Gynnsamma tillväxtutsikter trots svagare utländsk efterfrågan
Den marockanska ekonomin utvecklades väl under 2025 trots ett volatilt globalt ekonomiskt läge. Jordbruket (9 % av BNP och 27 % av sysselsättningen år 2024) började återhämta sig efter tre år i rad med dåliga skördar till följd av torka, trots att produktionsvolymerna fortfarande låg cirka 10 % under 2021 års nivåer. Utvinningsindustrin (fosfater), fordonsindustrin, byggsektorn och tjänstesektorn (detaljhandel, turism, finans) förblev starka tillväxtmotorer, stödda av investeringsflöden (både inhemska och utländska) inom dessa sektorer.
Utvecklingen bör i stort sett förbli likartad under 2026. Om inte extrema väderförhållanden inträffar bör jordbruket fortsätta att bidra positivt, eftersom skördarna kommer att gynnas av bättre nederbörd under andra halvåret 2025. Byggsektorn kommer att vara en stark tillväxtmotor, eftersom förberedelserna inför FIFA-världsmästerskapet 2030 kommer att stärka infrastrukturinvesteringarna, såsom den nya terminalen på Mohamed V-flygplatsen i Casablanca (en investering på 1 miljard USD), utbyggnaden av höghastighetsjärnvägen mellan Tanger och Kenitra till Marrakesh samt Hassan II-stadion (490 miljoner USD), som är på väg att bli världens största fotbollsstadion. Dessutom strävar myndigheterna efter att stärka aktiviteten i de södra provinserna genom investeringar i ekonomiska zoner och logistikcentrum (El Argoub, El Guerguerat, Dakhla). Investeringar i energi (särskilt förnybar energi) och vatten (dammar) kommer också att fortsätta som en del av satsningarna för att uppnå energisjälvständighet. Tillväxten inom tillverkningsindustrin kommer sannolikt att avta, främst på grund av den svaga efterfrågan på bilar i Europa, vilket kommer att påverka produktions- och exportvolymerna. Aktiviteten inom textil- och klädbranschen kommer också att förbli svag på grund av en dämpad utländsk efterfrågan. Tjänstesektorn kommer att förbli den främsta tillväxtmotorn. Antalet turister, som redan nådde en rekordnivå på 19,8 miljoner besökare år 2025 (+14 % jämfört med föregående år), bör fortsätta att öka, om än i en långsammare takt. Finansiella tjänster kommer att förbli livliga med tanke på Marockos ökande attraktionskraft som finanscentrum (genom Casablanca Finance City) och de stora marockanska bankernas närvaro i Väst- och Centralafrika. På efterfrågesidan kommer investeringar att förbli den främsta drivkraften, där den offentliga delen inriktas på infrastruktur och den privata delen riktas mot högpresterande branscher och tjänster. Konsumtionen kommer också att förbli stabil, med stöd av löneökningar samt låg och stabil inflation. Inflationen kommer att ligga kvar under 2 % och förväntningarna är väl förankrade, vilket innebär att centralbanken (Bank al-Maghrib) sannolikt kommer att behålla sin nuvarande penningpolitiska inriktning. Centralbanken har hållit styrräntan på 2,25 % sedan mars 2025.
Trots stora offentliga utgifter är den finanspolitiska utvecklingen fortsatt hållbar
Även om den finanspolitiska utvecklingen har förbättrats under de senaste åren fortsätter minskningen av det offentliga underskottet i mycket snabb takt. Intäkterna har ökat betydligt (uppskattat till +16 % jämfört med föregående år 2025) tack vare åtgärder för finanspolitisk konsolidering av inkomst- och bolagsskatter sedan 2023, samt högre intäkter från mervärdesskatt och andra konsumtionsskatter, men det har även utgifterna gjort (+15,6 % under samma period), drivna av stora ökningar av lönekostnaderna och räntebetalningarna. En fortsättning på en liknande trend förväntas under 2026, med en liten förbättring av det offentliga underskottet. Tillväxten i de offentliga utgifterna kommer fortsatt att drivas av löpande utgifter, däribland lönekostnaderna (+8,4 %), eftersom den månatliga minimilönen inom den offentliga sektorn höjdes med 12,5 % år 2025 (från 4 000 MAD till 4 500 MAD). Dessutom förväntas anslagen till hälso- och sjukvård samt utbildning öka med över 15 % som en del av de åtaganden som regeringen gjorde efter protesterna i oktober 2025 (se avsnittet nedan). Däremot bör ränteutgifterna och investeringsutgifterna minska något jämfört med 2025. Eftersom 2026 är ett valår och med tanke på det spända sociala klimatet kan utgifterna komma att överskrida budgeten. Intäktsökningen kommer fortsatt att gynnas av en stark ekonomisk aktivitet, både vad gäller direkta och indirekta skatter, samt av de ytterligare åtgärder som införts för att förbättra skattesystemet i 2026 års finanslag. Dessa åtgärder inriktas främst på att bättre integrera den informella sektorn i ekonomin, bekämpa bedrägerier och harmonisera skattereglerna. Marockos flexibla kreditlinje hos IMF (på cirka 4,5 miljarder USD) förnyades i april 2025 för en tvåårsperiod och betraktas av myndigheterna som en försiktighetsåtgärd som ska användas vid negativa ekonomiska chocker. Eftersom underskottet gradvis stabiliseras överlag kommer skuldkvoten att minska tack vare starkare tillväxt. Marockos offentliga skuld är ganska motståndskraftig mot externa chocker tack vare sin struktur (75 % inhemsk, denominerad i dirham och främst med medellång till lång löptid) och landets växelkurssystem (viktad koppling med justerbara fluktuationsband).
Stabil utrikeshandelsposition trots stora importbehov
Även om drivkrafterna i stort sett kommer att förbli oförändrade 2026 kommer underskottet i bytesbalansen att öka något. Detta beror främst på att det stora handelsunderskottet ökar. Exporten av fosfat, som har varit stark de senaste åren, kommer att avta på grund av en förväntad prisnedgång på diammoniumfosfat. Även om den marockanska bilindustrin fortsätter att vara kostnadskonkurrenskraftig kommer den svaga efterfrågan i Europa att tynga exportvolymerna. På samma sätt kommer klädexporten att fortsätta att möta en svag extern efterfrågan. Importen kommer att fortsätta öka trots lägre oljepriser, driven av inköp av utrustning för infrastrukturprojekt och en stark inhemsk efterfrågan. Marockos strukturella handelsunderskott uppvägs dock till stor del av överskottet inom tjänstesektorn, som drivs av intäkter från turismen, och överskottet i sekundärinkomsterna, som gynnas av starka penningöverföringar från utlandsarbetare bosatta i EU och Gulfstaterna. Underskottet kommer utan problem att finansieras genom utländska lån och utländska direktinvesteringar (nettoinflöden uppskattade till 1,5 % av BNP). Valutareserverna, som vid utgången av 2025 täckte cirka 5,5 månaders import, är tillräckliga och bör förbli så även under 2026.
Valet närmar sig i ett spänt socialt klimat
Det marockanska parlamentsvalet 2021 innebar en betydande förändring i parlamentets sammansättning efter att Nationella samlingspartiet för oberoende (RNI) blev det största partiet med 102 av 395 mandat i representanthuset och 27 av 120 mandat i överhuset. Partiets ledare, Aziz Akhannouch, bildade därefter en koalitionsregering med Partiet för äkthet och modernitet (PAM, 87 respektive 19 mandat) och Istiqlal-partiet (PI, 81 respektive 17 mandat), vilket gav partiet absolut majoritet i båda kamrarna. Nästa val till representanthuset är planerat till september 2026. Akhannouch meddelade att han inte kommer att ställa upp i nästa parlamentsval, så RNI:s nästa ledare blir sannolikt Mohamed Chouki, som för närvarande är ordförande för partigruppen i parlamentet. Ungefär samma koalition förväntas sitta kvar vid makten, även om mandatfördelningen kan komma att förändras något eftersom oppositionen är alltför splittrad för att kunna utmana alliansen mellan RNI, PAM och PI. Det sociala klimatet, som redan var spänt år 2025, kommer dock att kräva att partierna går längre än att bara lova kontinuitet och att de på allvar tar itu med de sociala frågorna. I synnerhet har relationen mellan landets ungdomar och den politiska sfären försämrats under de senaste åren. Detta kulminerade i GenZ 212-protesterna i oktober 2025, där de främsta klagomålen gällde underfinansiering av hälso- och sjukvård samt utbildning jämfört med överfinansiering av idrottsinfrastruktur, brist på möjligheter (och hög ungdomsarbetslöshet i städerna), social ojämlikhet och en klyfta till den politiska klassen. Reformer för att öka det politiska engagemanget och ytterligare finansiering av offentliga tjänster har genomförts, men förväntningarna på att den nya regeringen ska leverera på dessa områden kommer ändå att vara höga.
Utåt sett kommer förhållandet till Algeriet att förbli den främsta källan till spänningar på grund av Algeriets stöd till Polisario-fronten, som kontrollerar en tredjedel av Västsahara. Även om de diplomatiska förbindelserna med Spanien och Frankrike (Marockos två största handelspartner) har förbättrats under de senaste åren efter att båda länderna godkänt den marockanska planen för Västsaharas självstyre, är de övergripande förbindelserna med Europeiska unionen i denna fråga fortfarande komplexa. Med detta sagt förblir Marocko en viktig partner för hanteringen av migrationsströmmarna, och handelsförbindelserna kommer sannolikt också att öka i takt med att marockanska industrier i allt högre grad integreras i europeiska värdekedjor. Med tanke på det rådande geopolitiska läget är Marockos starka förbindelser med USA och den nuvarande administrationen anmärkningsvärda. Detta bevisades av beslutet att underteckna president Trumps ”Board of Peace”-charter i januari 2026, vilket gjorde Marocko till det första afrikanska landet att göra detta. Marocko kommer också att fortsätta att stärka sina band med länderna i Afrika söder om Sahara. I det avseendet förblir ”syd-syd”-samarbetet en viktig del av landets utrikespolitik genom flaggskeppsprojekt som den afrikansk-atlantiska gasledningen med Nigeria och de flesta västafrikanska länderna.

Europa
Storbritannien
USA
Djibouti
Indien
Kina
Turkiet
Saudiarabien