Nederländerna

En stabil men avtagande BNP-tillväxt, som stöds av solida fundamentala faktorer och offentliga investeringar

De ekonomiska utsikterna för Nederländerna under 2026 och 2027 förväntas bli mer dämpade, efter att landet generellt sett har presterat bättre än sina europeiska grannländer sedan pandemin. Hushållens konsumtion, som har varit en viktig drivkraft för tillväxten – med en real konsumtionsökning på cirka 1,7 % år 2025 – ser ut att tappa fart. En gradvis ökning av arbetslösheten – som dock förväntas ligga kvar på hanterbara nivåer i ett historiskt perspektiv – tillsammans med en avmattning i sysselsättningstillväxten kommer sannolikt att tynga konsumentförtroendet. Denna utveckling på arbetsmarknaden, i kombination med förnyat pristryck, förväntas urholka den reala köpkraften och dämpa konsumenternas förtroende. Högre räntor kommer sannolikt också att i allt högre grad begränsa de diskretionära utgifterna, särskilt för räntekänsliga poster. Statliga åtgärder som syftar till att stödja hushållens inkomster bör delvis mildra dessa motvindar, medan stigande offentliga utgifter och fortsatta investeringar – framför allt inom försvaret – kommer att utgöra en viss motvikt. Den totala tillväxten i den inhemska efterfrågan förväntas dock avta.

Utsikterna för privata investeringar grumlas på liknande sätt av ett mer osäkert ekonomiskt läge. Högre energipriser, ökade finansieringskostnader och en gradvis nedgång i företagens rörelseresultat under de senaste åren förväntas tynga de privata investeringsbesluten. I takt med att kostnadstrycket tilltar kommer företagens marginaler sannolikt att utsättas för förnyad press, vilket bidrar till en ökning av antalet konkurser efter att dessa återgått till nivåerna före pandemin år 2025. Denna försämring förväntas vara ojämnt fördelad mellan olika sektorer, med effekterna koncentrerade till mer sårbara segment som är starkt utsatta för räntekänslighet och stigande insats- och energikostnader. Byggsektorn sticker ut i detta avseende. Även om anläggningsverksamhet och offentliga investeringar – särskilt i utbyggnad av elnätet och annan infrastruktur kopplad till energiomställningen – bör ge en viss dämpning, står sektorn fortsatt inför höga material- och arbetskraftskostnader, svagare efterfrågan och de negativa effekterna av högre räntor på både projektfinansiering och bostadsprisernas överkomlighet. Följaktligen kommer förhållandena inom byggsektorn sannolikt att vara utmanande under hela 2026 och in i 2027.

Det yttre konjunkturläget ger endast begränsat ytterligare stöd till tillväxten. Handelsutsikterna för 2026 och 2027 är fortsatt utmanande, eftersom den europeiska och globala handelstillväxten hämmas av en mer allmän ekonomisk avmattning. Dessutom förväntas de gradvisa effekterna av de amerikanska tullarna tynga de internationella handelsflödena, även om Nederländerna är mindre direkt utsatta än vissa andra mycket öppna europeiska ekonomier. Trots dessa motvindar bör exportutvecklingen fortsätta att gynnas av Nederländernas starka position inom sektorer med högt mervärde. I synnerhet förväntas den starka efterfrågan på IT-utrustning och landets djupa integration i globala värdekedjor inom halvledar- och AI-sektorerna fortsätta att utgöra viktiga källor till motståndskraft. Dessa sektorer bör bidra till att kompensera för svagare utveckling inom mer konjunkturkänsliga handelsområden, vilket gör att exporten kan ge ett blygsamt men stabiliserande bidrag till tillväxten på medellång sikt.

Det offentliga underskottet kommer att öka igen men förbli inom Maastrichtkriterierna

Det offentliga underskottet förväntas förbli högt på medellång sikt. Efter att ha ökat ytterligare under 2024 och nått sin topp 2025 – den högsta nivån på mer än ett decennium bortsett från pandemin – kommer de offentliga finanserna att försämras igen 2026 innan underskottet minskar något 2027. Trots denna utveckling betraktas Nederländerna fortfarande som finanspolitiskt försiktigt, då både underskottet och den offentliga skulden ligger inom Maastrichtkriterierna. Den tillfälliga ökningen 2026 beror på en kombination av strukturellt lägre intäkter till följd av skattesänkningar riktade mot hushåll med lägre inkomster och gradvis stigande utgifter. De offentliga utgifterna förväntas fortsätta att öka under prognosperioden, drivna av fortsatta satsningar på försvaret samt stadigt stigande kostnader för socialförsäkring och hälso- och sjukvård. När vissa tillfälliga påfrestningar avtar och intäktsåtgärderna börjar ge resultat bör den finanspolitiska konsolideringen återupptas 2027, om än i en gradvis takt.

Nederländernas överskott i bytesbalansen förväntas stärkas ytterligare både 2026 och 2027. Även om bytesbalansen minskade något låg den på omkring 8 % av BNP 2025 – med stöd av ett överskott i varuhandeln och ett starkare överskott inom tjänstesektorn – och den externa ställningen förväntas förbli solid på medellång sikt. Även om primärinkomstbalansen har försvagats under de senaste åren på grund av det högränteklimatet, förväntas lägre finansieringskostnader bidra till en gradvis förbättring av denna komponent. Även om osäkerhet kvarstår kring den potentiella inverkan av förnyade amerikanska handelsrestriktioner på varuexporten, kommer detta sannolikt delvis att uppvägas av förbättrade primärinkomstflöden. Följaktligen förväntas överskottet i bytesbalansen öka något men stadigt under perioden 2026–27, vilket stärker Nederländernas starka externa ställning.

Ny centerkoalition på osäker grund i Nederländerna

Parlamentsvalet i oktober 2025 resulterade i ett splittrat valresultat, där det centristiska, socialliberala partiet D66 blev det största partiet med 17 % av rösterna, knappt före det högerextrema Frihetspartiet (PVV) under ledning av Geert Wilders. Valet utlystes efter att den tidigare regeringen kollapsade i mitten av 2025 till följd av oenigheter om asylpolitiken. Efter långdragna förhandlingar bildade D66 i januari 2026 en minoritetskoalitionsregering tillsammans med det konservativ-liberala VVD och det kristdemokratiska CDA, vilket gav partierna 66 mandat i Tweede Kamer, som har 150 mandat. Detta innebär att de behöver stöd utifrån för de flesta lagförslag – en relativt ovanlig ordning i det nederländska politiska systemet. Den resulterande koalitionen karakteriseras i allmänhet som centristisk till centerhöger.

Regeringen har åtagit sig att upprätthålla en försiktig finanspolitik, men de politiska prioriteringarna pekar mot en gradvis ökning av de offentliga utgifterna. I synnerhet kommer investeringarna i försvar och bostäder att öka, parallellt med satsningar på att reformera jordbrukssektorn, inklusive eventuella utköpsprogram för jordbruksföretag. För att finansiera dessa initiativ har koalitionen aviserat planer på skattehöjningar, bland annat högre skatter på både inkomster för privatpersoner och företag, samtidigt som man signalerar nedskärningar i utgifterna för hälso- och sjukvård samt socialförsäkring (främst genom högre personliga avgifter). De senaste tillkännagivandena om ytterligare energirelaterade stödåtgärder – uppgående till cirka 1 miljard euro – som svar på störningar kopplade till de högre energipriserna orsakade av eskaleringen av konflikten mellan Iran, USA och Israel understryker regeringens avsikt att bevara tillräckligt finanspolitiskt utrymme för att kunna hantera kriser när det behövs.

Som minoritetsregering står koalitionen inför betydande politiska begränsningar. Behovet av att säkra tillfälliga parlamentariska majoriteter från oppositionspartierna förväntas komplicera antagandet av viktig lagstiftning, särskilt mer politiskt känsliga åtgärder såsom utgiftsnedskärningar och strukturreformer. Det råder därför fortfarande osäkerhet om huruvida regeringen kommer att kunna samla tillräckligt stöd senast hösten 2026 för att genomföra hela sin politiska agenda. Dessa begränsningar kommer sannolikt att hämma reformernas takt och omfattning under prognosperioden. Nästa parlamentsval är planerat att hållas senast 2030, vilket tyder på att den politiska fragmenteringen kan förbli ett strukturellt inslag i det nederländska politiska landskapet under de kommande åren.

Betalning

I Nederländerna är banköverföringar den överlägset vanligaste betalningsmetoden för både inhemska och exportrelaterade transaktioner mellan företag. Alla nederländska banker är anslutna till det elektroniska nätverket SWIFT, vilket möjliggör kostnadseffektiv, flexibel och snabb hantering av internationella betalningar. Autogiro och olika centraliserade lokala inkasseringssystem används också i stor utsträckning. Onlineförsäljning blir allt populärare och de flesta företag använder numera programvara för digital bankverksamhet. Kontantbetalningar håller gradvis på att försvinna och andra betalningsmetoder, såsom checkar och växlar, används sällan.

Inkasso

Förlikningsfasen

En inkassoprocess inleds och avslutas vanligtvis genom att en inkassobrev (ibland rekommenderat) skickas till gäldenären. Det blir allt vanligare att skicka brev (enbart) via e-post. Förutom det huvudsakliga fordringsbeloppet innehåller inkassobrevet vanligtvis även ett krav på betalning av upplupen ränta och utomrättsliga kostnader. Om räntesatser och/eller kostnader inte har avtalats i kontraktet reglerar nederländsk lag gränserna för båda. Om förlikningsförfaranden, som inkluderar påminnelser per telefon och eventuellt ett besök hos gäldenären, inte leder till full betalning kan fordringsägaren inleda rättsliga åtgärder i enlighet med nederländsk civilrätt.

RÄTTSLIGT FÖRFARANDE

Snabbförfaranden

I brådskande fall kan fordringar hänskjutas till ett snabbförfarande (kort geding). Dessa förfaranden liknar dem vid den ordinarie civilrätten, men om domaren (under ledning av tingsrättens ordförande) övertygas av kärandens argument avkunnar denne en dom inom mycket kort tid – vanligtvis inom två till fyra veckor. Under detta något förenklade förfarande fattar domaren ofta ett tillfälligt eller preliminärt beslut i mer brådskande ärenden. Om parterna, efter detta preliminära beslut, inte når en slutlig uppgörelse i alla frågor, måste de därefter ansöka om en slutlig dom i en ”vanlig” civilrättslig process (bodemprocedure).

Det påskyndade förfarandet i Nederländerna skiljer sig från det (europeiska) betalningsföreläggandeförfarandet som används i många andra europeiska stater. Det kräver alltid bistånd av en advokat och att alla parter personligen inställer sig inför domaren. Eftersom detta gör det påskyndade förfarandet ganska kostsamt används det inte ofta i vanliga inkassofall.

Ordinarie förfarande

Det vanliga civilrättsliga förfarandet, som äger rum vid en av de elva tingsrätterna (Rechtbank), är den vanligaste rättsvägen. Krav på högst 25 000 euro prövas av en domare vid distriktsdomstolens kantonavdelning (kantonrechter), medan krav som överstiger 25 000 euro prövas vid civilrättsavdelningen. Den största skillnaden inom civilrättsavdelningen är att både käranden och gäldenären måste företrädas av en advokat, medan parterna inom den kantonala avdelningen får föra sin egen talan. Båda typerna av förfaranden inleds med att en fogde delger gäldenären en stämning. I många fall bestrider gäldenären inte fordran eller inställer sig inte i domstolen. Detta leder till att en utevarodom meddelas, vanligtvis inom sex till åtta veckor. Om gäldenären inställer sig i domstolen fastställer domaren ett datum då denne eller dennes advokat ska utarbeta ett skriftligt svaromål (conclusie van antwoord). När gäldenären inställer sig inför en domare i kantonalsektorn kan denne dock företräda sig själv och framföra sina argument muntligt. Efter det första inlägget är det standardförfarande att domaren kallar båda parterna till personliga framträdanden för att inhämta mer information och se om en förlikning är möjlig (comparitie van partijen). Om så inte är fallet kan domstolen antingen avkunnar dom omedelbart eller, i mer komplexa fall, ge käranden möjlighet att lämna in ett genmäle (conclusie van repliek). Svaranden kan därefter svara med ett motgenmäle (conclusie van dupliek). Dessa förfaranden tar i genomsnitt sex till tolv månader.

Likvidationsförfarande

Ett tredje och ofta effektivt sätt att driva in fordringar är att lämna in en ansökan om likvidation till tingsrätten. Denna typ av ansökan måste lämnas in av en advokat och den sökande måste lägga fram bevis på betalningsförsummelse avseende en obestridd skuld samt på att det finns minst en annan fordringsägare med en obestridd fordran av något slag (till exempel handelsskuld, utestående underhållsbidrag eller skatter). Gäldenären underrättas därefter formellt av en kronofogde om att en ansökan om likvidation har lämnats in. För att undvika konkurs kan gäldenären välja att inställa sig i domstolen för att bestrida fordran (eller det faktum att det finns andra fordringsägare) eller föreslå en förlikning utanför domstolen. Eftersom de flesta gäldenärer försöker nå en uppgörelse avbryts ofta dessa förfaranden före dagen för domstolsförhandlingen. I annat fall, och om det finns tillräckliga bevis, förklaras gäldenären sedan i konkurs. Cirka 95 % av alla konkurser leder till att icke-prioriterade borgenärer inte erhåller någon betalning.

Äganderättsförbehåll och återkravsrätt

Förutom att väcka talan eller åberopa äganderättsförbehåll (om sådant har avtalats) kan säljare av varor ofta utöva sin återkravsrätt (recht van reclame) för obetalda varor. Detta innebär att gäldenären skickas ett rekommenderat brev där denna rätt åberopas. Avtalet upphör därmed att gälla och enligt lag återgår äganderätten till varorna till fordringsägaren. För att denna åtgärd ska kunna vidtas krävs dock att varorna befinner sig i sitt ursprungliga skick. Det rekommenderade brevet måste skickas inom 6 veckor från det att fordran förföll till betalning och inom 60 dagar från det att varorna levererades. 

Verkställighet av ett rättsligt beslut

Om en gäldenär inte frivilligt följer ett domstolsbeslut kan fordringsägaren vidta åtgärder för att verkställa domstolens beslut. Eftersom de flesta domstolsbeslut träder i kraft omedelbart behöver fordringsägaren inte vänta på att den tre månader långa överklagandefristen ska löpa ut. Verkställighetslagstiftningen fastställer lagstadgade regler om tvångsåtgärder och hur dessa åtgärder kan tillämpas. I Nederländerna är det endast kronofogdar som har behörighet att verkställa beslut och de agerar på uppdrag av fordringsägaren. Två villkor måste vara uppfyllda innan tvångsåtgärder kan inledas. Kronofogden måste inneha en exekutionstitel (en giltig och verkställbar dom) och den part mot vilken verkställigheten ska riktas måste ha fått en officiell underrättelse om exekutionstiteln i förväg.

Domstolsbeslut som meddelats i andra EU-länder omfattas av särskilda verkställighetsmekanismer, däribland EU:s betalningsföreläggande och det europeiska småmålsförfarandet. Beslut som meddelats av länder utanför EU kan erkännas och verkställas på ömsesidig basis, förutsatt att det utfärdande landet ingår i ett bilateralt eller multilateralt avtal med Nederländerna. Om ett sådant avtal saknas kan ett exekvaturförfarande genomföras vid de nederländska domstolarna. 

Insolvensförfaranden

OMSTRUKTURERINGSFÖRFARANDEN

Omstrukturering av företagsskulder innebär att man tillämpar förfarandet för betalningsanstånd (surseance van betaling). Gäldenären beviljas tillfällig respit från fordringsägarna för att kunna omorganisera sig, fortsätta sin verksamhet och slutligen tillgodose fordringsägarnas fordringar, allt under överinseende av en av domstolen utsedd förvaltare. En plan föreslås och måste godkännas av två tredjedelar av fordringsägarna som representerar tre fjärdedelar av den totala utestående skulden.

KONKURSFÖRFARANDEN

Gäldenärens tillgångar likvideras av den av domstolen utsedda konkursförvaltaren. Detta förfarande inleds när gäldenären har upphört med betalningarna och tingsrätten har förklarat gäldenären i konkurs. Om en fordringsägare begär att gäldenären ska förklaras i konkurs måste det finnas minst två fordringsägare med förfallna fordringar. När gäldenären själv begär likvidation är det dock inte obligatoriskt att styrka att det finns ytterligare fordringsägare.

Konkursförvaltaren upprättar en förteckning över borgenärer, gäldenärens tillgångar auktioneras ut och intäkterna fördelas därefter mellan borgenärerna.

Senast uppdaterad: maj 2026