Europa
Storbritannien
Angola
Turkiet
Förenade arabemiraten
KinaStabil tillväxt, driven av turism och investeringar
Tillväxten förväntas förbli stark under 2026, driven av samma faktorer som under 2025. Turismen kommer att förbli den starkaste av dessa, driven av en allt större och mer välbärgad europeisk kundkrets från bland annat Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Portugal, vars ankomst bör underlättas av öppnandet av nya flyglinjer.
Även investeringarna kommer att bidra till tillväxten. Flera elektrifieringsprojekt, främst på landsbygden, samt projekt för att utöka elproduktionskapaciteten pågår som en del av den strategiska planen för hållbar utveckling 2022–2026, som syftar till att uppnå en andel på 50 % förnybar energi i energimixen senast 2030 och 100 % senast 2050. Projekten omfattar utbyggnaden av vindkraftsparken på ön Santiago, vars kapacitet kommer att öka från 9 MW till 22 MW, samt byggandet av åtta nya solkraftverk, varav vissa kommer att påbörjas redan 2026. Kap Verde kommer också att fortsätta investera i transportinfrastruktur mellan öarna, till exempel utbyggnaden av hamnen i Santo Antão. Dessa investeringar finansieras huvudsakligen av multilaterala partner (IMF via sitt RSF-instrument, Världsbanken, EIB och Afrikanska utvecklingsbanken). Uppförandet av stora turistkomplex – inklusive boende, restauranger och golfbanor – finansieras genom utländska direktinvesteringar (Portugal, Spanien, Nederländerna, Frankrike, USA och Kina). Dessa investeringar kommer dock inte att möjliggöra en diversifiering av ekonomin, som förblir sårbar för en eventuell konjunkturavmattning i Europa.
Eftersom den kapverdiska escudon är knuten till euron bör den europeiska valutans appreciering mot dollarn och de dämpade råvarupriserna bidra till att bromsa inflationen under 2026. Detta sammanhang, i kombination med stigande intäkter från turismen, ökade penningöverföringar från utlandskapolningen och en omfördelande socialpolitik – där vissa insatser syftar till att minska fattigdomen – bör bidra till att påskynda den privata konsumtionen.
Primäröverskottet bidrar till att minska skulden
Det offentliga underskottet förväntas fortsätta att minska under 2026. Intäkterna kommer att öka tack vare högre skatter på turister, tobak och alkohol, minskade tullbefrielser för vissa importerade produkter (konsumtionsvaror och halvbearbetade livsmedel) samt en breddning av skattebasen genom minskade skattehål och kampen mot skatteflykt. Investeringar i energiinfrastruktur kommer delvis att finansieras genom införandet av en koldioxidskatt och riktade skatteincitament för förnybar energi och elfordon. Samtidigt förväntas de sociala transfereringarna öka för att stödja det uttalade målet att utrota extrem fattigdom senast 2026, trots att detta verkar svårt att uppnå. I enlighet med IMF:s rekommendationer planerar regeringen också att begränsa de offentliga lönekostnaderna som andel av BNP, gradvis minska subventionerna till offentliga företag och omstrukturera flera av dem genom delvis privatisering och offentlig-privata partnerskap.
De offentliga utgifterna skulle därför öka i en långsammare takt än intäkterna, vilket skulle generera ett litet primärt överskott och möjliggöra en fortsatt minskning av den offentliga skulden, varav två tredjedelar innehas av utländska fordringsägare, främst multilaterala institutioner såsom Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken och IMF, i form av förmånliga lån. Cirka en femtedel av utlandsskulden innehas av bilaterala fordringsägare såsom Portugal, Kina och Kuwait, medan knappt en fjärdedel innehas av kommersiella fordringsägare, främst portugisiska banker. Kap Verde drar också nytta av en innovativ mekanism för att omvandla skuld till klimatinvesteringar. Redan har 12 miljoner euro i statsobligationer som innehas av Portugal omvandlats till finansiering för miljöskydd och byggande av klimattålig infrastruktur. I slutändan skulle alla portugisiska fordringar, som uppgår till cirka 140 miljoner euro, kunna omvandlas inom samma ramverk. En förstärkning av denna mekanism, tillsammans med inrättandet av särskilda ekonomiska zoner 2026, bör leda till en ytterligare acceleration av utländska investeringar.
Bytesbalansen har varit positiv sedan 2024, tack vare överskottet i tjänstebalansen som genererats av en fortsatt tillväxt inom turismen. Överskottet uppväger det mycket stora handelsunderskottet, som förväntas förvärras ytterligare 2026 på grund av import i samband med byggandet av infrastruktur för turism och energi. Balansen i bytesbalansen förväntas dock förbli positiv tack vare penningöverföringar från utlandskapolverdianska och utbetalningar från IMF inom ramen för dess stödprogram (ECF och RSF). Denna situation har gjort det möjligt för Kap Verde att återbetala en del av sin skuld och öka sina valutareserver, som motsvarar 6,8 månaders import.
Politisk förändring trolig 2026
Kap Verde är en av Afrikas få stabila demokratier. Vid det senaste parlamentsvalet i april 2021 behöll Demokratirörelsen (MPD, center-höger) sin absoluta majoritet (38 av 72 mandat) och omvalde Ulisses Correia e Silva, som varit premiärminister sedan 2016. Presidentvalet i oktober samma år resulterade dock i en seger i första omgången för José Maria Neves, medlem i det största oppositionspartiet, Afrikanska partiet för Kap Verdes självständighet (PAICV, vänster). I detta halvparlamentariska system innebar hans seger inledningen på en period av de jure-samstyre, även om presidenten i praktiken har en betydligt mindre viktig roll än premiärministern och endast har ett begränsat inflytande över politiken. PAICV:s seger i kommunalvalet i december 2024 (15 av 22 kommuner), som ledde till en regeringsombildning, förebådar dock ett regeringsskifte i parlamentsvalet i april 2026. Detta resultat speglar folkets missnöje med de socioekonomiska konsekvenserna av MPD:s politik, som trots partiets vallöften inte har lyckats förbättra levnadsvillkoren väsentligt (utrota extrem fattigdom) eller ge tillgång till grundläggande tjänster (hälso- och sjukvård, utbildning m.m.).
Kap Verde har nära förbindelser med sin tidigare kolonialmakt Portugal och upprätthåller även mycket goda relationer med andra portugisisktalande afrikanska länder, nämligen Angola, Moçambique och Guinea-Bissau. Dessa relationer återspeglas i bilaterala avtal inom utbildning, sjöfartssäkerhet och handel. Kap Verde samarbetar regelbundet med dessa länder inom ramen för CPLP (Gemenskapen av portugisisktalande länder) och främjar ekonomiskt utbyte, ömsesidiga investeringar och gemensamma diplomatiska initiativ, särskilt i frågor som rör regional säkerhet och hållbar utveckling.
Internationellt har Kap Verde intagit en i stort sett västvänlig hållning. USA förväntas förbli en viktig politisk partner, vilket framgår av det besök som USA:s utrikesminister Anthony Blinken gjorde i januari 2024 för att stärka samarbetet mellan de två länderna i syfte att säkerställa regional säkerhet och bekämpa piratverksamhet. Detsamma gäller Europa när det gäller säkerhet (bekämpning av narkotika- och människohandel), turism – särskilt Storbritannien, som står för mer än en fjärdedel av besökarna – och utländska direktinvesteringar. Kap Verde och EU har också kommit överens om att förlänga fiskeavtalet till 2029, vilket ger tillgång till ögruppens territorialvatten i utbyte mot ersättning (3,9 miljoner euro under perioden). Kina kommer också att förbli en strategisk partner och fortsätta att investera i hälso- och turismsektorerna samt i utvecklingen av en särskild ekonomisk zon inriktad på den blå ekonomin.