Serbien

Stabil tillväxt fortsätter fram till 2025

Den serbiska ekonomin förväntas upprätthålla en robust tillväxt fram till 2025, driven av en stark inhemsk efterfrågan och ett mer gynnsamt investeringsklimat. Hushållens konsumtion (66 % av BNP) kommer att gynnas av stigande reallöner, understödda av höjningar av löner och pensioner. Företagen kommer återigen att dra nytta av en expansiv offentlig politik, bland annat i form av ökade infrastrukturinvesteringar och investeringsincitament för utländska investerare. Inflationen förväntas dock ligga kvar vid den övre gränsen för det mål som fastställts av Serbiens centralbank (4,5 %), vilket kommer att få centralbanken att behålla höga räntor, vilket i sin tur kan dämpa kredittillväxten för både företag och hushåll.

Samtidigt fortsätter den serbiska ekonomin att locka till sig betydande utländskt kapital, särskilt inom tillverknings- och energisektorerna, vilket ytterligare stärker landets produktionskapacitet. Utvecklingen av infrastrukturprojekt, delvis driven av regeringens initiativ ”Leap into the Future – Serbia Expo 2027”, förväntas modernisera transportsystemet och förbättra logistikeffektiviteten. Samtidigt syftar utbyggnaden av energiproduktionskapaciteten, särskilt genom investeringar i förnybar energi, till att åtgärda strukturella brister inom sektorn och säkerställa en mer stabil elförsörjning för företagen.

Arbetsmarknaden kommer att förbli en stor utmaning. Serbien hade en arbetslöshet på 8,6 % i slutet av 2024, vilket fortfarande är ett problem trots återhämtningsinsatserna. Tillväxten inom tillverkningssektorn, särskilt inom bilindustrin, tillsammans med expansionen inom tjänstesektorn, förväntas stimulera skapandet av nya arbetstillfällen och bidra till en gradvis minskning av arbetslösheten under 2025. Att höja arbetskraftens kompetens genom utbildningsprogram anpassade efter näringslivets behov skulle också kunna bidra till att bromsa kompetensflykten utomlands och stödja produktivitetstillväxten. Behovet av att förbättra företagsklimatet och påskynda strukturreformerna förblir dock en viktig utmaning för att säkerställa en hållbar tillväxt.

De offentliga finanserna under press

Budgeten kommer att uppvisa ett underskott även 2025, till följd av en kraftig ökning av utgifterna (löner inom den offentliga sektorn, infrastruktur och försvar) samt höga finansieringskostnader. Löneökningen på 8 % inom den offentliga sektorn 2025, tillsammans med investeringarna i Serbia Expo 2027, kommer att öka statens ekonomiska börda. Dessutom kommer inköpet av 12 Rafale-stridsflygplan (för 2,5 miljarder euro) och återinförandet av värnplikten 2025 att sätta ytterligare press på budgeten. För att täcka dessa finansieringsbehov förlitar sig regeringen på internationella och inhemska obligationsmarknader samt på projektlån från sina partner. Den offentliga skulden, som beräknas uppgå till 47 % av BNP år 2024, ligger kvar på en måttlig nivå, och dess andel av BNP förväntas fortsätta att minska. Cirka 70 % av skulden är dock utlandsskuld och denominerad i utländska valutor (främst euro), vilket ökar valutakursrisken. Den fasta kopplingen mellan dinaren och euron samt den betydande andelen officiella fordringsägare (55 %) bidrar dock till att mildra risken.

På det externa planet kommer bytesbalansen att förbli i underskott 2025, driven av hög import till följd av stark konsument efterfrågan, infrastrukturprojekt och inköp av militär utrustning. Samtidigt kommer den svaga ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen att begränsa exporttillväxten, särskilt inom sektorerna jordbruks- och livsmedelsindustri, fordonsindustri, metallurgi, elektrisk utrustning och plast. Tjänstesektorn – framför allt turism, IT-tjänster och vägtransporter – tillsammans med penningöverföringar från utlandsbosatta kommer dock delvis att kompensera för handelsunderskottet. Underskottet i bytesbalansen kommer till stor del att finansieras genom utländska direktinvesteringar (FDI) och portföljinvesteringar, vilket också kommer att bidra till att öka valutareserverna.

I en situation präglad av stor politisk oro

Det serbiska politiska landskapet domineras av det nationalistiskt-konservativa Serbiska progressiva partiet (SNS) – som har suttit vid makten sedan 2012 och leds av president Aleksandar Vučić. SNS stärkte sin position ytterligare efter att ha vunnit det extra valet i december 2023 med 48,1 % av rösterna (129 av 250 platser i parlamentet). Partiet står inför en splittrad politisk opposition som kritiserar regeringspartiet och presidenten för deras hårda grepp om institutionerna och medierna. Vučić har hittills gynnats av en svag opposition och starkt folkligt stöd tack vare den starka ekonomiska tillväxten och nationalistiska stämningar. SNS:s dominans väcker dock farhågor om maktfördelningen, mediepluralismen och kampen mot korruption. På den inhemska politiska scenen utövar den verkställande makten betydande inflytande: presidentämbetet, regeringen och parlamentet må formellt sett vara åtskilda, men det saknas ibland verkliga institutionella kontrollmekanismer och motvikter. Internationella observatörer (OSSE, EU) har rapporterat om oegentligheter i olika val, och återkommande protester understryker det växande missnöjet i det civila samhället.

Sedan slutet av 2024 har Serbien stått inför det serbiska progressiva partiets (SNS) allvarligaste politiska kris sedan det kom till makten. Kollapsen av den nyrenoverade takkonstruktionen vid järnvägsstationen i Novi Sad i november 2024, där 15 personer omkom, utlöste omfattande protester mot korruption och bristen på insyn i offentlig upphandling. Under ökande tryck avgick premiärminister Milos Vucevic den 28 januari 2025, vilket störtade regeringen i osäkerhet. Allmänhetens misstro är fortsatt stor trots president Vučićs försök att dämpa spänningarna genom att offentliggöra dokument, ställa tjänstemän till svars och bevilja benådning till vissa arresterade demonstranter. Om en ny regering inte bildas snabbt måste ett nyval utlysas, och parlamentsval kommer sannolikt att hållas under våren 2025. SNS-ledarna räknar med att en splittrad opposition – som till största delen består av unga och är koncentrerad till de större städerna – ska göra det möjligt för dem att behålla makten, även om de riskerar att förlora sin majoritet i parlamentet. På det sociala området fortsätter Serbien att brottas med hög arbetslöshet, ihållande korruption och kompetensflykt, särskilt bland unga yrkesverksamma. Trots stark ekonomisk tillväxt driver ojämlikheten på frustrationen och utlöser proteströrelser, vilket tvingar regeringen att lova reformer för att upprätthålla inhemsk stabilitet.

Serbien för en multipolär politik och upprätthåller en dialog med EU, USA, Ryssland och Kina, samtidigt som landet fortsätter sin väg mot EU-anslutning. Kosovofrågan förblir ett stort hinder, liksom oron över västvärldens påtryckningar för ett formellt erkännande av Kosovos självständighet. NIS, landets största olje- och gasbolag, som majoritetsägs av Gazprom Neft och Gazprom, har sedan januari 2025 varit föremål för amerikanska sanktioner riktade mot den ryska energisektorn. Även om dessa sanktioner har skjutits upp till den 28 mars 2025 för att möjliggöra en omstrukturering av aktieägarna, belyser de Serbiens känsliga läge – att balansera sina energiförbindelser med Moskva, mot vilket landet inte inför sanktioner, och sina försök att söka närmare band med EU.

Senast uppdaterad: mars 2025