Malawi

Förnyad tillväxt med klimatrisker

Tillväxten bör öka under 2025 men kommer att vara volatil. Liksom under 2024 kommer landet att drabbas av brist på utländsk valuta. Dessutom förväntas effekterna på jordbruket av den torka som orsakades av El Niño 2024 att avta, men översvämningar kan följa i spåren av La Niña. Malawis ekonomi är starkt beroende av regnberoende jordbruksproduktion, som sysselsätter nästan 80 % av befolkningen och står för en fjärdedel av landets BNP och 60 % av exportintäkterna. Jordbruket, och därmed hela ekonomin, är sårbart för extrema väderhändelser, som sannolikt kommer att intensifieras ytterligare. Dessutom förvärrar låg produktivitet och bristande diversifiering inom jordbruket svårigheterna. Regeringen avser att inleda en omställning av jordbruket, baserad på utbyggnad av bevattningssystem, vilket anges i den första pelaren i agendan ”Malawi 2063”. I detta syfte godkände Afrikanska utvecklingsfonden i maj 2024 ett budgetstödspaket på över 22 miljoner USD för att optimera effektiviteten i jordbrukssektorns utgifter och stärka dess klimatresiliens. Något bättre resultat inom jordbruket år 2025 kommer att ha en positiv inverkan på andra sektorer i ekonomin. Bristen på utländsk valuta kommer dock att fortsätta att begränsa importen av råvaror (inklusive gödselmedel) och bränsle.

Däremot bör elförsörjningen öka, med hjälp av idrifttagandet av batterilagringsenheter på 20 MW i huvudstaden Lilongwe, vilket kommer att underlätta integrationen av sol- och vindkraft, samt genom sammanlänkningen med Moçambique, som ger tillgång till Southern African Power Pool (SAPP). Detta kommer att gynna tillverkningsindustrin (10 % av BNP år 2023) och tjänstesektorn (48 %). En betydande del av befolkningen kommer fortfarande att drabbas av livsmedelsbrist och fattigdom, vilket begränsar deras konsumtionsbidrag. Tack vare bättre väderförhållanden och deras inverkan på livsmedelspriserna, penningpolitiskt stöd och baseffekter kommer inflationen att minska. Monetariseringen av budgetunderskottet kommer dock att upprätthålla inflationstrycket.

Djupt rotade underskott och skuldbörda

För att motverka de senaste klimatchockerna, de inflationsdrivande konsekvenserna av kriget i Ukraina och pandemin har Malawi antagit en expansiv finanspolitik som har åtföljts av stora underskott och lett till överskuldsättning. Behovet av åtgärder för social trygghet och fattigdomsbekämpning, särskilt inför parlamentsvalet i september 2025, hämmar regeringens förmåga att anskaffa de medel som behövs för investeringar i ekonomisk utveckling. Löpande utgifter upptog nästan alla intäkter i budgeten för 2024–2025. För budgetåret 2025–2026 kommer regeringen dock fortsatt att betrakta jordbruk, turism och gruvdrift som sektorer med hög tillväxtpotential, och dessa kommer att tilldelas betydande anslag. I synnerhet jordbrukssektorn kommer att tilldelas en betydande andel av budgeten (8,3 % under 24–25), med investeringsprojekt inriktade på bevattning och maskiner. Regeringen kommer även att satsa på transport och IKT. Framsteg inom flera väg- och järnvägsprojekt, särskilt utvecklingsprojektet för Nacala Road Corridor, kommer att sänka transportkostnaderna avsevärt. Skuldtjänsten (5 % av BNP under räkenskapsåret 2023–24), varav merparten är inhemsk (47 % av den totala skulden), kommer också att tynga utgifterna. När det gäller intäkterna avser regeringen att i större utsträckning förlita sig på inhemska källor, framför allt skatter. Malawi kommer också att kunna dra nytta av internationellt bistånd, om än i begränsad omfattning. I maj 2023 återupptog Världsbanken det budgetstöd som hade varit vilande sedan 2017, med ett bidrag på 80 miljoner USD. Dessutom meddelade EU i oktober 2024 att man skulle återuppta det direkta budgetstödet till Malawi, med en plan att betala ut 55 miljoner euro över tre år för att stärka den gymnasiala utbildningen. Utbetalningen av dessa medel kommer dock att bero på framstegen i genomförandet av de reformer som överenskommits med IMF. Ett program i kombination med en utökad kreditfacilitet (ECF) antogs 2023, men den andra översynen genomfördes inte på grund av bristande framsteg. Det kommer sannolikt att dröja till efter valet innan man kommer tillbaka på rätt spår. På kort sikt kommer budgetunderskottet att finansieras genom inhemsk upplåning och penningtryckning. Detta kommer att öka den inhemska skulden, som stiger kraftigt, även om ingen omstrukturering är planerad.

Den förväntade ökningen av tobaksproduktionen, som står för mer än hälften av exportintäkterna, liksom av andra grödor, i kombination med den förväntade återupptagningen av uranbrytningen vid Kayelekera-gruvan, kommer att stödja exporttillväxten. Det senare kommer också att stödjas av ett avtal med Kina om export av jordnötter och sojabönor. Å andra sidan kan priserna på gödselmedel och petroleumprodukter, som står för en tredjedel av importen, komma att sjunka. Importen kommer också att fortsätta minska på grund av bristen på utländsk valuta. Trots dessa förbättringar kommer landet att behålla sin strukturellt negativa handelsbalans, vilket driver på bristen på utländsk valuta. I oktober 2024 täckte valutareserverna endast 2,1 månaders import. Skuldomstrukturering och ett nytt ECF-avtal skulle dock kunna lätta på betalningsbalansen.

Landet befinner sig i betalningsinställelse gentemot sina externa bilaterala fordringsägare, främst Indien och Kina, samt kommersiella fordringsägare, i synnerhet Trade & Development Bank och African Export-Import Bank. Enligt IMF behöver landet en skuldlättnad på 986 miljoner USD före 2027, vilket motsvarar ungefär 7 % av landets nuvarande BNP. Malawi har erhållit åtaganden om omstrukturering från sina bilaterala fordringsägare. Pågående förhandlingar med kommersiella fordringsägare bör snart leda till betydande förlängningar av löptiderna. Över 60 % av Malawis utlandsskuld är dock multilateral och omfattas därför inte av omstruktureringen.

Valet kommer att sätta institutionernas styrka på prov

I juli 2024 förlorade Tonse-alliansen, som letts av president Chakwera sedan hans valseger 2020, sin majoritet i parlamentet efter att partiet United Transformation Movement (UTM) lämnade alliansen. Detta har ökat risken för demonstrationer inför valet i september 2025. Chakwera är impopulär och anklagas för dåligt styre och en ihållande ekonomisk kris. Dessutom har presidentpartiet drabbats av interna splittringar sedan Saulos Chilima, tidigare partiledare och premiärminister, omkom i en flygolycka. Men även oppositionspartiet Democratic Progressive Party (DPP), som har 62 mandat i parlamentet och styrde landet mellan 2014 och 2020, är impopulärt på grund av sina dåliga ekonomiska resultat och korruptionen under den tidigare presidenten Peter Mutharika. Genomförandet av de reformer som IMF rekommenderat kan också bli en källa till oenighet.

Malawi kommer att fortsätta att ha goda förbindelser med Kina i form av ett strategiskt partnerskap. Landet anslöt sig nyligen till initiativet ”New Belt and Road”, och i september 2024 avskaffade Kina tullarna på varor från Malawi. Landet drar också nytta av African Growth and Opportunity Act (AGOA), ett amerikanskt handelsförmånsprogram. På regional nivå utvecklar landet regionala projekt tillsammans med sina grannländer, Moçambique och Zambia. Moçambique kommer till exempel att upplåta en del av sin hamn i Nacala till Malawi, vilket kommer att underlätta den regionala förbindelsen och landets tillgång till havet.

Senast uppdaterad: januari 2025