av anslutningsförhandlingarna snarare än själva anslutningen till EU, förväntas den forma landets långsiktiga relation med Europa och kan få konsekvenser för handel, fiske och anpassning av lagstiftningen. Frågan är fortfarande politiskt känslig, särskilt med tanke på tidigare meningsskiljaktigheter om fiskeripolitiken under tidigare anslutningsdiskussioner. Parallellt med debatten om EU fortsätter regeringen att fokusera på att minska inflationen, lindra trycket på levnadskostnaderna och upprätthålla en hållbar finanspolitisk ställning. Klimatpolitiken står också högt på dagordningen, och koalitionen har åtagit sig att uppnå koldioxidneutralitet senast 2040 samtidigt som konkurrenskraften hos viktiga exportindustrier ska säkerställas.