Tyskland
Tjeckien
Ungern
Polen
ÖsterrikeUtmaningar från handeln och inflationen, uppsving från EU-medel
År 2025 förväntas Slovakiens ekonomiska tillväxt avta, främst på grund av åtstramningsåtgärder och återuppbyggnaden av det privata sparandet efter att hushållen tidigarelagt sina utgifter inför momshöjningen. Dessutom förväntas Slovakien vara ett av de länder i regionen som drabbas hårdast av de pågående globala handelsspänningarna. Den amerikanska regeringens införande av betydligt högre tullar på bilsektorn – fastställda till 25 procent – utgör en särskild utmaning med tanke på Slovakiens stora beroende av bilexport. Denna utveckling förväntas leda till en av de högsta effektiva tullsatserna inom Europeiska unionen. Även om den direkta exporten till USA endast står för cirka 3,5 % av BNP, förväntas de indirekta effekterna – särskilt genom minskad efterfrågan från Tyskland – bli betydligt mer uttalade och utöva ett nedåtriktat tryck på den externa efterfrågan. En mer positiv aspekt är att de offentliga investeringarna förväntas få ett betydande uppsving från EU-medel, som uppskattas till cirka 2,8 % av BNP. Den främsta källan till dessa inflöden kommer att vara återhämtnings- och resiliensfaciliteten. Förutsatt att handelskonflikterna inte eskalerar ytterligare förväntas den ekonomiska tillväxten återhämta sig 2026. Denna återhämtning kommer att understödjas av att EU-medlen utnyttjas maximalt (cirka 3 % av BNP) och av en återhämtning i den externa efterfrågan, särskilt när effekterna av de ökade finanspolitiska utgifterna i Tyskland börjar få genomslag.
Inflationen i Slovakien förväntas stiga tillfälligt i år, främst på grund av de senaste skattepolitiska förändringarna, däribland justeringar av mervärdesskattesatserna, vilket har höjt kostnaderna för olika varor och tjänster. Dessutom bidrar höjda priser inom tjänstesektorn och på reglerade varor och tjänster, såsom portokostnader och administrativa avgifter, till inflationstrycket under 2025. Med blicken riktad mot 2026 förväntas inflationen avta i takt med att dessa tillfälliga faktorer avtar, med stöd av en mer stabil lönetillväxt och en utplaning av råvarupriserna på världsmarknaden. Den förväntade nedgången speglar en återgång till en mer måttlig prisutveckling, där konsumenternas utgifter förväntas anpassas efter förra årets förskjutna inköp inför prisökningarna. Inflationsutsikterna är dock fortfarande känsliga för osäkerheten kring kopplingen av hushållens energipriser till marknadsnivåerna, vilket skulle kunna driva upp inflationen högre än prognostiserat om detta faktiskt skulle inträffa.
Gradvis finanspolitisk konsolidering
Under 2025 och 2026 förväntas Slovakiens finanspolitiska situation förbättras gradvis tack vare regeringens åtgärder för att minska det offentliga underskottet, som beräknas minska från 5,9 % av BNP år 2024 till cirka 4,9 % år 2025 och 3,9 % år 2026. Detta kommer att föra det offentliga underskottet inom räckhåll för Europeiska kommissionens mål på 3,0 % senast 2027 enligt förfarandet vid alltför stora underskott. På intäktssidan innehåller ett nyligen infört konsolideringspaket betydande skattehöjningar, såsom en höjning av mervärdesskatten från 20 % till 23 %, en höjning av bolagsskatten från 21 % till 22 % för företag med en redovisad inkomst på över 5 miljoner euro samt en skatt på finansiella transaktioner på 0,35 % (med ett tak på 30 euro per transaktion). Dessa åtgärder förväntas stärka budgetintäkterna. På utgiftssidan förväntas lägre energipriser minska behovet av energikompensationsåtgärder, vilket ytterligare stödjer den finanspolitiska konsolideringen. Utmaningar kvarstår dock på grund av en ogynnsam ränte-tillväxtdifferens och svag ekonomisk tillväxt, vilket kan begränsa ytterligare intäktsökningar och potentiellt bromsa takten i underskottsminskningen 2025.
Slovakiens handelsbalans förväntas möta utmaningar på kort sikt, och handelsunderskottet beräknas öka i år på grund av svagare utländsk efterfrågan till följd av pågående handelskrig och trög ekonomisk tillväxt i euroområdet. Importkostnaderna kommer att öka måttligt, å ena sidan dämpade av svag privat konsumtion, men å andra sidan kommer de att uppvägas av den importintensiva karaktären hos de ökade inköpen av militär utrustning. Framöver förväntas en förväntad förbättring av den utländska efterfrågan år 2026, understödd av finanspolitiska stimulansåtgärder i Tyskland, att något minska handelsunderskottet, vilket ger viss lättnad för Slovakiens utrikeshandelsposition.
Den politiska klyftan i Slovakien vidgas
Slovakiens politik präglas av betydande volatilitet och en allt djupare polarisering, driven av åtgärderna från premiärminister Robert Ficos koalitionsregering, som bildats av hans partier Smer-SD (vänsternationalistiskt), Hlas-SD (socialdemokratiskt populistiskt) och det nationalistiska Slovakiska nationalpartiet (SNS). Fico, som återtog makten 2023, har fört en kontroversiell prorysk utrikespolitik, vilket exemplifieras av hans uppmärksammade besök i Moskva och hans högljudda motstånd mot militärt stöd till Ukraina. Allmänhetens missnöje tog sig uttryck i storskaliga protester i början av 2025, då cirka 60 000 människor gick ut på gatorna enbart i huvudstaden Bratislava för att motsätta sig Ficos östorientering och det som kritikerna beskriver som en smygande auktoritarism. Regeringens lagstiftningsagenda, som bland annat omfattar reformer av den statliga tv- och radiokanalen RTVS för att öka statens kontroll samt åtgärder riktade mot icke-statliga organisationer som är kritiska mot regeringen, har mött skarp kritik från EU och internationella övervakningsorgan. Fico lyckades återupprätta sin koalitions parlamentariska majoritet i mars 2025 efter att flera ledamöter från partierna Hlas och SNS hoppat av i slutet av 2024. Efter överenskommelser med de avhoppade ledamöterna – där två utnämndes till att leda investeringsministeriet och en tredje till turist- och idrottsminister – säkrade Fico en stabil majoritet på 79 mandat i det 150-mandat stora parlamentet. Dessa överenskommelser innebar att upproriska ledamöter ersattes med regeringslojala medlemmar, vilket löste interna konflikter och det lagstiftningsmässiga dödläget. Oppositionen är fortfarande splittrad, och partier som PS, SaS och KDH har svårt att enas kring en gemensam plattform, vilket försvårar deras möjligheter att dra nytta av regeringens svagheter.
Framöver förblir Slovakiens politiska utveckling osäker. Om Ficos koalition överlever kan den komma att fördjupa sin nationalistiska och illiberala politik, vilket ytterligare skulle belasta relationerna med EU och riskera sanktioner eller minskad tillgång till EU-medel, som är avgörande för landets ekonomiska återhämtning. Pågående allmänna protester och potentiella arbetsmarknadsoroligheter, särskilt mot bakgrund av det ökande ekonomiska trycket från handelsspänningar och inflation, kan urholka regeringens legitimitet. Om det däremot blir nyval står oppositionen inför utmaningen att bilda en stabil regering i ett djupt splittrat politiskt landskap. Progressive Slovakia, som har starkt stöd bland EU-vänliga väljare, kan få svårt att överbrygga klyftan till mer konservativa eller centristiska partier, vilket potentiellt kan leda till ett parlament utan majoritet eller ännu en instabil koalition. De nationalistiska och populistiska underströmmarna, som förstärks av SNS och mindre högerextrema grupper som Republika, kommer sannolikt att bestå och dra nytta av frustrationen bland landsbygdsbefolkningen och arbetarklassen över ekonomisk ojämlikhet och kulturella förändringar. Den bredare samhällsklyftan mellan EU-vänliga och nationalistiska fraktioner kommer att fortsätta att prägla den offentliga debatten, där frågor som EU-stöd, energipolitik och hållning i konflikten mellan Ryssland och Ukraina kommer att utgöra viktiga stridsfrågor. Geopolitiskt kommer Slovakiens ställning inom EU och Nato att förbli en brännpunkt, där Ficos retorik och politik sätter landets västliga allianser på prov.