Tyskland
Italien
Bosnien och Hercegovina
Slovenien
Ungern
ÖsterrikeTillväxten drivs fortfarande av de två motorerna EU-medel och turism
Tillväxten förväntas förbli stabil under 2027, i linje med 2026, även om den bör avta gradvis efter flera år av stark expansion. Hushållens efterfrågan kommer att förbli den främsta drivkraften för ekonomin, med stöd av en stram arbetsmarknad som driver upp lönerna. Arbetslösheten är fortfarande bland de lägsta i EU (3,8 % i april 2026), medan de nominella lönerna fortsätter att stiga i en stadig takt (+8,4 % jämfört med samma månad föregående år i mars 2026). De stramare kreditvillkoren till följd av de senaste makroprudentiella åtgärderna (ett tak på 45 % för skuldtjänsten i förhållande till inkomsten och en belåningsgrad på högst 90 %), i kombination med ett osäkert globalt ekonomiskt läge, kan dock gradvis dämpa tillväxttakten under andra halvåret 2026 och in i 2027. Inflationen kommer att förbli relativt hög (5,8 % jämfört med samma månad föregående år i april 2026), främst driven av stigande energipriser (+17,8 %), eftersom Kroatien fortfarande är starkt beroende av import av kolväten. Regeringens åtgärder för att begränsa energipriserna och riktade stödprogram förväntas dock delvis mildra effekterna för hushåll och företag under 2026.
Investeringarna kommer att förbli den andra pelaren i tillväxten, med stöd av den fortsatta utnyttjandet av EU-medel. Kroatien hör till de medlemsstater som bäst utnyttjar återhämtnings- och resiliensfaciliteten (RRF) och har mottagit ett stödpaket på nästan 10 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 12 % av BNP. Landet har redan mottagit nära tre fjärdedelar av dessa medel, inklusive en åttonde utbetalning på 897 miljoner euro i mars 2026, och förväntas utnyttja nästan hela det återstående beloppet före tidsfristen i augusti 2026. Dessa medel kommer att fortsätta att stödja investeringar i transportinfrastruktur, särskilt moderniseringen av järnvägsnätet, den digitala omställningen, hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen samt diversifieringen av energiförsörjningen. Utbyggnaden av terminalen för flytande naturgas (LNG) i Krk och investeringar i förnybar energi bör också stärka energisäkerheten och minska sårbarheten för externa chocker. Det förväntade medlemskapet i OECD i slutet av 2026 skulle kunna öka landets attraktionskraft ytterligare för utländska investerare, något som redan har stärkts genom anslutningen till Schengenområdet och införandet av euron 2023.
Turismen kommer att förbli en av de viktigaste drivkrafterna för den ekonomiska aktiviteten. Investeringar i hotellinfrastruktur, såsom Pical Resort-projektet i Pore? på 200 miljoner euro, tillsammans med utbyggnaden av flygplatskapaciteten och införandet av nya internationella flyglinjer – särskilt i Dubrovnik 2026 – kommer fortsatt att stödja sektorns utveckling mot ett högre prissegment. Nedgången i antalet utfärdade bygglov, troligen till följd av stigande byggkostnader, kan dock leda till en avmattning inom bostadsbyggandet. Dessutom förväntas tillväxten i antalet besökare, efter den starka återhämtningen som observerades efter pandemin, gradvis avta på grund av ihållande kapacitetsbegränsningar – särskilt i Split, Zadar och Dubrovnik – samt stigande priser.
De dubbla underskotten kommer att förbli under press
Efter att ha ökat sedan 2024 förväntas det offentliga underskottet stabiliseras kring EU:s tröskelvärde på 3 % av BNP under 2026 och 2027. Utgifterna kommer att förbli höga, drivna av ökningar av lönerna inom den offentliga sektorn, pensionsutbetalningar, sociala förmåner och försvarsbehov. Tillväxten i skatteintäkterna – som stöds av hushållens konsumtion och riktade åtgärder, däribland den skärpta fastighetsskatten för fritidsbostäder från 2024 – bör dock förhindra att underskottet försämras ytterligare. Dessutom kommer en stor del av investeringarna i infrastruktur, energiomställning och digitalisering att fortsätta att finansieras genom europeiska mekanismer. Trots den fortsatt expansiva finanspolitiken förväntas skuldkvoten fortsätta sin nedåtgående trend, med stöd av en robust ekonomisk tillväxt och gynnsamma finansieringsvillkor sedan anslutningen till euroområdet.
Kroatien har ett betydande strukturellt handelsunderskott, vilket beror på landets beroende av import av kapitalvaror, tillverkade produkter och kolväten. Turismen genererar visserligen ett betydande överskott inom tjänstesektorn, men detta uppväger inte längre helt underskottet på varusidan. En stark inhemsk efterfrågan, särskilt driven av investeringar, kommer att fortsätta att stödja importen, medan exporten av varor (livsmedel, industriella mellanprodukter, elektrisk utrustning, kläder, trä och läkemedel) kommer att fortsätta att dämpas av den måttliga tillväxten hos landets viktigaste handelspartner, framför allt Tyskland, Italien, Slovenien samt Bosnien och Hercegovina. Högre energikostnader förväntas också tillfälligt öka importkostnaderna under 2026, innan de avtar under 2027. Utländska direktinvesteringar (FDI), främst från Europeiska unionen, kommer tillsammans med EU-medel att förbli den huvudsakliga källan till extern finansiering, med en märkbar koncentration inom finansiella tjänster (25 %), tillverkningsindustrin (18 %) och fastighetssektorn (17 %).
Ett fortsatt spänt lokalt politiskt läge
Vid parlamentsvalet i april 2024 behöll Kroatiska demokratiska unionen (HDZ), ett konservativt center-högerparti under ledning av premiärminister Andrej Plenkovi?, sin dominerande ställning, trots en liten minskning av sin representation i parlamentet (61 mandat jämfört med tidigare 66, av totalt 151 i Sabor). HDZ bildade en koalition med Hemlandsrörelsen (DP, 14 mandat), vilket gjorde det möjligt för partiet att säkra en tredje mandatperiod i rad, medan den center-vänstra oppositionen (främst representerad av SDP) gjorde framsteg i samband med ett högt valdeltagande. Det politiska läget kommer sannolikt att förbli spänt efter Zoran Milanovi?s (tidigare SDP) överväldigande omval till president i januari 2025, med 74,7 % av rösterna. Detta resultat bekräftar det polariserade politiska landskapet och det ibland svåra samarbetet mellan Zoran Milanović – som ofta är kritisk till vissa ståndpunkter inom EU och Nato – och Andrej Plenković, som är en övertygad EU-anhängare. Presidentens begränsade befogenheter minskar dock risken för institutionellt dödläge, och regeringen förväntas upprätthålla tillräcklig stabilitet fram till nästa parlamentsval, som är planerat till 2028.
På det sociala området står landet inför stora demografiska utmaningar, med en snabbt åldrande befolkning och en betydande utvandring av unga kvalificerade arbetstagare. Regeringen har aviserat åtgärder för att öka födelsetalen, bland annat en fördubbling av familjebidragen.
När det gäller utrikespolitiken har Kroatien gränstvister med flera grannländer, framför allt med Slovenien om Piranhavet och med Serbien om den gemensamma gränsen längs Donau. Landet är också fortsatt splittrat när det gäller sitt engagemang i stödet till Ukraina, och president Milanovi? lade nyligen in sitt veto mot Kroatiens deltagande i Natos utbildningsuppdrag för Ukraina.