Kroatien

Fortsatt stark tillväxt år 2025

År 2025 förväntas tillväxten förbli stark och överstiga genomsnittet i euroområdet. Den kommer att stödjas både av det nyliga inträdet i Schengenområdet och införandet av euron 2023, samt av det fortsatta utnyttjandet av EU-medel (10 miljarder euro för 2021–2026, ungefär 12 % av BNP, varav endast 30 % har använts). Den privata konsumtionen bör förbli en betydande tillväxtmotor, med stöd av en stark arbetsmarknad (arbetslösheten låg på 5 % i november 2024). Även om den avtagande inflationen stärker hushållens köpkraft kan den förväntade höjningen av energipriserna i början av året dämpa tillväxten i realinkomsterna. Turismen (25 % av BNP) kommer att fortsätta att stärkas i takt med utbyggnaden av flygförbindelserna, framför allt genom att Croatia Airlines inför åtta nya internationella rutter. Den finanspolitik som antagits för 2025 kommer att vara utpräglat expansiv och bygga på en utgiftsökning på 10,2 %, i syfte att stimulera tillväxten och stärka den sociala och demografiska politiken. Samtidigt förväntas effekterna av den europeiska penningpolitiken, trots att den lättas, först bli fullt kännbara från och med 2026.

Tillväxten kommer också att stödjas av investeringar, särskilt i byggandet av turistkomplex, transportinfrastruktur, diversifiering av energiförsörjningen och tillverkning av bildelar. Kroatien planerar att investera 6 miljarder euro under ett decennium för att modernisera hälften av sitt järnvägsnät. Detta storskaliga projekt kommer att stimulera ekonomin genom att förbättra tillgängligheten och främja mer hållbara transporter. Återhämtningen inom tillverkningsindustrin (20 % av BNP) kommer att få ett uppsving genom Rimac Campus-projektet i Kerestinec, nära Zagreb. Rimac Automobilis investering på 300 miljoner euro kommer att skapa ett stort utvecklings- och produktionskomplex för elbilar som kommer att sysselsätta 2 500 personer. Samarbetet med BMW kring högspänningsbatterier visar på en stark potential inom den banbrytande elbilindustrin under de kommande åren. Landet står dock inför ogynnsamma demografiska förhållanden och låga investeringar i forskning och utveckling, vilket kan äventyra dess långsiktiga tillväxtutsikter.

Sociala utgifter och offentliga investeringar ökar underskottet

Efter ett måttligt underskott under 2023 förväntas de offentliga finanserna fortsätta att försämras under 2024–2025, främst till följd av ökade offentliga investeringar, sociala utgifter och genomförandet av en lönereform inom den offentliga sektorn. Trots detta bör den offentliga skulden fortsätta sin nedåtgående trend tack vare robust tillväxt och optimal användning av EU-medel. Regeringen planerar att inleda åtgärder för finanspolitisk konsolidering från och med 2025 genom en gradvis avveckling av energisubventioner och återinförande av sjukförsäkringsavgifter för unga arbetstagare.

Bytesbalansen bör förbli nära jämvikt. Bytesbalansens struktur visar på ett betydande kroniskt handelsunderskott, vilket uppvägs av ett starkt överskott inom tjänstesektorn tack vare intäkterna från turismen. Utländska direktinvesteringar (FDI), främst från Europeiska unionen, förblir en viktig pelare i den externa finansieringen, med en märkbar koncentration till finansiella tjänster (25 %), tillverkningsindustrin (18 %) och fastighetssektorn (17 %). Landet är mindre sårbart än andra EU-länder för en sannolik höjning av de amerikanska tullarna på europeisk export år 2025. Detta beror på den lilla andelen varuexport som går till USA och på att tjänstesektorn står för en betydligt större andel av tillväxten än industrisektorn. Sedan Kroatien anslöt sig till euroområdet 2023 har landet gynnats av tillgången till ECB:s gemensamma valutareserver, vilket avsevärt har stärkt landets finansieringskapacitet.

Spänd lokal politisk situation

I parlamentsvalet i april 2024 behöll det center-högerorienterade konservativa partiet Kroatiska demokratiska unionen (HDZ), under ledning av premiärminister Andrej Plenkovi?, sin dominerande ställning trots en mindre förlust av mandat (61 mandat jämfört med tidigare 66 av totalt 151 möjliga). HDZ bildade en koalition med det högerextrema partiet Den patriotiska rörelsen (14 mandat) för att hålla Plenkovi? kvar vid makten för en tredje mandatperiod, medan den center-vänstra oppositionen gjorde framsteg i ett läge med högt valdeltagande. Det politiska läget kommer att förbli spänt efter Zoran Milanovi?s jordskredsseger vid omvalet till republikens president den 12 januari 2025, då han säkrade 75 % av rösterna. Denna överväldigande seger är ett tecken på landets polarisering och på det komplicerade samarbetet mellan Milanović från Socialdemokratiska partiet, som intar populistiska och nationalistiska ståndpunkter som är kritiska mot EU och Nato, och Plenković, som är en övertygad EU-anhängare. Presidentens roll är dock fortfarande begränsad och har mer en ceremoniell än en verkställande funktion. Deras ideologiska skillnader, särskilt när det gäller utrikespolitik och stödet till Ukraina, tar sig uttryck i frekventa offentliga meningsskiljaktigheter. Nästa parlamentsval är planerat till 2028, om inte parlamentet upplöses i förtid.

På det sociala området står landet inför stora demografiska utmaningar, med en snabbt åldrande befolkning och en betydande utvandring av unga kvalificerade personer. Regeringen har aviserat åtgärder för att stimulera födelsetalen, bland annat en fördubbling av familjebidragen. När det gäller utrikespolitiken har Kroatien gränstvister med flera grannländer, framför allt med Slovenien om Piransbukten och med Serbien om gränsen längs Donau. Landet är också fortsatt splittrat när det gäller stödet till Ukraina, och president Milanović vägrade nyligen att godkänna kroatiskt deltagande i Natos utbildningsuppdrag för Ukraina.

Senast uppdaterad: januari 2025