Finland
Lettland
Sverige
Litauen
Tyskland
PolenÅtergång till tillväxt 2025
Den estniska ekonomin förväntas äntligen återgå till tillväxt år 2025 efter att ha drabbats hårt av konsekvenserna av sanktioner och motåtgärder till följd av Rysslands invasion av Ukraina år 2022. Kriget utlöste störningar på utbudssidan, framför allt avbrottet i leveranserna via den ryska gasledningen, vilket drev upp produktionskostnaderna och priserna långt över genomsnittet i euroområdet och därmed skadade landets konkurrenskraft. Återhämtningen kommer att drivas av en uppgång i den privata konsumtionen och en förnyad efterfrågan på de nordiska och tyska exportmarknaderna. Arbetslösheten förväntas fortsätta att minska och bör närma sig EU-genomsnittet på 6 %. ECB:s penningpolitiska lättnader, i kombination med finanspolitiska stimulansåtgärder, kommer att möjliggöra en ökning av företagens och hushållens investeringar. Europeiska medel kommer att stödja offentliga investeringar, särskilt genom återhämtnings- och resiliensfaciliteten (953 miljoner euro har tilldelats, varav 573 miljoner euro kommer att förbli tillgängliga fram till augusti 2026), med inriktning på sektorerna energi, transport, hälsa och försvar. Den gradvisa återhämtningen kommer dock inte att göra det möjligt för aktiviteten att återgå till 2021 års nivå. Dessutom kommer inflationen sannolikt att förbli relativt hög på grund av prisuppgången på flytande naturgas (LNG) som importeras via terminaler i Finland och Litauen.
Tjänstesektorn, särskilt den som rör informations- och kommunikationsteknik (IKT), kommer att fortsätta att vara en tillväxtmotor och därmed kompensera för den ihållande sårbarheten inom tillverkningssektorn (metallurgi, trä, elektrisk utrustning) och byggsektorn. Trots en ökning med 5 % av antalet turister år 2024 jämfört med 2023 ligger turistantalet fortfarande 5 % under nivåerna före kriget, främst på grund av avsaknaden av ryska besökare. Den extra finansieringen på 370 miljoner euro till Rail Baltica-projektet, som syftar till att integrera de baltiska staterna i det europeiska järnvägsnätet, kommer att stimulera byggsektorn, stärka den regionala handeln och förbättra de gränsöverskridande förbindelserna. Invigningen av den största solparken i de baltiska staterna i Kirikmäe, Pärnu län, i slutet av 2024 markerade en vändpunkt i Estlands gröna omställning. Detta projekt är en del av en nationell strategi för att utöka solenergikapaciteten, som syftar till att förbättra energisäkerheten och samtidigt stödja lokalsamhällena. Detta initiativ banar väg för utländska direktinvesteringar (FDI) i den estniska solenergisektorn, som nu uppfattas som attraktiv tack vare ett stabilt regelverk och en växande marknad. Landet positionerar sig som en framväxande aktör inom förnybar energi i Europa, där man kombinerar teknisk expertis med miljöengagemang.
En budget under press från försvarsutgifterna
År 2024 var underskottet måttligt trots den ekonomiska recessionen och de ökade militärutgifterna i samband med kriget i Ukraina. Det förväntas förbli ungefär oförändrat under 2025 tack vare höjningar på 2 % av mervärdesskatten (till 24 %) och inkomstskattesatserna i juli 2025, vilket återigen kommer att kompensera för ökningen av försvarsutgifterna efter en liknande höjning i januari 2024. Estland kommer inte att ha några problem att finansiera sitt underskott, eftersom landet har den lägsta skuldkvoten i EU. Med tanke på den låga tillväxten och den regerande koalitionens impopularitet blir det allt mer troligt att regeringen kommer att anta en mer expansiv finanspolitik under 2025 inför valet 2027.
Det bytesbalansunderskott som uppstod 2020 kvarstod under 2024 på grund av svag efterfrågan, särskilt på elektronik, trä och möbler i de nordiska länderna. För 2025 förväntas en förbättring tack vare en återhämtning i exporten, särskilt inom tjänstesektorn. Affärsklimatet kommer att förbli gynnsamt, understött av en avancerad digital infrastruktur och en kompetent arbetskraft. År 2023 ökade de utländska direktinvesteringarna (FDI) med 10 % och nådde 2 miljarder euro, främst inom teknik- och industrisektorerna, vilket är en uppåtgående trend som förväntas fortsätta under de kommande åren.
Politisk stabilitet trots ett dyster ekonomiskt och geopolitiskt läge
Den politiska situationen är i stort sett stabil, med Alar Karis som president sedan oktober 2021 och Kristen Michal, från Reformpartiet (center-högerliberal), som premiärminister sedan juli 2024. Den sistnämnde efterträdde Kaja Kallas, som avgick för att bli EU:s höga representant för utrikesfrågor. Den nuvarande regeringen, som bildades efter valet i mars 2023, består av tre partier: Reformpartiet, Socialdemokratiska partiet (SDE) och det liberala partiet Eesti 200. Koalitionen har en solid majoritet på 60 av 101 mandat. Även om majoriteten skyddar landet från en politisk kris har regeringens växande impopularitet till följd av landets svaga ekonomiska utveckling gett upphov till en mindre politisk risk som dock inte utgör något större hot. Nästa riksdagsval är planerat till mars 2027, medan kommunalval kommer att hållas i oktober 2025.
På det sociala och internationella planet står Estland inför utmaningar kopplade till integrationen av den rysktalande minoriteten (25 % av befolkningen), särskilt till följd av den gradvisa avvecklingen av den ryskspråkiga undervisningen och de föreslagna begränsningarna av ryska och vitryska medborgares rösträtt i kommunalvalen. Utrikespolitiskt intar Estland en fast hållning gentemot Ryssland, stöder aktivt Ukraina och stärker samtidigt sin egen säkerhet inom Nato och EU, i samarbete med de övriga baltiska länderna. Förbindelserna med de baltiska grannländerna och de nordiska länderna är fortsatt starka.