Lettland

Gradvis återgång till tillväxt

2025 ser ut att bli ett år präglat av återhämtning, vilket banar väg för en hållbar tillväxt mot bakgrund av en återhämtning i den inhemska efterfrågan och en gradvis förbättring av det externa läget. En motståndskraftig arbetsmarknad (arbetslösheten uppgick till 5,7 % i februari 2025) kommer att stödja en stabil ökning av reallönerna, vilket i sin tur kommer att fortsätta att driva på hushållens konsumtion. Den lettiska ekonomin, den femte minsta i EU, kommer dock fortsatt att utsättas för ett starkare inflationstryck än sina partnerländer: inflationen nådde 3,7 % i februari 2025 jämfört med euroområdets genomsnitt på 2,3 % på grund av prisstelhet inom tjänstesektorn, ett fortsatt delvis kontrollerat energiberoende och en stark nominell lönetillväxt. Inflationen förväntas dock avta i slutet av 2025.

Nedgången i exporten och den kraftiga minskningen av investeringarna under 2024 bör vändas under 2025. Uppgången i ekonomierna hos Lettlands viktigaste handelspartner (de baltiska staterna, Tyskland och Sverige) bör öka den utländska efterfrågan, särskilt på trävaror, kemiska och farmaceutiska produkter samt IT-tjänster. Samtidigt kommer lägre räntor att minska trycket på investeringarna. Utbetalningen av 1,8 miljarder euro (5,5 % av BNP) inom ramen för NextGenerationEU som en del av den nationella återhämtnings- och resiliensplanen (NRRP) kommer också att bidra till att påskynda projekt inom infrastruktur, energiomställning och teknisk modernisering. Trots de svårigheter som uppstod under 2024 kommer det storskaliga Rail Baltica-projektet, som integrerar de baltiska staterna i det europeiska järnvägsnätet, att spela en central roll, inte bara som en katalysator för tillväxt utan också som en drivkraft för flera nyckelsektorer, däribland bygg-, transport-, material- och logistiksektorerna. Samtidigt kommer investeringar i privata vindkraftsparker och infrastruktur för LNG-hamnar att stärka energisäkerheten och stimulera den lokala produktionen. Dessa trender kommer också att bidra till utvecklingen av den digitala sektorn och IT-sektorn.

Offentliga finanser tyngs av militärutgifter

Budgetunderskottet förväntas öka under 2025 trots en konjunkturuppgång som kommer att stödja skatteintäkterna, framför allt genom moms- och inkomstskatteintäkter. Samtidigt kommer den pågående ökningen av de offentliga utgifterna, särskilt inom försvars-, energi-, hälso- och utbildningssektorerna, att tynga budgeten kraftigt. Lettland planerar att öka sina militärutgifter till 3,5 % av BNP, dvs. över Natos mål på 2 %. Dessutom kommer löneökningar inom den offentliga sektorn och den ökade takten i infrastrukturprojekt som Rail Baltica, vars kostnader har skjutit i höjden (uppskattade till 22,6 % av BNP år 2024, jämfört med ursprungliga 4,6 % av BNP), att ytterligare öka belastningen på budgeten. Budgeten för 2025 innehåller även skattehöjningar – reformer av inkomstskatten kommer att genomföras liksom begränsade insatser för att bekämpa skatteflykt – men utgiftspressen förväntas överstiga de ytterligare intäkterna. Mot denna bakgrund kommer den offentliga skulden att fortsätta stiga, om än i relativt måttlig takt.

Bytesbalansen kommer att förbli i underskott 2025, men förväntas bli något bättre än 2024 tack vare en återhämtning i exporten av varor och tjänster som drivs av den europeiska efterfrågan. Landet förblir en nettoimportör av varor, framför allt energi, kapitalvaror och råvaror. Tjänstebalansen kommer överlag att uppvisa ett överskott, drivet av transport (främst vägtransporter), logistik och IT. Underskottet kommer huvudsakligen att finansieras genom upplåning, och en svag återhämtning av utländska direktinvesteringar förväntas, inriktade på grön infrastruktur och digitala tjänster. Utrikesskuldens struktur kommer att förbli stabil (98 % av BNP, varav 60 % för den privata sektorn), huvudsakligen i euro och till största delen tecknad av institutionella investerare (främst europeiska). Refinansieringsrisken kommer därför att hållas under kontroll, förutsatt att den finanspolitiska trovärdigheten upprätthålls.

Ett fortsatt spänt politiskt och geopolitiskt läge

Sedan 2023 leds Lettland av Evika Sili?a, premiärminister och medlem i det centristiska partiet Nya enheten (JV). Hon regerar i en trepartikoalition bestående av JV, De gröna och bönderna (ZZS) samt Progressiva partiet (PRO). Alliansen, som har en knapp majoritet (52 av 100 mandat), är i en bräcklig balans och är fortsatt utsatt för interna spänningar inför parlamentsvalet i oktober 2026. Trots betydande ideologiska skillnader är partnerna överens om landets strategiska prioriteringar, såsom stöd till Ukraina, europeisk integration och energisäkerhet. President Edgars Rink?vi?s, som valdes 2023, har i huvudsak en hedersroll, men är fortfarande en samlande figur.

På det sociala området är spänningarna måttliga men ihållande. Regionala ojämlikheter, press på den offentliga sektorn och brist på kvalificerad arbetskraft underblåser missnöjet. Hälso- och sjukvårdssektorn står fortfarande under press, med regelbundna krav från fackföreningarna, medan pensionsreformen kan återuppväcka frustrationen över förlängningen av avgiftsperioden till 20 år och höjningen av pensionsåldern till 65 år.

Internationellt upprätthåller Lettland en hård linje gentemot Ryssland och Vitryssland. Landet står fortsatt fast vid EU:s och Natos ståndpunkter som förespråkar starkare militär avskräckning och sanktioner mot Moskva. Förbindelserna med de baltiska grannländerna är fortsatt solida, understödda av gemensamma infrastrukturprojekt såsom Rail Baltica samt frånkopplingen från det ryska elnätet och anslutningen till det europeiska nätet (gäller från och med februari 2025). Inom landet förblir politiken för språklig assimilering och minskningen av det ryskspråkiga medieutrymmet känsliga frågor, särskilt när det gäller den ryskspråkiga minoriteten, som utgör omkring en tredjedel av befolkningen.

Senast uppdaterad: april 2024