Luxemburg

Dämpade ekonomiska utsikter

Luxemburgs ekonomi fortsatte sin måttliga återhämtning under 2025, efter flera svaga år, främst tack vare en uppgång i finanssektorns verksamhet och en förnyad ökning av exporten av finansiella tjänster. Finanssektorn förblir ryggraden i Luxemburgs ekonomi och står konsekvent för cirka 30 % av BNP, och utvecklingen inom denna sektor är därför avgörande för de övergripande ekonomiska utsikterna. Framöver förväntas tillväxten inom den finansiella verksamheten avta något under 2026 och 2027. Ökad global osäkerhet och utsikterna till ett ränteläge med högre räntor under en längre tid kommer sannolikt att tynga marknadssentimentet och tillgångsvärderingarna. I synnerhet förväntas volatiliteten på de europeiska aktiemarknaderna – som är viktiga för Luxemburgs fondförvaltning och därmed sammanhängande finansiella verksamheter – att öka, särskilt under 2026, vilket skulle kunna dämpa tillväxten inom finansiella tjänster och påverka ekonomin i stort.

Under 2026 och 2027 förväntas Luxemburgs tillväxt i högre grad vila på den offentliga efterfrågan, där de offentliga utgifterna kompenserar för en svagare utveckling på andra håll i ekonomin. Fortsatta offentliga utgifter bör utgöra en viktig stabiliserande kraft när aktiviteten i den privata sektorn avtar i ett mer osäkert globalt läge. Hushållens konsumtion förväntas fortsatt stödjas av den automatiska indexeringen av löner, pensioner och förmåner, vilket bidrar till att bevara köpkraften. Den ökade osäkerheten och de högre energipriserna kommer dock sannolikt att tynga förtroendet och begränsa styrkan i konsumtionstillväxten. Inflationen förväntas stiga igen under 2026, driven av högre energipriser kopplade till kriget och av andraordenseffekter på tjänster och löner. Prispressen förväntas gradvis avta under 2027 i takt med att de energirelaterade effekterna avtar, även om disinflationen sannolikt kommer att ske gradvis. Investeringsökningen förväntas avta under prognosperioden, då den ökade geopolitiska osäkerheten och de ihållande högre räntorna tynger stämningsläget och finansieringsvillkoren.

Det externa läget förväntas förbli utmanande under prognosperioden. Världshandeln kommer sannolikt att tyngas av kriget, som fortsätter att dämpa den internationella efterfrågan och störa handelsflödena. Även om osäkerheten kring handelsförbindelserna mellan USA och EU har minskat något jämfört med 2025 förväntas fortfarande en kvarstående negativ inverkan från tullar och handelskonflikter under 2026 och 2027. Luxemburgs exportstruktur – som domineras av tjänster – ger ett visst skydd, där finansiella tjänster står för cirka 45 % av den totala exporten och övriga tjänster för ytterligare 43 %. En svagare efterfrågan från viktiga europeiska partnerländer kommer dock sannolikt att begränsa exporttillväxten, vilket innebär att den externa efterfrågan endast i begränsad utsträckning bidrar till den totala ekonomiska aktiviteten.

I stort sett stabila externa och finanspolitiska ställningar

Luxemburgs externa och finanspolitiska ställning förväntas förbli i stort sett stabil under 2026 och 2027. Överskottet i bytesbalansen förväntas ligga kvar nära 5 % av BNP under båda åren, understött av en fortsatt stark tjänstebalans. Finansiella tjänster fortsätter att dominera exportstrukturen och är fortfarande den viktigaste källan till överskottet i utrikeshandeln, vilket återspeglar Luxemburgs roll som globalt finanscentrum. Varuhandeln uppvisar visserligen fortfarande ett underskott, men detta uppvägs mer än väl av betydande överskott inom finansiella och andra företagsrelaterade tjänster. En viss volatilitet i de externa balanserna kan inte uteslutas med tanke på marknadsdrivna finansiella flöden, men den övergripande bytesbalansen förväntas förbli strukturellt positiv under prognosperioden.

På den finanspolitiska sidan förväntas det offentliga underskottet stabiliseras på omkring 1 % av BNP både 2026 och 2027. De offentliga utgifterna kommer att öka, vilket återspeglar pågående åtaganden avseende energirelaterade stödåtgärder, försvar, löne- och pensionsindexering samt bredare sociala utgifter och infrastrukturutgifter. Samtidigt bör intäktsökningen gynnas av en viss konsumtionsökning och högre sociala avgifter, vilket bidrar till att förhindra en ytterligare väsentlig ökning av underskottet. Den offentliga skulden beräknas därför stiga något från de nuvarande låga nivåerna, men förbli väl under genomsnittet för euroområdet. Även med denna utveckling förväntas Luxemburg behålla en stark finanspolitisk ställning, med gott handlingsutrymme jämfört med de flesta europeiska jämförelseländerna.

Stabilt styre i Luxemburg

Premiärminister Luc Frieden fortsätter att leda en center-högerkoalition mellan Kristligt-sociala folkpartiet (CSV) och det liberala Demokratiska partiet (DP), som har suttit vid makten sedan valet 2023. Koalitionen har hittills visat sig sammanhållen, även om en regeringsombildning i december 2025 – utlöst av arbets- och idrottsministerns avgång till följd av interna meningsskiljaktigheter – belyste vissa underliggande spänningar. Den politiska stabiliteten är dock fortsatt stark, och regeringen förväntas sitta kvar fram till nästa val 2028. CSV är fortfarande det största partiet, men de senaste opinionsundersökningarna visar på sjunkande stöd, medan DP och LSAP vinner mark. Även om dessa trender inte utgör något omedelbart hot mot koalitionen kan de tyda på ett mer fragmenterat politiskt landskap vid nästa val.

Budgeten för 2026, som lades fram i oktober 2025 och antogs i december, bibehåller stödet för levnadskostnader och inför ytterligare sociala åtgärder, däribland energirelaterat stöd, medan högre försvarsutgifter och stigande lönekostnader inom den offentliga sektorn håller budgetunderskottet på en hög nivå, men inom EU:s gränser. Samtidigt har regeringen visat prov på en gedigen genomförandekapacitet, och budgeten har godkänts av regeringsmajoriteten. Bland de viktigaste åtgärderna ingår en höjning av pensionsavgifterna från 24 % till 25,5 % samt riktade skatteincitament som syftar till att stödja privata investeringar, särskilt i yngre företag. Budgeten lägger stor vikt vid tillväxt och social sammanhållning, med ”rekordinvesteringar” inom olika sektorer, framför allt bostadssektorn, som står för en stor andel av skatteutgifterna. Oppositionspartierna har dock kritiserat planen för bristande tydlighet kring finansieringen och för att den skjuter upp de långsiktiga finanspolitiska utmaningarna. Sammantaget fortsätter finanspolitiken att prioritera inkomstskydd och förtroende i ett komplext makroekonomiskt läge, parallellt med ökande försvarsåtaganden.

Senast uppdaterad: november 2024