Surinam

Den ekonomiska återhämtningen ser ut att fortsätta tack vare förnyade investeringar i oljesektorn

Efter den djupa recessionen som utlöstes av covid-19-pandemin har ekonomin visat en måttlig återhämtning sedan 2022 och fått fart under 2024. Guld, som historiskt sett har stått för huvuddelen av exporten, fortsätter att stödja nettoexportintäkterna då både pris och efterfrågan förblir höga. Dessutom drevs tillväxten främst av privat konsumtion, eftersom en stramare penningpolitik och lägre råvarupriser avsevärt minskade inflationen, vilket därmed förbättrade hushållens realinkomster.

Med blicken riktad mot 2025 förväntas den ekonomiska återhämtningen fortsätta. Efter det slutgiltiga investeringsbeslutet som tillkännagavs i oktober 2024 kommer arbetet att inledas i det nya offshorefältet GranMorgu (Block 58), där oljeproduktionen förväntas komma igång senast 2028. TotalEnergies och dess partner planerar att investera cirka 10,5 miljarder USD mellan 2025 och 2028, vilket kommer att driva på ytterligare investeringar, särskilt inom infrastruktur. Slutligen kommer en stram penningpolitik, med låg skapande av reservpengar, och finanspolitisk konsolidering inom ramen för IMF:s Extended Credit Facility att fortsätta minska inflationstrycket. Ytterligare nedgångar i de globala livsmedels- och energipriserna, tillsammans med en stark valuta, bör också bidra till att minska inflationstrycket. Trycket kommer dock att förbli tillräckligt högt för att påverka hushållens köpkraft och dämpa den privata konsumtionen. Lyckligtvis kommer vissa tjänster kopplade till olje- och gasutvinning, däribland en ökad detaljhandelsaktivitet i huvudstaden, att ge ett visst stöd till en del av befolkningen.

Skuldsaneringen är snart avslutad och den finanspolitiska konsolideringen pågår

Efter en betalningsinställelse i slutet av 2020, mot bakgrund av den surinamiska dollarns värdeminskning och den ekonomiska nedgången, avslutades skuldförhandlingarna med ett omläggningsavtal med Parisklubben i juni 2022, vilket innebär att återbetalningarna skjuts upp till 2028 och att jämförbara villkor fastställs för övriga fordringsägare. Bilaterala avtal har ingåtts med alla medlemmar i Parisklubben och Indien, medan förhandlingarna med Kina (som innehar 11,5 % av den offentliga skulden) har nått sitt slutskede. Surinam undertecknade ett avtal om omläggning av skulden med Kina i november 2024, vilket omfattar förpliktelser gentemot Exim Bank och Industrial and Commercial Bank of China, och de första återbetalningarna gjordes samma månad. Ett principavtal med obligationsinnehavare som representerar 96 % av den privata kommersiella skulden föreslår en nominell rabatt på 25 % och en räntesats på 4,95 % fram till januari 2026, då kupongräntan kommer att höjas till 7,95 %. Dessutom har betalningsförseningar gentemot andra fordringsägare, däribland inhemska, redan reglerats. Det är värt att notera att avtalen innehåller återkravsklausuler avseende framtida oljeutvinning som säkerställer möjliga justeringar baserade på Surinams ekonomiska utveckling.

IMF har beviljat 690 miljoner USD över tre år (2022–2025) inom ramen för en utökad kreditfacilitet, som är villkorad av finanspolitisk konsolidering och strukturreformer. Bland de viktigaste åtgärderna ingår en utvidgning av mervärdesskattebasen till minst 60 % av hushållens konsumtion samt en gradvis avveckling av energisubventionerna, vilket har ökat intäkterna och potentiellt kan bidra till att balansera budgeten 2025, även om höga sociala utgifter fortsätter att kompensera utsatta hushåll för avvecklingen av subventionerna. Dessutom har en långvarig torka sedan 2022 tvingat myndigheterna att ge stöd till risodlare och höja kostnaderna för elproduktion. Framöver bör slutförandet av skuldomstruktureringen och andra reformer förbättra skuldhållbarheten och den övergripande finanspolitiska hälsan. Att stärka de finanspolitiska reglerna kommer också att vara avgörande med tanke på att oljeintäkterna förväntas öka betydligt under de kommande åren.

Överskottet i bytesbalansen minskade 2024 då den stigande importen översteg den starka guldexporten. Framöver, mot 2025, förväntas importtrycket öka ytterligare, drivet av utvecklingen av offshorefältet. Detta kommer dock till stor del att uppvägas av en motsvarande ökning av utländska direktinvesteringar kopplade till oljeprospektering, vilket tyder på ett överskott i bytesbalansen liknande det från 2024 om man bortser från oljan. Samtidigt fortsätter betydande penningöverföringar från landets stora diaspora, som huvudsakligen är bosatt i Nederländerna och står för cirka 4–5 % av BNP, i kombination med en gradvis förbättring av exportresultaten, att ge externt stöd. Slutligen har valutareserverna ökat (och täcker nu sju månaders import) eftersom centralbanken har avstått från att ingripa på valutamarknaden.

Omtvistade val mitt i åtstramningar och social instabilitet

Vooruitstrevende Hervormings Partij (VHP), som historiskt sett representerar den indo-surinamesiska befolkningen men har lyckats eliminera sin etniska dimension, blev landets största parti i parlamentsvalet i maj 2020. VHP leder en koalition som gav regeringen majoritet, med 30 av 51 mandat. President Chan Santokhi (VHP), som utnämndes av regeringskoalitionen i juli 2020, är fast besluten att genomföra impopulära strukturreformer för att förbereda landet för oljeutvinning. Även om de omfattande protesterna från 2023 inte upprepades under 2024 utgör den sociala instabiliteten fortfarande landets största politiska risk. Den ihållande höga inflationen och de åtstramningsåtgärder som IMF har ålagt landet fortsätter att vara viktiga utlösande faktorer för potentiella oroligheter.

Mot denna bakgrund riskerar det kommande parlamentsvalet, som är planerat till maj 2025, att bli en omstridd händelse. Innan röstningen inleddes lyckades det surinamska parlamentet ändra vallagen från ett distriktssystem till proportionell representation, vilket bör förhindra eventuella förseningar i valet. Med tanke på landets rådande sociala instabilitet kan dock eventuella korruptionsskandaler eller anklagelser under upptakten till valdagen utlösa protester och oroligheter. Det saknas opinionsundersökningar i Surinam, vilket gör det svårt att förutsäga valresultatet. Landets ekonomiska utmaningar och den höga inflationen förväntas göra det svårt för regeringspartiet att behålla makten, och det vänsterorienterade Nationella demokratiska partiet (NDP) kan komma att leda nästa regering. NDP:s koppling till den kontroversielle före detta ledaren Desi Bouterse (som avled i december 2024 och hade styrt landet i tio år innan VHP tog över) kan dock hindra partiets möjligheter att säkra röster. Dessutom har den sittande regeringen meddelat att den kommer att ge varje vuxen medborgare en utbetalning inom ramen för programmet ”Royalty Voor Iedereen” (RVI, Royalties for Everyone) motsvarande 750 USD så snart man börjar ta ut royalties från oljeförsäljningen i Block 58, ett initiativ som kan påverka väljarnas inställning. En ny koalitionsregering är det mest troliga utfallet av valet.

När det gäller utrikespolitiken har Surinam och Guyana stärkt sina bilaterala band under de senaste åren, främst drivet av deras gemensamma intressen inom olje- och gasprospektering. Båda länderna samarbetar kring offshore-energiprojekt, vilket främjar ekonomisk integration och regional stabilitet. Utöver energiområdet har de även utökat samarbetet inom infrastruktur, handel och säkerhet, i syfte att förbättra gränsöverskridande förbindelser och ekonomisk tillväxt. Kvarstående territoriella tvister, såsom det omtvistade Tigri-området, är dock känsliga frågor, även om diplomatiska insatser i stor utsträckning har hållit spänningarna i deras relation under kontroll.

Senast uppdaterad: mars 2025