Österrike

Stagnation följd av en viss måttlig tillväxt

Den österrikiska ekonomin tar sig långsamt ur sin längsta recession i den andra republikens historia. Efter två år med negativ tillväxt stabiliserades BNP i slutet av 2024 och under första halvåret 2025. Ekonomin förväntas växa måttligt från och med andra halvåret 2025, medan tillväxttakten bör öka något mer under 2026. Den privata konsumtionen förväntas bidra i stor utsträckning till denna tillväxt, eftersom köpkraften och konsumentförtroendet förväntas fortsätta att förbättras, om än i försiktig takt. I Österrike justeras löner, pensioner och ålderspensioner för inflationen med ett års eftersläpning. Efter den kraftiga nominella löneökningen på 8,5 % till följd av det kollektiva löneavtalet 2024 förväntar sig den österrikiska centralbanken nominella löneökningar på 3,8 % respektive 2,7 % under 2025 och 2026. Efter avdrag för inflationen innebär detta att den reala löneökningen uppgick till 5,3 % år 2024 – den första ökningen sedan 2019 – innan den planade ut på 0,4 % respektive 0,5 % under 2025 och 2026, vilket fortfarande skulle ligga över det långsiktiga genomsnittet på 0,3 %. Faktum är att inflationen har stigit märkbart igen sedan slutet av 2024. En orsak är att initiativet med prisstak för el upphörde och att andra stödåtgärder för energipriser avslutades i början av 2025, vilket har lett till att hushållens energikostnader har stigit avsevärt. Dessutom höjdes priset på KlimaTicket (ett årskort för kollektivtrafiken i hela Österrike) med 19 % i augusti 2025. Från och med 2026 bör inflationstrycket avta något igen, när energipriserna normaliseras jämfört med föregående år. Priserna på tjänster kommer dock sannolikt att fortsätta att vara under press eftersom de är mycket arbetsintensiva, och KlimaTicket kommer dessutom att bli 8 % dyrare. Slutligen kommer köpkraften att påverkas av att klimatbonusutbetalningarna (kompensation för koldioxidprissättningen för privata hushåll, som kan variera mellan 145 och 290 euro per person och år beroende på ort) upphör, vilka senast gjordes i februari 2025. Med tanke på de privata hushållens ökade sparande under de senaste två åren bör dessa extra kostnader kompenseras av en liten minskning av sparandet.

Bygginvesteringarna bör också ge en mindre positiv effekt, särskilt från och med 2026. I början av 2025 skedde en märkbar uppgång i efterfrågan på lån för bostadsbyggande till följd av Europeiska centralbankens (ECB) mer expansiva penningpolitik. Under första halvåret 2025 sänkte ECB sin styrränta (inlåningsräntan) med sammanlagt 0,5 procentenheter till 2 %, vilket anses vara den neutrala nivån. Med tanke på den blygsamma ekonomiska tillväxten i euroområdet och de stabila inflationsutsikterna kan ytterligare två sänkningar på 25 baspunkter vardera komma att genomföras fram till slutet av 2025. Även om styrräntan sannolikt kommer att förbli oförändrad under 2026 kan ytterligare två sänkningar inte uteslutas om återhämtningen fortsätter att gå långsamt. Detta kommer att stödja efterfrågan inom byggsektorn, särskilt på bostäder, från och med 2026. Däremot förväntas företagens investeringar i utrustning och maskiner minska på grund av lågt kapacitetsutnyttjande inom tillverkningssektorn. Den externa efterfrågan på österrikiska produkter (cirka 50 % av alla lokalt producerade varor exporteras) bör förbli begränsad. Med tanke på den kraftiga ökningen av arbetskraftskostnaderna jämfört med det europeiska genomsnittet har de österrikiska varornas priskonkurrenskraft minskat under de senaste åren. Osäkerheten kring handelsavtalet mellan EU och USA kvarstår, eftersom det vid tidpunkten för detta skrivande inte finns något officiellt handelsavtal mellan EU och USA, bortsett från en politisk överenskommelse som fastställer USA:s importtullar på EU-varor till 15 %. Denna tullsats kommer att gälla för bilar och bildelar samt läkemedel, men omfattar inte stål, aluminium och koppar, för vilka tullsatsen är 50 %. Det finns några undantag, t.ex. för flygplan, generiska läkemedel och kemiska prekursorer.

USA är Österrikes näst största exportmarknad och står för 8,2 % av landets export: främst maskiner, läkemedelsutrustning och bildelar skickas över Atlanten. Den österrikiska exporten kommer dock även att påverkas av den ekonomiska utvecklingen i Tyskland, eftersom grannlandet är den överlägset viktigaste handelspartnern. Även om Tyskland förväntas uppvisa en långsam tillväxt (särskilt under 2026) och öka sina utgifter för försvar och infrastruktur, kan österrikiska företag endast dra begränsad nytta av detta eftersom Österrike saknar en betydande försvarsindustri. Dessutom har staten börjat genomföra en strikt åtstramningspolitik. Följaktligen förväntas inget stöd från den offentliga sektorn att stimulera tillväxten under 2025 och 2026.

EU:s underskottsförfarande inleddes

För inte så länge sedan ansågs Österrike vara ett av de sparsamma EU-länderna. Detta förändrades 2025. I juli 2025 inledde EU ett förfarande vid alltför stora underskott. Efter det redan höga underskottet 2024 uppvisar 2025 återigen ett underskott som överstiger Maastrichtkriteriet på 3 % av den nominella BNP, vilket driver den totala skulden ytterligare över EU:s maximimål på 60 %. Även om underskottet förväntas minska 2026 kommer detta inte att räcka för att uppfylla EU:s 3-procentsmål senast 2028. Den ovanligt höga skuldnivån under de senaste åren är en följd av den höga inflationen till följd av energipriskrisen samt den automatiska anpassningen av pensioner, sociala förmåner och personalkostnader inom den offentliga sektorn. Som svar på detta har regeringen inlett ett omfattande konsolideringsprogram. Utöver besparingar inom klimatrelaterade projekt (avskaffande av klimatbonusen och nedskärningar av subventioner, samt besparingar inom ministerierna) har regeringen beslutat att avskaffa ett statligt finansierat system för kompetenshöjningsledighet och genomföra förändringar i pensionssystemet. Från och med juni 2025 höjs sjukförsäkringsavgifterna för pensionärer, och från och med 2026 kommer förtidspension endast att vara möjlig från 63 års ålder (istället för 62) och med en minimitid för försäkringsavgifter på 42 år (istället för 40). Dessutom kommer nya pensionärer endast att få 50 % av den automatiska inflationsjusteringen. Effekten på budgeten kommer att vara begränsad under 2025, eftersom inflationsindexeringen och de höga räntekostnaderna kommer att uppväga utgiftsnedskärningarna. Effekterna, särskilt av pensionsreformen, bör gradvis bli synliga från och med 2026 och få full verkan 2027. Följaktligen kommer budgetunderskottet att minska långsamt, och skuldkvoten kommer att öka ytterligare.

Österrikes överskott i bytesbalansen ökade märkbart under 2024 tack vare den starka förbättringen av handelsbalansen för varor till följd av bättre handelsvillkor. Med tanke på de mer pessimistiska utsikterna för exporten bör överskottet i varuhandeln minska under 2025 och 2026. En del av detta bör uppvägas av en ytterligare ökning av det starka överskottet i tjänstebalansen tack vare mycket starka turist siffror. Inga större förändringar förväntas när det gäller primärinkomstbalansen (balansen för intäkter från utländska investeringar) eller underskottet i sekundärinkomstbalansen (främst pådrivet av utländska arbetstagares penningöverföringar och bidrag till internationella organisationer).

Candy-koalitionen under press

Christian Stocker från det konservativa kristdemokratiska ÖVP är den nuvarande förbundskanslern och leder ”Candy-koalitionen”, som består av ÖVP, det socialdemokratiska SPÖ och det liberala NEOS. Koalitionens namn är en anspelning på partiernas färger: turkos, rött och rosa. Koalitionen bildades först efter en utdragen förhandlingsperiod som följde på resultatet av valet till Nationalrådet i september 2024 och den extremhögerpartiet FPÖ:s jordskredsseger. Det var FPÖ:s första valseger på nationell nivå i Österrikes moderna historia. FPÖ lyckades förbättra sitt valresultat från 2019 med hela 12,7 procentenheter till 28,9 %, vilket gav partiet 57 av totalt 183 mandat. Merparten av FPÖ:s extra röster kom från det konservativa kristdemokratiska ÖVP, vars röstantal minskade med 11,2 procentenheter jämfört med föregående val till 26,3 %, vilket gav partiet 51 mandat. Ursprungligen uteslöt alla partier i Nationalrådet varje form av samarbete med FPÖ:s kontroversielle högerextreme ledare, Herbert Kickl. Följaktligen gav förbundspresident Alexander Van der Bellen ÖVP, som kom på andra plats, i uppdrag att inleda koalitionsförhandlingar. ÖVP tog kontakt med SPÖ och Neos. I början av 2025 lämnade Neos förhandlingsbordet eftersom de klagade på SPÖ:s och ÖVP:s bristande vilja till större reformer. Därefter, efter ett ledarskifte inom ÖVP, vände sig de konservativa till FPÖ för koalitionsförhandlingar, vilka misslyckades eftersom FPÖ inte var villigt att göra kompromisser. Alternativet till dessa två koalitionsalternativ skulle ha varit nyval, där FPÖ enligt opinionsundersökningarna skulle ha fått en ännu större andel av rösterna. Därför inledde partierna i ”Candy-koalitionen” förhandlingar på nytt och bildade en regering i mars 2025 efter att ha enats om att införa vissa finanspolitiska reformer.

Det är oklart om ”Candy-koalitionen” kommer att kunna hålla ihop under hela mandatperioden fram till nästa planerade val 2029. Även om partierna enades om skattehöjningar och utgiftsnedskärningar under 2025 och 2026 har de ännu inte slutfört detaljerna i budgetplanen för de följande åren. Generellt sett stöder ÖVP och (delvis) NEOS skattesänkningar, medan SPÖ driver på för skattehöjningar. Dessutom enades alla partier om att skärpa invandringspolitiken och lade fram ett förslag som syftar till att införa ett permanent kvotsystem för familjeåterförening. De pressas av ett ännu större uppsving i det allmänna stödet för FPÖ, som nådde 34 % i opinionsundersökningarna sommaren 2025 (jämfört med 29 % vid det senaste valet). Samtidigt har stödet för ÖVP tappat något och ligger nu på 22 %, även om partiet fortfarande ligger på andra plats.

Betalning

SWIFT- och SEPA-överföringar (inom EU) används ofta för inhemska och internationella transaktioner och erbjuder ett kostnadseffektivt, snabbt och säkert betalningssätt.

Växlar och, i mindre utsträckning, checkar används oftast som finansieringsmedel eller betalningsgaranti. Varken det ena eller det andra är dock särskilt utbrett eller rekommenderat, eftersom de inte alltid är de mest effektiva betalningsmedlen. Växlar måste uppfylla relativt strikta obligatoriska kriterier för att vara giltiga, vilket avskräcker företagare från att använda dem. Samtidigt behöver checkar inte vara täckta av medel vid utfärdandet, men måste vara täckta vid inlämnandet. Banker returnerar normalt ogiltiga checkar till utställarna, som också kan stoppa betalningen på egen hand utan att behöva frukta straffrättsliga åtgärder för missbruk av denna möjlighet.

Inkasso

Som regel inleds inkassoprocessen med att gäldenären skickas en betalningsuppmaning med rekommenderat brev, där han påminns om sin skyldighet att betala det utestående beloppet plus eventuell dröjsmålsränta som fastställts i köpeavtalet eller försäljningsvillkoren.

Om det inte finns någon ränteklausul i avtalet är den räntesats som gäller halvårsvis från och med den 1 augusti 2002 Bank of Austrias basränta, beräknad med utgångspunkt i Europeiska centralbankens refinansieringsränta, påslaget med åtta procentenheter.

SNABBFÖRFARANDE

För fordringar som är säkra, likvida och obestridda kan fordringsägare ansöka om ett snabbförfarande (Mahnverfahren) vid tingsrätten med hjälp av ett förtryckt formulär. Den behöriga tingsrätten för denna typ av snabbförfarande påskyndar den nödvändiga handläggningen för vanliga fordringar upp till 75 000 euro (tidigare 30 000 euro).

Genom detta förfarande utfärdar domaren ett betalningsföreläggande på det fordrade beloppet plus de uppkomna rättegångskostnaderna. Om gäldenären inte överklagar föreläggandet (Einspruch) inom fyra veckor efter delgivningen av beslutet, kan beslutet verkställas relativt snabbt.

Det finns ett särskilt förfarande (Wechselmandatsverfahren) för obetalda växlar, enligt vilket domstolen omedelbart delger ett föreläggande som ålägger gäldenären att reglera skulden inom två veckor. Om gäldenären emellertid bestrider fordran kommer ärendet att prövas genom de normala domstolsförfarandena.

Om gäldenären har tillgångar i andra EU-länder kan borgenären begära att handelsdomstolen i Wien utfärdar ett europeiskt betalningsföreläggande för obestridda skulder, som är verkställbart i alla EU-länder (utom Danmark).

ORDINÄRT FÖRFARANDE

Om ingen uppgörelse kan nås, eller om ett fordringsanspråk bestrids, är det sista återstående alternativet att väcka en ordinarie talan (Klage) vid tingsrätten (Bezirksgericht) eller länsrätten (Landesgericht), beroende på fordringsbeloppet eller typen av tvist. Svaranden har fyra veckor på sig att lägga fram sina egna argument.

När det gäller landsdomstolarna förväntas svaranden lägga fram sina egna argument som svar på stämningen och har fyra veckor på sig att göra detta.

Endast i distriktet Wien finns en särskild handelsdomstol (Handelsgericht) som prövar handelsmål (handelsrättsliga tvister, mål om illojal konkurrens, ansökningar om insolvens m.m.).

Under förfarandets inledande skede måste parterna skriftligen lägga fram bevisning och framställa sina respektive yrkanden. Domstolen fattar därefter beslut utifrån de fakta som lagts fram i målet, men utreder inte ärenden på eget initiativ. Vid huvudförhandlingen granskar domaren den inlämnade skriftliga bevisningen och tar del av parternas argument samt vittnesmål. Ett verkställighetsbeslut kan vanligtvis erhållas i första instans inom cirka tio till tolv månader. I civilprocesslagen föreskrivs att den vinnande parten i tvisten har rätt att erhålla full ersättning från den förlorande parten för alla nödvändiga rättegångskostnader som tidigare uppkommit.

0

0

0

Verkställighet av ett rättsligt beslut

En dom blir verkställbar när den vinner laga kraft. Om gäldenären inte följer domstolens dom kan domstolen utfärda ett beslut om kvarstad eller ett beslut om utmätning. Alternativt kan domstolen beslagta och sälja gäldenärens tillgångar.

När det gäller utländska domar kan omständigheterna variera beroende på vilket land som har meddelat domen. För EU-länder är de två huvudsakliga metoderna för att verkställa en EU-dom den europeiska verkställighetsordern eller bestämmelserna i Bryssel I-förordningen. För länder utanför EU erkänns och verkställs domar under förutsättning att det land som har meddelat domen är part i ett internationellt avtal med Österrike.

Insolvensförfaranden

UTOMDOMSTOLSFÖRFARANDEN

Omställningsåtgärder och förhandlingar utanför domstol föregår vanligtvis insolvensförfaranden. De utgör ett sätt att erhålla rekapitaliseringslån i utbyte mot status som säkerställd fordringsägare.

OMSTRUKTURERING

En förutsättning för ett omstruktureringsförfarande är att gäldenären ansöker om att förfarandet ska inledas och samtidigt lämnar in en omstruktureringsplan. Detta förfarande sköts antingen av gäldenären själv eller av en förvaltare. Vid en omstrukturering som sköts av gäldenären själv måste denne lämna in en ansökan om självförvaltning tillsammans med erforderliga handlingar och en omstruktureringsplan som föreskriver en minimikvot på 30 procent.

LIKVIDATION

Likvidationsförfaranden syftar till att på ett rättvist sätt tillgodose de olika fordringsägarnas rättigheter. Förfarandet leds av en konkursförvaltare som tar kontroll över verksamheten, säljer tillgångarna och fördelar intäkterna mellan fordringsägarna.

ÄGANDERÄTTSFÖRBEHÅLL

I likhet med Tyskland är äganderättsförbehåll en skriftlig klausul i ett avtal som anger att leverantören behåller äganderätten till de levererade varorna tills köparen har betalat hela priset. Detta sker vanligtvis i en av tre former:

enkel äganderättsförbehåll: leverantören behåller äganderätten till de levererade varorna tills köparen har betalat hela köpeskillingen;

utvidgat äganderättsförbehåll: äganderättsförbehållet utvidgas till vidareförsäljning av de efterföljande varorna; köparen överlåter fordringarna som uppstår vid återförsäljningen till en tredje part till den ursprungliga leverantören;

utvidgat äganderättsförbehåll: äganderättsförbehållet utvidgas till att omfatta varor som bearbetats till en ny produkt, och den ursprungliga leverantören förblir ägare eller delägare upp till värdet av sin leverans.

Senast uppdaterad: augusti 2025