Rumänien

Kraftig avmattning i den ekonomiska tillväxten samtidigt som inflationen stiger kraftigt

Rumäniens ekonomi upplever för närvarande en markant avmattning, vilket framgår av BNP-tillväxten under andra kvartalet på endast 0,3 % jämfört med samma period föregående år, vilket gränsar till stagnation. Denna avmattning beror främst på en dämpad privat konsumtion, som har visat sig vara den främsta bromsklossen för den totala ekonomiska aktiviteten. Detta problem förvärras av externa faktorer, däribland trög tillväxt hos de viktigaste handelspartnerna och ett ihållande högt budgetunderskott som har drivit upp importen och därmed förvärrat nettoexportens negativa inverkan på BNP. Framöver står Rumänien inför ytterligare motvind i form av ett pågående åtstramningsprogram som syftar till att stabilisera de offentliga finanserna. Den senaste höjningen av mervärdesskattesatsen, där standardsatsen höjdes från 19 % till 21 %, samt inskränkningen av vilka varor som omfattas av den reducerade skattesatsen, har redan lett till högre priser, vilket sannolikt kommer att ytterligare urholka hushållens köpkraft och dämpa den aggregerade efterfrågan. Detta kan fördjupa nedgången i den privata konsumtionen och skapa svåra förutsättningar för en återhämtning på kort sikt.

Det finns vissa områden med potentiellt stöd, särskilt från investeringar som drivs av EU-medel. Eftersom 2026 är det sista året för utbetalningar inom ramen för de nuvarande programmen kommer Rumänien att erhålla upp till 17 miljarder euro under det kommande året, varav en stor del är avsedd för kritiska infrastrukturprojekt, såsom avkarbonisering av industrin, utbyggnad av förnybar energi samt digitalisering av den offentliga förvaltningen och de offentliga tjänsterna. Detta inflöde kan stimulera en återhämtning i investeringsaktiviteten och fungera som en motvikt till den försvagade konsumtionen. Denna investeringsuppgång är visserligen positiv, men kommer sannolikt inte att helt kompensera för nedgången i hushållens konsumtion, vilket tyder på en svag övergripande tillväxtbana.

Inflationsutvecklingen i Rumänien har skiftat markant från en fas med stabila men höga nivåer till en kraftig acceleration, där KPI steg till 9,9 % på årsbasis i augusti 2025, främst driven av att energipriserna släpptes fria och höjningar av de normala mervärdesskattesatserna. Framöver hänger inflationsutvecklingen på omfattningen av ytterligare åtstramningsåtgärder; om inga ytterligare ändringar av mervärdesskatten sker bör baseffekterna från dessa skatteförändringar avta, vilket banar väg för en återgång till en inflationstakt på omkring 4 % senast i augusti 2026. Å andra sidan kommer åtstramningspaketet i sig också att utgöra en källa till disinflationstryck. Den förväntade frysningen av löneökningar inom den offentliga sektorn och av pensionerna kommer att dämpa ökningen av de nominella lönerna. En betydande minskning av de offentliga utgifterna bör också dämpa den aggregerade efterfrågan, vilket förvärrar det nedåtriktade pristrycket. Mot denna bakgrund har Rumäniens centralbank (NBR) beslutat att avstå från penningpolitiska lättnader, till skillnad från många centralbanker i regionen. Den politiska oron i början av 2025 har också satt press på den rumänska leuen. För att upprätthålla kopplingen till euron var NBR tvungen att avstå från räntesänkningar. Även om den politiska instabiliteten redan har lagt sig, upprätthåller NBR fortfarande en restriktiv penningpolitik för att dämpa eventuella ytterligare inflationstryck.

Åtstramningar för att dämpa de dubbla underskotten

Rumäniens finanspolitik under 2025 präglades av en övergång till åtstramningspolitik, driven av både makroekonomiska och institutionella påtryckningar. Efter att ha avslutat 2024 med det största budgetunderskottet i Europeiska unionen inledde regeringen ett konsolideringsprogram efter presidentvalet i maj. Utöver oron för den finanspolitiska hållbarheten motiverades åtgärden av risken att förlora sitt kreditbetyg på investeringsnivå (för närvarande BBB- enligt Fitch), vilket skulle höja lånekostnaderna avsevärt (som redan är höga jämfört med andra länder i regionen) och, i mindre utsträckning, av det pågående förfarandet vid alltför stora underskott som inleddes av Europeiska kommissionen. Justeringsbanan har varit gradvis: enligt regeringen beräknas underskottet minska med 0,61 procentenheter av BNP under 2025, främst genom höjda moms- och punktskatter. En mer omfattande korrigering förväntas 2026, med en planerad minskning på cirka 3 procentenheter av BNP, understödd av höjd utdelningsskatt (från 10 % till 16 %), högre sjukförsäkringsavgifter samt frysning av löner och pensioner inom den offentliga sektorn. Även om programmet är politiskt impopulärt kommer det sannolikt att fortsätta, eftersom regeringen har ett stort handlingsutrymme fram till nästa valcykel i slutet av 2028.

Rumäniens alltför expansiva finanspolitik har förstärkt de makroekonomiska obalanserna och framför allt ökat underskottet i bytesbalansen. Den kraftiga ökningen av den inhemska efterfrågan, som drivits på av expansiva finanspolitiska åtgärder, har tagit sig uttryck i ökad varuimport och därmed förstärkt dynamiken med dubbla underskott. Framöver förväntas den planerade finanspolitiska konsolideringen dämpa dessa påfrestningar genom att dämpa den inhemska efterfrågan och förbättra de externa balanserna. Landets export står dock inför geopolitiska motvindar: de pågående globala handelsspänningarna kommer sannolikt att indirekt dämpa Rumäniens exporttillväxt via Tyskland – landets viktigaste handelspartner och EU:s största exportör till USA – trots att Rumäniens direkta exponering mot den amerikanska marknaden är försumbar (cirka 2 % av den totala exporten). En mer positiv utveckling har skett inom tjänsteexporten, särskilt när det gäller vägtransporttjänster, som har återhämtat sig efter Rumäniens anslutning till Schengenområdet i början av 2025.

Rumäniens politiska läge efter valet

Perioden från slutet av 2024 till första halvåret 2025 präglades av exceptionell instabilitet i Rumäniens politiska landskap. Turbulensen inleddes med att den högerextreme kandidaten C?lin Georgescu uteslöts från den andra omgången av presidentvalet i december 2024, ett beslut som ledde till att hela valprocessen fick göras om i maj 2025. Den politiska instabiliteten tilltog dagen efter den första valomgången när den sittande premiärministern Marcel Ciolacu meddelade sin avgång. Ciolacu hänvisade till det nedslående resultatet för regeringskoalitionens kandidat, Crin Antonescu, som representerade alliansen mellan det center-vänstra Socialdemokratiska partiet (PSD) och det center-högerorienterade Nationella liberala partiet (PNL) och som inte lyckades ta sig vidare till den andra omgången. Den andra omgången av presidentvalet resulterade i en avgörande seger för Nicu?or Dan, den oberoende och centerliberale borgmästaren i Bukarest. Dan, som ställde upp som en moderat outsider, lyckades framgångsrikt dra nytta av det utbredda missnöjet bland allmänheten med Rumäniens traditionella politiska etablissemang. Hans kampanj fann genklang hos väljare som eftersträvade pragmatiskt styre och ett avsteg från den inrotade partipolitiken. Trots koalitionens svaga resultat i presidentvalet behöll den kontrollen över regeringen efter en förtroendeomröstning i parlamentet för en ny regering ledd av Ilie Bolojan, ledare för PNL. Regeringen bildades genom en bred koalition bestående av fyra partier: PNL, PSD, det liberala partiet Rädda Rumänien-unionen (USR) och Det demokratiska alliansen för ungrare i Rumänien (UDMR), som företräder den ungerska minoriteten. Koalitionsavtalet innefattar ett roterande premiärministerämbete, där ledarskapet enligt planerna ska övergå till en PSD-representant i april 2027.

Den främsta oppositionskraften är fortfarande den nationalistisk-konservativa och EU-skeptiska Alliansen för Rumänernas union (AUR), under ledning av George Simion, den tidigare oppositionskandidaten i presidentvalet. AUR:s växande inflytande understryker den polariserade karaktären hos Rumäniens politiska klimat och signalerar potentiella utmaningar för regeringskoalitionen. Framöver står den nya regeringen inför stora politiska utmaningar, framför allt införandet av impopulära finanspolitiska reformer som syftar till att minska Rumäniens rekordhöga budgetunderskott och samtidigt minimera effekterna på låginkomsthushåll. Dessa åtstramningsåtgärder förväntas bli en viktig källa till interna spänningar inom koalitionen; de kommer att sätta dess sammanhållning och förmåga att uppfylla sina regeringslöften på prov mitt i ett tilltagande ekonomiskt och socialt tryck.

Betalning

Banköverföringar håller på att bli den vanligaste betalningsmetoden i Rumänien. De största rumänska bankerna är nu anslutna till det elektroniska SWIFT-nätverket, vilket möjliggör kostnadseffektiv, flexibel och snabb hantering av inhemska och internationella betalningar.

Företagare väljer ofta att använda checkar som betalningsmedel för motsvarande värdet av inköpta och mottagna varor och tjänster. Även om checkar anses vara en säker betalningsmetod kan mottagaren endast lösa in checken hos banken och få ut det angivna beloppet.

Även om skuldebrev huvudsakligen används som ett sätt att garantera en yrkesutövares handelsskulder, används de i praktiken ofta som betalningsmedel. Enligt rumänsk lag utgör skuldebrev ett kreditinstrument med privat underskrift, upprättat av utställaren i egenskap av gäldenär, genom vilket utställaren förbinder sig att betala ett fast belopp vid ett visst datum eller vid inlämning till en annan mottagare som agerar i egenskap av fordringsägare.

Både checkar och skuldebrev blir verkställbara värdepapper så snart de undertecknats av båda parter. Om de inte kan lösas in på grund av brist på kontanter kan tvångsverkställighetsförfaranden inledas mot gäldenären.

Inkasso

Förlikningsfasen

Rättsliga förfaranden

SNABBFÖRFARANDE

Betalningsföreläggande (art. 1013–1024 i den nationella civilprocesslagen)

Detta förfarande gäller vissa likvida och giltiga skulder till ett värde överstigande 10 001 RON, som härrör från ett civilrättsligt avtal. Dessa inkluderar avtal som ingåtts mellan en näringsidkare och en upphandlande myndighet, med undantag för skulder som registrerats i en förteckning över tillgångar och skulder inom ramen för ett insolvensförfarande. Gäldenären kommer att kallas att betala det förfallna beloppet inom 15 dagar från mottagandet. Beslutet är verkställbart även om en ansökan om upphävande har lämnats in mot det. Gäldenären kan dock överklaga verkställigheten enligt allmän rätt.

Föreläggande av lägre värde

Detta förfarande har utformats som ett alternativ till förfaranden enligt allmän rätt och till förordningsförfarandet. Syftet är att möjliggöra en snabb lösning av förmögenhetsrättsliga tvister, när värdet inte överstiger 10 000 RON och inte avser frågor som undantas enligt lagen. Förfarandet innebär användning av standardformulär som godkänts av justitieministern. Dessa omfattar ansökningsformuläret, formuläret för komplettering och/eller rättelse av ansökningsformuläret samt svarsformuläret. I den rumänska lagstiftningen anges uttryckligen att endast handlingar får läggas fram som bevis.

Domstolens beslut kan överklagas inom 30 dagar enligt allmän rätt, med undantag för ansökningar som avser skulder på högst 2 000 RON. Som undantag från allmän rätt innebär dock överklagandet inte att verkställighetsförfarandet skjuts upp.

ORDINÄRT FÖRFARANDE

Förfarande enligt allmän rätt

Domaren beordrar att ansökan delges gäldenären, som måste lämna in ett svaromål inom 25 dagar från ansökan. Borgenären är skyldig att lämna in ett svar inom 10 dagar, medan gäldenären måste bekräfta mottagandet av svaret. Inom tre dagar från dagen för svaret på svaromålet fastställer domstolen datumet för den första förhandlingen, till vilken båda parter kommer att kallas inom en tidsfrist på högst 60 dagar. Denna process är något mer utdragen, eftersom ytterligare bevisning beaktas, såsom redovisningsexpertis, korsförhör av de berörda parterna och vittnesmål. Efter dessa överläggningar meddelar domstolen ett rättsligt avgörande. Överklagande kan göras till högre instans inom 30 dagar från det att avgörandet meddelats. Extraordinära rättsmedel är överklagande, ansökan om ogiltigförklaring och omprövning.

0

Verkställighet av ett rättsligt avgörande

Verkställighetsförfarandet förutsätter att det finns en giltig och rättsligt fastställd exekutiv titel. Det kräver att gäldenären underlåter att fullgöra sina förpliktelser, att det finns en begäran om verkställighetsförfarande som den berättigade borgenären har riktat till en kronofogde och slutligen att villkoren inom verkställighetsförfarandet är uppfyllda. Verkställighetsförfarandet inleds på begäran av en fordringsägare genom olika åtgärder, såsom beslag och försäljning av materiella eller immateriella tillgångar.

För domar som meddelats i EU-länder står särskilda verkställighetsmekanismer till fordringsägarens förfogande. Dessa omfattar EU-betalningsförelägganden och det europeiska verkställighetsbeslutet. Domar som meddelats av länder utanför EU erkänns och verkställs normalt, förutsatt att det utfärdande landet är part i ett bilateralt eller multilateralt avtal med Rumänien. Om så inte är fallet kommer ett exekvaturförfarande att inledas vid inhemska domstolar, i enlighet med rumänsk internationell privaträtt.

Insolvensförfaranden

UTOMRÄTTLIGA FÖRFARANDEN

Enligt insolvenslagen från 2014 består det förebyggande akkordet (concordat preventiv) av ett avtal med fordringsägarna där gäldenären lägger fram en återhämtningsplan för verksamheten, vilken innefattar en betalningsplan för fordringsägarnas fordringar. Genom att underteckna detta avtal bekräftar fordringsägarna sitt stöd för att hjälpa gäldenären att övervinna sina ekonomiska svårigheter. Förfarandet sköts av en särskild förvaltare, som utarbetar ett förslag till fordringsägarna. Detta måste godkännas av minst 75 % av fordringsägarna inom 60 dagar från den dag då de mottog förslaget. Det måste dessutom godkännas av en konkursdomare.

INSOLVENSFÖRFARANDEN

Detta är ett inledande förfarande, som kan följas av ett saneringsförfarande eller ett konkursförfarande.

REORGANISATIONSFÖRFARANDE

Det rättsliga saneringsförfarandet kräver att en saneringsplan utarbetas, godkänns och genomförs, i syfte att gäldenären framgångsrikt ska kunna återställa sin verksamhet och återbetala sina skulder i enlighet med en överenskommen betalningsplan.

Planen kan omfatta en finansiell eller operativ omstrukturering av gäldenärens verksamhet, en företagsomstrukturering genom ändring av aktiekapitalstrukturen eller försäljning av tillgångar. Omstruktureringsplanen måste godkännas av borgenärsstämman. Under denna period företräds gäldenären av en särskild förvaltare.

KONKURSFÖRFARANDE

Om ingen överenskommelse om rekonstruktion nås, försätts gäldenären i konkurs. Syftet med konkursförfarandet är att realisera gäldenärens tillgångar för att återbetala fordringsägarnas fordringar. Under detta förfarande företräds gäldenären av en konkursförvaltare. Denna kommer att genomföra avyttringen av gäldenärens samtliga tillgångar, och de erhållna beloppen kommer att fördelas till fordringsägarna utifrån den prioritetsordning som anges i den slutliga konsoliderade skuldtabellen.

Senast uppdaterad: november 2025