Lettland

Tillväxtåterhämtningen dämpades av konflikten i Mellanöstern

År 2025 präglades av en återhämtning i den ekonomiska aktiviteten som drevs av den inhemska efterfrågan. Återhämtningen i tillväxten avtog något under 2026 till följd av konflikten i Mellanöstern, men förväntas återuppta sin uppåtgående trend under 2027. Stigande energipriser ledde automatiskt till ökade kostnader för insatsvaror och transporter. Den ekonomiska aktiviteten är dock fortsatt motståndskraftig och drivs av den privata konsumtionen, som beräknas växa med 1,6 % år 2026 och 1,9 % år 2027. Den privata konsumtionen stöds visserligen av stigande nominella löner, men är fortfarande sårbar för en ihållande hög inflation. Den senare började accelerera redan år 2025. De stigande energipriserna till följd av blockaden av Hormuzsundet höll inflationen på en hög nivå under 2026, och det låsta läget i den geopolitiska situationen under 2027 kommer att hålla spänningarna på en hög nivå. Effekten förblir dock måttlig, eftersom Lettland har en industrisektor med relativt låg energiintensitet och en diversifierad energimix. För att begränsa förlusten av konsumenternas köpkraft har regeringen dessutom sänkt mervärdesskatten på vissa baslivsmedel.

År 2025 ökade investeringarna med 9,8 % efter två års nedgång. Ökningen drevs främst av privata investeringar samt finansiering från Europeiska unionen, framför allt till Rail Baltica-projektet. Projektet, som till cirka 85 % finansieras av Europeiska unionen, syftar till att bygga en ny höghastighetsjärnvägslinje för att integrera de baltiska länderna i det europeiska nätverket och stärka den regionala konkurrenskraften. Ursprungligen planerades projektet att stå klart 2026, men färdigställandet har skjutits upp till 2030 på grund av att Lettland saknar de nödvändiga budgetmedlen, som uppskattas till 3,7 miljarder euro. På grund av de kombinerade effekterna av inflationen och det osäkra geopolitiska läget förblir den prognostiserade ökningen av investeringarna för 2026 mer måttlig än under 2025, dvs. på omkring 3 %. Landet fortsätter att möta svårigheter när det gäller att finansiera innovationsverksamhet på grund av fragmenterade stödprogram som tyngs av överdriven byråkrati. Under 2026 avsatte dock Europeiska investeringsbanken (EIB) 20 miljoner euro till gröna obligationer utgivna av det statliga elbolaget Latvenergo. Finansieringen kommer att stödja vindkraftsprojekt, batterilagring samt renovering av vattenkraft- och solcellsanläggningar.

Ekonomin drivs av tjänstesektorn, som står för 75 % av BNP, inklusive företagstjänster, IKT och transport. På grund av EU:s restriktioner mot ryska transportföretag sker handeln med Ryssland i allt högre grad via de baltiska staterna, genom lokala företag. I juli 2026 stängde dock Ryssland ner verksamheten vid sina järnvägsgränsövergångar mot Lettland. Trots svagheten inom den västeuropeiska byggsektorn har trä- och möbelindustrin en konkurrensfördel tack vare rikliga skogsresurser. Som landets främsta naturresurs används trä även för uppvärmning av bostäder och energiproduktion i biomassakraftverk. Läkemedelsindustrin är också en högpresterande sektor, med en förväntad försäljningstillväxt på 8,5 % för 2026, främst driven av läkemedelskoncernen Grindeks. Denna ledande läkemedelsaktör har märkbart minskat sin export till Ryssland för att istället satsa på expansion till nya marknader, särskilt i Sydamerika.

Ökande budgetpress till följd av ökade försvarsutgifter

Budgetunderskottet förväntas öka under 2026 och 2027. Det växande underskottet beror på en ökning av försvarsbudgeten mot bakgrund av ihållande spänningar med Ryssland. Lettland har därför åberopat den nationella undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten för att finansiera dessa militärutgifter, som beräknas uppgå till 4,1 % respektive 5,5 % av BNP under 2026 och 2027. I juni 2026 undertecknade Lettland ett avtal om ett försvarslån på 3,5 miljarder euro inom ramen för EU:s SAFE-program (Security Action for Europe).

Det är viktigt att hålla underskottet under kontroll med tanke på de budgetmässiga kostnaderna för en åldrande befolkning och behovet av att finansiera hälso- och sjukvårdssystemet. Den offentliga skuldkvoten beräknas stiga under de kommande åren. Intäkterna har svårt att hålla jämna steg med de stigande utgifterna och skatteintäkterna ligger under EU-genomsnittet. En skattereform trädde i kraft den 1 januari 2026, vilket bland annat kommer att öka statens intäkter. Reformen innebär främst att skattebördan minskas för låg- och medelinkomsttagare och ökas för övriga, samt att en tilläggsskatt på 3 % införs på alla inkomster som överstiger 200 000 euro per år, inklusive löner, utdelningar, kapitalvinster och övriga inkomster.

Underskottet i bytesbalansen förväntas öka under 2026. Eftersom Lettland är en nettoimportör av olja försämras underskottet till följd av stigande globala energikostnader. Exporttillväxten, som beräknas uppgå till cirka 0,7 %, har varit måttlig under 2026, men förväntas återhämta sig under 2027 till cirka 2,7 %, främst tack vare den konkurrenskraftiga trävarusektorn samt livsmedel och läkemedel. Tjänstebalansen uppvisar samtidigt fortsatt överskott, främst tack vare logistik-, IT- och transportsektorerna.

Ny regering mitt i spänningarna med Ryssland

De diplomatiska relationerna med Ryssland kommer sannolikt att förbli spända fram till 2030. Flera drönare har observerats i det lettiska luftrummet under 2026. Ökningen av försvarsutgifterna är ett svar på en förväntad eskalering av ryska hybridattacker. Lettland har förstärkt sina säkerhetsåtgärder kring en vattenkraftsdamm nära Riga som svar på hotet om ryska attacker mot kritisk infrastruktur i regionen.

Det ryska hotet påverkar även inrikespolitiken. Den 10 maj 2026 avskedade premiärminister Evika Silina sin försvarsminister efter att en drönare kraschat in i en bränslelagringsanläggning. Regeringschefen avgick därefter när ministern lämnade partiet. Den 28 maj godkände parlamentet bildandet av en ny regering – fortfarande center-höger och nationalistisk – ledd av centerpolitikern Andris Kulbergs från partiet Förenade listan. Den 3 oktober stod premiärministerns center-högerparti Förenade listan som segrare i parlamentsvalet. Med 35,3 procent av rösterna och 42 mandat har Kulbergs parti goda förutsättningar att leda koalitionsförhandlingarna. Partiet skulle kunna säkra en parlamentarisk majoritet tillsammans med antingen det nationalistiska partiet Nationella alliansen eller det centristiska partiet Ny enighet. Dessa partier delar ett engagemang för att fortsätta stödja Ukraina, minska det ryska kulturella inflytandet och anpassa sig till Natos och EU:s politik. Parlamentsvalet innebar också framgångar för populistiska partier, som fick draghjälp av stödet från den rysktalande minoriteten (som utgör en tredjedel av befolkningen och i stor utsträckning är utestängd från den politiska processen).

Senast uppdaterad: september 2026