Finland

Återhämtningen fortsätter i långsam takt mot bakgrund av yttre osäkerhetsfaktorer

I linje med trenden från 2026 förväntas Finlands ekonomi stärkas något under 2027 efter en lång period av svag tillväxt. Den inhemska efterfrågan återhämtar sig gradvis i takt med att inflationen avtar, realinkomsterna förbättras och konsumentförtroendet börjar stabiliseras. Hushållens konsumtion förväntas bidra mer positivt till tillväxten efter en period av dämpad konsumtion, medan offentliga investeringar i infrastruktur, försvar och den gröna omställningen kommer att ge ytterligare stöd. Återhämtningen kommer dock sannolikt att förbli måttlig, vilket återspeglar fortsatt försiktiga konsumenter, en svag bostadsmarknad och ett dämpat företagsförtroende. Tillväxten förväntas ta fart under 2027 i takt med att finansieringsvillkoren blir mer gynnsamma och investeringsaktiviteten förbättras.

Externa risker fortsätter att tynga utsikterna. Finlands mycket öppna ekonomi är fortfarande utsatt för svagare efterfrågan från viktiga europeiska handelspartner, geopolitiska spänningar och volatilitet på energimarknaderna. Även om de senaste höjningarna av energipriserna har bidragit till inflationstrycket är Finland bättre skyddat än många europeiska ekonomier tack vare sin i stort sett fossilfria elproduktion, vilket minskar landets beroende av importerad energi. Investeringar inom områden som ren energi, datacenter och avancerad tillverkning bör ge tillväxtmöjligheter på längre sikt och bidra till att kompensera för en del av de utmaningar som de traditionella exportsektorerna står inför.

Antalet företagskonkurser förväntas förbli högt då företagen fortsatt står inför svag efterfrågan, höga arbetskraftskostnader och strama finansieringsvillkor. Exportinriktade branscher, däribland skogsprodukter, kemikalier, metaller och tillverkningsindustrin, är fortsatt sårbara för en långsammare global tillväxt och störningar i handeln. En gradvis förbättring av den inhemska efterfrågan bör dock bidra till att begränsa en mer omfattande försämring av företagens resultat under prognosperioden.

Den stigande offentliga skuldsättningen förblir en viktig utmaning

De offentliga finanserna fortsätter att vara en av Finlands största ekonomiska sårbarheter. De offentliga underskotten förväntas bestå fram till 2027, eftersom utgiftspressen från en åldrande befolkning, ökade försvarsåtaganden och välfärdssystemet fortsätter att överstiga intäktsökningen. Även om regeringen har infört åtgärder som syftar till att kontrollera utgifterna och förbättra deltagandet på arbetsmarknaden, förväntas den offentliga skulden fortsätta att stiga och ligga långt över de europeiska finanspolitiska riktmärkena. Finanspolitisk konsolidering förväntas därför förbli en politisk prioritering under de kommande åren.

Finlands utrikeshandelsbalans förväntas försvagas något fram till 2027, och bytesbalansen förväntas återgå till ett större underskott efter att ha uppvisat ett blygsamt överskott 2025. En starkare inhemsk efterfrågan, stigande import kopplad till försvarsupphandlingar och infrastrukturinvesteringar samt en fortsatt dämpad utländsk efterfrågan kommer sannolikt att uppväga exportökningarna. Försämringen förväntas dock inte nå de nivåer som sågs under åren omedelbart efter pandemin, då höga energikostnader och svagare konkurrenskraft tyngde den externa balansen kraftigt. I takt med att den globala efterfrågan gradvis återhämtar sig bör exporttillväxten inom teknik-, industrivaror och sektorer för grön omställning ge ett visst stöd, vilket bidrar till att begränsa underskottet och upprätthålla en övergripande motståndskraftig extern ställning.

Regeringen balanserar finanspolitiska reformer, försvar och tillväxt

Premiärminister Petteri Orpos center-högerkoalitionsregering, bestående av Nationella samlingspartiet, Finlands partiet, Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna, fortsätter att fokusera på att förbättra Finlands långsiktiga tillväxtutsikter samtidigt som den finanspolitiska hållbarheten återställs. Parallellt med arbetsmarknadsreformer och åtgärder för att öka produktiviteten har regeringen infört en rad skattesänkningar, däribland lägre inkomstskatter och en minskning av bolagsskatten, i syfte att stärka konkurrenskraften, stödja investeringar och främja sysselsättningen.

Samtidigt har regeringen fört en strängare invandringspolitik och skärpt kraven för uppehållstillstånd, familjeåterförening och tillgång till permanent uppehållstillstånd, samtidigt som man strävar efter att prioritera arbetskraftsinvandring som avhjälper bristen på kompetens. Dessa politiska åtgärder återspeglar det växande politiska fokuset på migration och integration, särskilt bland partierna inom regeringskoalitionen.

Det är dock regeringens program för finanspolitisk konsolidering som har visat sig vara mest kontroversiellt. Nedskärningarna i välfärdsprogram, sociala förmåner och offentliga tjänster har mött betydande motstånd från allmänheten och bidragit till ett minskat stöd för koalitionen i de senaste opinionsundersökningarna. Som ett resultat av detta har Socialdemokratiska partiet återtagit ledningen i opinionsundersökningarna inför nästa parlamentsval, som är planerat till våren 2027. Även om den politiska debatten förväntas intensifieras inför valet råder det fortfarande bred enighet om behovet av att stärka Finlands konkurrenskraft, öka försvarsutgifterna och förbättra ekonomins långsiktiga tillväxtpotential.

Betalning

Växlar används inte ofta i Finland eftersom de signalerar leverantörens misstro mot köparen. En växel bekräftar främst en fordran och utgör ett giltigt skuldbekräftelse.

Checkar, som också används i liten utsträckning vid inhemska och internationella transaktioner, utgör endast ett skuldbekännande. Checkar som saknar täckning vid utfärdandet kan dock leda till att utfärdaren blir föremål för straffrättsliga påföljder. Eftersom inlösen av checkar dessutom tar särskilt lång tid i Finland (20 dagar för inhemska checkar eller checkar utställda i länder vid Europa och Medelhavet; 70 dagar för checkar utställda utanför Europa) rekommenderas inte denna betalningsmetod.

Däremot används SWIFT-banköverföringar i allt större utsträckning för att reglera inhemska och internationella handelstransaktioner. När detta betalningssätt används rekommenderas säljare att ange fullständiga och korrekta bankuppgifter för att underlätta snabb betalning, samtidigt som man inte får glömma att överföringsuppdraget i slutändan är beroende av köparens goda tro. Bankerna i Finland har infört SEPA-standarderna för betalningar i euro.

Inkasso

Förlikningsfasen

Syftet med den vänskapliga fasen är att nå en frivillig uppgörelse mellan fordringsägaren och gäldenären utan att inleda rättsliga förfaranden. Enligt finsk lagstiftning är fordringsägaren skyldig att inleda den förlikningsfasen genom brev, vid behov följt av en slutlig betalningsuppmaning via rekommenderat brev eller vanlig post. I denna betalningsuppmaning uppmanas gäldenären att betala det utestående huvudbeloppet jämte förfallna räntor enligt vad som anges i avtalet.

Om det inte finns någon ränteklausul i avtalet löper ränta automatiskt från förfallodagen för den obetalda fakturan till en räntesats som motsvarar Finlands centralbanks (Suomen Pankki) halvårsränta, beräknad med utgångspunkt i Europeiska centralbankens refinansieringsränta, plus sju procentenheter.

Enligt räntelagen (Korkolaki) var gäldenärerna redan tidigare skyldiga att betala inom de avtalsenliga tidsfristerna, annars skulle de bli skyldiga att betala dröjsmålsränta.

Sedan 2004 är den allmänna preskriptionstiden enligt finsk avtalsrätt tre år.

Rättsliga förfaranden

Förfarande enligt snabbförfarandet

För tydliga och obestridda fordringar kan fordringsägare använda sig av det påskyndade förfarandet, vilket leder till ett betalningsföreläggande (suppea haastehakemus). Detta är ett enkelt skriftligt förfarande som bygger på inlämning av de handlingar som styrker fordran (fakturor, växlar, skuldbekräftelse m.m.). Domstolen fastställer en tidsfrist på cirka två veckor för att ge svaranden möjlighet att antingen besvara eller bestrida ansökan. Dessutom kan detta snabbförfarande även inledas elektroniskt när det gäller obestridda fordringar. Även om det är vanligt att en advokat är närvarande är det inte ett krav för denna typ av talan.

Ordinarie förfarande

Ett ordinarie rättsförfarande inleds vanligtvis när en uppgörelse i godo har misslyckats. En skriftlig ansökan om stämning måste riktas till tingsrättens kansli, som därefter delger gäldenären en stämningsansökan. Gäldenären ges cirka två veckor på sig att lämna in ett svaromål.

Under det inledande förhandlingsmötet grundar domstolen sina överväganden på parternas skriftliga inlagor och styrkande handlingar. Därefter kallar domstolen parterna för att höra deras argument och avgöra bevisens relevans. Under denna inledande fas, och med domarens hjälp, har parterna möjlighet att lösa tvisten genom medling och därmed bevara sin affärsrelation.

Om tvisten förblir olöst efter denna preliminära förhandling hålls en fullständig rättegång vid tingsrätten (Käräjäoikeus) med mellan en och tre ordförande, beroende på ärendets komplexitet. Under denna förhandling granskar domaren den inlämnade bevisningen och hör parternas vittnen. Parterna framför därefter sina slutliga yrkanden, varefter domaren meddelar domen, vanligtvis inom 14 dagar.

Den förlorande parten är skyldig att stå för hela eller delar av de rättegångskostnader (beroende på domen) som den vinnande parten har ådragit sig. Den genomsnittliga tiden för att erhålla en exekutionstitel är cirka 12 månader. I Finland kan tvistfria fordringar normalt avgöras inom tre till sex månader. Omtvistade fordringar och de efterföljande rättsliga förfarandena kan ta upp till ett år.

Handelsmål prövas i allmänhet av civildomstolar, även om en marknadsdomstol (Markkinaoikeus) i Helsingfors har varit verksam som en enda enhet sedan 2002, efter en sammanslagning av konkurrensrådet och den tidigare marknadsdomstolen.

0

Verkställighet av ett rättsligt beslut

En dom är verkställbar i femton år så snart den vinner laga kraft. Om gäldenären underlåter att följa domen kan borgenären låta den verkställas av en kronofogde, som kommer att försöka uppnå en avbetalningsöverenskommelse med gäldenären eller verkställa den genom beslag av tillgångar.

När det gäller utländska domar har Finland, eftersom landet är medlem i EU, infört verkställighetsmekanismer som är tillämpliga på domstolsbeslut som meddelats av andra EU-medlemsstater, såsom EU-betalningsföreläggandet och den europeiska verkställighetsordern. För domar som meddelats av länder utanför EU måste det utfärdande landet vara part i ett bilateralt eller multilateralt avtal med Finland.

Insolvensförfaranden

UTOMDOMSTOLSFÖRFARANDEN

Finsk lagstiftning innehåller inga särskilda regler för förlikningar utanför domstol. Förhandlingar mellan borgenärer och gäldenärer sker informellt. Om en överenskommelse nås måste den ändå godkännas av domstolen.

OMSTRUKTURERINGSFÖRFARANDEN

Syftet med omstrukturering är att göra det möjligt för ett insolvent företag att fortsätta sin verksamhet genom förvaltning, med utgångspunkten att om företaget kan fortsätta sin verksamhet kommer det att kunna återbetala en större del av sina skulder än vad som skulle ha varit möjligt vid en konkurs. Inledandet av dessa förfaranden utlöser ett automatiskt moratorium, vilket ger företaget skydd mot sina fordringsägare.

Styrelsen behåller sin beslutanderätt, men förvaltaren har rätt att kontrollera vissa aspekter av företagets verksamhet, däribland upptagande av nya skulder och övervakning av ägaröverlåtelser.

LIKVIDATION

När gäldenärer inte kan betala sina skulder när de förfaller och denna oförmåga inte är tillfällig, försätts de i likvidation. När domstolen har godkänt en likvidationsansökan förklaras gäldenären i konkurs. En konkursförvaltare utses och en tidsfrist fastställs för fordringsägare att anmäla sina fordringar. Konkursförvaltaren utarbetar därefter ett förslag till fördelningsplan, medan fordringsägarna övervakar försäljningen av konkursboet och fördelningen av försäljningsintäkterna.

Senast uppdaterad: juli 2025