Niger

Ekonomisk tillväxt driven av olja och jordbruk

Tillväxten, som genomgående drivs av oljesektorn och jordbruket, nådde 6,9 % år 2025, men förväntas avta något till 6,7 % år 2026 och därefter till 6,5 % år 2027. Olja har på senare tid blivit den främsta drivkraften för exporttillväxten, medan uran historiskt sett varit den ledande exportvaran. När det gäller oljeinfrastrukturen överfördes den historiska rörledningen som förbinder Agadem-fälten med SORAZ-raffinaderiet i Zinder till statligt ägande i maj 2026 och förvaltas av det nybildade statliga företaget SNPI enligt villkoren i det avtal som undertecknades med det kinesiska statliga oljebolaget CNPC i maj 2026. Avtalet sänker transportavgiften via rörledningen till oljeterminalen i Benin från 27 till 15 USD per fat. Det innebär också att 45 % av aktiekapitalet i WAPCO – operatören av Niger-sträckan och ett dotterbolag till CNPC – överförs till staten. Rörledningen fortsätter dock att uppvisa nedslående resultat och genererar endast cirka 50 % av de prognostiserade genomströmningsmålen. Slutligen bedriver uranindustrin, som präglades av nationaliseringen av Somaïr (ett dotterbolag till det franska företaget Orano) år 2025, sin verksamhet med reducerad kapacitet. Man söker efter nya partners. Det statliga företaget TNUC, som grundades 2024, har tecknat ett avtal med det ryska företaget Uranium One om att utveckla framtida gruvor. Den kanadensiska koncernen Global Atomic är den enda västerländska operatören som fortfarande är verksam i landet och har regeringens uttryckliga stöd. Koncernen har ett 20-procentigt statligt ägarintresse i sitt dotterbolag SOMIDA och siktar på att sätta Dasa-gruvan i drift under andra halvåret 2026.

Även om oljesektorn tar fart fortsätter ekonomin att drivas av jordbruket, som står för 40 % av BNP och 80 % av sysselsättningen. Regnbevattnade spannmål (främst hirs och sorghum) utgör basen i befolkningens kost (85 % av den inhemska konsumtionen). År 2025 skedde en stark återhämtning av spannmålsproduktionen, som förväntas fortsätta in i 2026. För att stödja denna livsviktiga sektor har Världsbanken åtaganden för 24 projekt (14 nationella och 10 regionala) på sammanlagt 4,7 miljarder US-dollar, varav 11 procent går direkt till jordbruket. I synnerhet finansierar Världsbanken utvecklingen av bevattning och boskapsuppfödning (PACIPA), som syftar till att utvidga den bevattnade arealen (från 18 000 till 39 700 hektar fram till 2027). Man finansierar även ett program för livsmedelssystemens motståndskraft (PRSA) som omfattar distribution av utsäde och gödselmedel samt utbyte av agro-hydro-meteorologisk information med cirka 70 000 jordbrukare. Jordbruket rymmer en betydande potential för Niger, förutsatt att man uppnår större motståndskraft mot klimatchocker, förbättrade vägar och energioberoende. Med dessa perspektiv i åtanke pågår olika projekt: den snart färdigställda vattenkraftsdammen i Kandadji, byggd av det kinesiska företaget China Gezhouba, förväntas generera 130 MW el och ha en bevattningskapacitet på 45 000 hektar. Ett värmekraftverk som finansierats av Algeriet har tagits i drift, medan det koleldade kraftverkskomplexet i Salkadamma förklarades vara en allmännyttig verksamhet i juni 2026.

Inflationen har ökat måttligt under 2026 efter den omfattande prisnedgången 2025 till följd av goda skördar och baseffekten. Samtidigt ökade hushållens konsumtion med 6,3 %. För att stödja den ekonomiska aktiviteten och underlätta finansieringsvillkoren sänkte BCEAO sin styrränta med 0,25 procentenheter, från 3,25 % till 3,0 %. Regeringen införde också åtgärder i budgetförslaget för 2026 för att stödja köpkraften och den inhemska produktionen. Det offentliga underskottet förväntas öka tillfälligt på grund av uppskjutna investeringsutgifter och behov av återuppbyggnad efter översvämningarna.

Försiktig budgetförvaltning och oljetillgångar

Budgetunderskottet har stabiliserats på omkring 3 % (UEMOA-normen) tack vare stigande statliga intäkter som en del av den IMF-stödda finanspolitiska konsolideringen. Regeringen förväntas få in mer intäkter genom ökad oljeexport, en minskning av skatteundantag, bredare skatteuppbörd och insatser för att bekämpa korruption. Dessutom har den offentliga finansförvaltningen förbättrats genom den gradvisa införandet av det gemensamma statskontot (”CUT” på franska), riktad skatteuppbörd och en minskning av betalningsskulder. Prioriterade utgifter upprätthålls: säkerhet, hälsa, återuppbyggnad och stöd till utsatta hushåll. Vissa utgifter ökar, till exempel investeringar i infrastruktur: bevattning, energi (dammar) och stora projekt som stimulerar den inhemska produktionen. Budgeten förväntas hålla kursen fram till 2027, förutsatt att utgifterna för säkerhet och humanitärt bistånd inte ökar alltför kraftigt.

Den offentliga skuldkvoten ligger långt under UEMOA:s riktvärde på 70 %. Cirka 61 % av skulden innehas av utländska fordringsägare – multilaterala och bilaterala långivare – på förmånliga villkor. IMF förväntas godkänna en tionde utbetalning inom ramen för den utvidgade kreditfaciliteten, som kommer att användas för att täcka behovet av extern finansiering. Resterande del av skulden innehas av den lokala och regionala banksektorn i form av statspapper som i allmänhet ger en avkastning på över 10 %. Landet står inför en betydande refinansieringsspets år 2026: 869,01 miljarder FCF (motsvarande 1,3 miljarder euro) i statspapper kommer att förfalla, vilket motsvarar 43 % av den utestående skulden.

Underskottet i bytesbalansen är strukturellt eftersom, även om exporten ökar (med fokus på ett fåtal utvinnings- och jordbruksprodukter), en stor del av utrustningen och tjänsterna importeras för att kompensera för bristen på transportmedel, utrustning och kompetens, särskilt expertis inom utvinningssektorn. Förbättringen kommer främst att komma från oljan, tack vare oljeledningen mellan Niger och Benin, som redan kommer att göra det möjligt att exportera en stor del av de 35 miljoner fat som produceras år 2026. Nationaliseringen av utländska utvinningsföretag, harmoniseringen av lönerna mellan inhemska och utländska arbetstagare samt minskningen av antalet tjänster som innehas av kinesiska arbetstagare minskar nettoflödena av primärinkomster. Sekundärinkomsterna bidrar till att kompensera underskottet i bytesbalansen, men deras bidrag har minskat sedan 2023 på grund av minskat budgetstöd.

Ökade säkerhetsrisker och avvisande av långvariga samarbetspartner

Den 26 juli 2023 störtades president Mohamed Bazoum, som valts demokratiskt i februari 2021, av medlemmar av presidentgardet. Tillsammans med andra delar av de väpnade styrkorna inrättade kuppmakarna Nationella rådet för skyddet av fosterlandet (CNSP), under ledning av Abdourahamane Tiani, den självutnämnde presidenten. Den 26 mars 2025 trädde en övergångskonstitution i kraft, som fastställde en femårig övergångsperiod fram till valet 2030, vilken kan förlängas i händelse av säkerhetsrisker eller förseningar i reformarbetet. Genom denna konstitution upplöstes även de 172 befintliga politiska partierna. Det inledande folkliga stödet, som drevs på av nationaliseringarna, avtar på grund av den ihållande höga fattigdomen, som drabbar 41 % av befolkningen, men framför allt på grund av den fortsatta osäkerheten. Juntan har tvingats hantera ett jihadistiskt uppror med ursprung i Burkina Faso och Mali (två attacker mot Niameys flygplats i januari och juli 2026).

Sedan de västerländska styrkorna (särskilt de franska) drog sig tillbaka har Niger stärkt sitt säkerhetssamarbete med Mali och Burkina Faso inom ramen för Alliansen för Sahelstaterna (AES). Förbindelserna med Algeriet har förbättrats, vilket framgår av att ambassadörerna återvände 2026 och att byggandet av gasledningen mellan Nigeria, Niger och Algeriet har återupptagits. Dialogen har också återupptagits med Benin, som just har valt en ny president, Romuald Wadagni. Båda länderna arbetar för att åter öppna sin gemensamma gräns.

Den ryske utrikesministern Sergej Lavrovs besök i Niamey i juli 2026 vittnade om varmare relationer mellan de två länderna. Syftet med besöket var att fördjupa det militära och tekniska samarbetet genom Afrikakåren. Niger har stärkt sina band med andra icke-västerländska länder, såsom Kina och Turkiet. Däremot har relationerna med västvärlden (som står för 51 % av Nigers export), och i synnerhet med Frankrike och USA, försämrats.

Senast uppdaterad: juli 2026