Polen

”Guldlocksekonomin”

Polen utmärker sig som den snabbast växande större ekonomin i Europeiska unionen och överträffar konsekvent sina regionala konkurrenter. Tillväxtutsikterna för 2026 ser ännu mer gynnsamma ut. Den försenade utbetalningen av EU-medel inom ramen för NextGenerationEU:s återhämtnings- och resiliensfacilitet (RRF, 2021–2026) förväntas nå sin topp i år. Med utbetalningsfristen i slutet av 2026 i sikte står regeringen och de stödmottagande företagen inför ett starkt incitament att ”använda pengarna innan de går förlorade”. Regeringens prognoser visar att RRF-medlen kommer att motsvara cirka 2,7 % av BNP, kompletterat med ytterligare 0,5 % från EU:s sammanhållningspolitiska fonder. Detta tillskott kommer att ge ett betydande stöd till bruttoinvesteringarna i fast kapital, vilket kommer att skapa en betydande ny efterfrågan inom industrisektorn. En stor del av investeringarna kommer att gå till infrastruktur, digitalisering och energiomställning. När det gäller den privata konsumtionen förväntas den pågående penningpolitiska lättnaden minska hushållens benägenhet att spara och lätta på bördorna i samband med amortering av bolån. Denna positiva impuls kommer dock att motverkas av en normalisering av den reala lönetillväxten, vilket kommer att leda till en stabil men inte accelererande privat konsumtion under 2026.

Polens ekonomiska tillväxt är särskilt anmärkningsvärd med tanke på det måttliga inflationsklimatet, som fortfarande ligger inom centralbankens målintervall på 2,5 % ± 1 procentenhet. Inflationen förväntas avta ytterligare i år, påverkad av flera faktorer på utbudssidan. Externt kommer oljepriserna – särskilt när de uttrycks i en försvagad amerikansk dollar – sannolikt att fortsätta sin nedåtgående trend mot bakgrund av ett ihållande globalt överutbud. Ökad import från Kina kan också utöva ytterligare nedåtriktat tryck på de inhemska priserna. Inom landet bör den gradvisa avmattningen i löneökningstakten bidra till lägre inflation inom tjänstesektorn, som tidigare har varit en av de komponenter där priserna stigit snabbast.

Denna gynnsamma inflationsbild förväntas göra det möjligt för Polens centralbank (NBP) att fortsätta sin penningpolitiska lättnad under 2026. För att bedöma effekterna av de senaste räntesänkningarna valde penningpolitiska rådet (MPC) att göra en paus i sin justeringscykel i början av året. Kommande inflationsdata bör stärka argumenten för ytterligare penningpolitiska lättnader. I linje med de senaste uttalandena från flera MPC-medlemmar förväntas den slutliga styrräntan landa på omkring 3,25–3,5 %, vilket ger utrymme för ytterligare 2 till 3 sänkningar på 25 baspunkter vardera. NBP bör fastställa den slutliga styrräntan senast i slutet av detta år.

Balansgång i finanspolitiken

Trots att landet sedan 2024 omfattas av EU:s förfarande vid alltför stora underskott förväntas det offentliga underskottet endast minska marginellt under 2026. Hindrad av presidentens veto mot skattehöjningar och med parlaments- och senatsval i slutet av 2027 i sikte kommer regeringen sannolikt att undvika djärva konsolideringsåtgärder. Den främsta politiska åtgärden innebär en tillfällig höjning av bolagsskatten för banksektorn. Ytterligare förbättringar av de offentliga finanserna kommer främst att härröra från nominella mekanismer, såsom skatteskalans glidning inom inkomstskatten för fysiska personer och urholkningen av det reala värdet på sociala förmåner. En betydande stabilisering av den offentliga skuldbördan förväntas först inträffa från och med slutet av 2027, när det nyinrättade finanspolitiska rådet blir fullt operativt och valperioden är över. Denna mycket gradvisa konsolideringstakt ökar risken för en nedgradering av landets kreditbetyg. Två av de tre stora kreditvärderingsinstituten reviderade utsikterna för Polen till negativa under andra halvåret 2025. Institutet kan besluta att sänka kreditbetyget om den medelfristiga finanspolitiska konsolideringen visar sig vara otillräcklig eller om den ekonomiska tillväxten avtar markant. En sådan nedgradering skulle vara den första på ett decennium och skulle kunna höja Polens redan höga kostnader för skuldtjänsten.

Samtidigt kommer Tysklands ökade finanspolitiska satsningar på infrastruktur gradvis att stimulera importintensiva investeringar, vilket ger stöd åt den externa efterfrågan för polska tillverkare. Det är dock osannolikt att denna positiva impuls fullt ut kommer att uppväga det importtryck som påverkar utvecklingen av bytesbalansen. De höga militärutgifterna – som är bland de högsta inom Nato som andel av BNP och som enligt prognosen kommer att uppgå till 4,8 % av BNP år 2026 – kommer främst att stimulera importen, med tanke på den inhemska industrins begränsade kapacitet att leverera avancerad utrustning. Importen från Kina förväntas också fortsätta att öka, driven av ihållande överkapacitet inom nyckelsektorer.

Konfrontation mellan presidenten och regeringen

Presidentvalet 2025 vanns av den högerorienterade kandidaten Karol Nawrocki, som ställde upp som oberoende men fick starkt stöd från det konservativa partiet Lag och rättvisa (PiS). Detta resultat har ytterligare försvagat premiärminister Donald Tusks centerliberala regering, främst på grund av presidentens vetorätt. Den regerande koalitionen kontrollerar för närvarande 240 av 460 mandat, men saknar tillräckligt med röster för att uppnå den kvalificerade majoritet som kräver 3/5 av rösterna. Ett viktigt och dominerande stridsfråga är den finanspolitiska konsolideringen. President Nawrocki har lovat att undvika skattehöjningar för att tilltala väljare på extremhögerkanten och har lagt in sitt veto mot flera lagförslag som syftar till att öka skatteintäkterna, med det noterbara undantaget av den tillfälliga höjningen av bolagsskatten riktad mot banksektorn. Dessutom har den regerande koalitionens breda och mångskiftande sammansättning komplicerat det interna beslutsfattandet, vilket gör det allt svårare att nå konsensus om viktiga socialpolitiska initiativ. Oförmågan att anta ett valprogram har varit en källa till missnöje bland väljarna, vilket har resulterat i ett mindre stödbortfall, särskilt för de mindre koalitionspartnerna.

På oppositionssidan har PiS upplevt en måttlig nedgång i stödet, delvis uppvägd av framgångar för de högerextrema grupperna Konfederacja Korony Polskiej (Konfederationen för den polska kronan) och Konfederacja Wolność i Niepodległość (Konfederationen för frihet och självständighet),osc (Konfederationen för frihet och självständighet), vars kandidater uppnådde överraskande starka resultat i presidentvalet 2025. Inför parlamentsvalet 2027 kommer PiS sannolikt att undersöka möjligheterna till en koalition med en eller båda dessa grupper. Att befästa en sådan allians kan dock visa sig vara en utmaning på grund av grundläggande meningsskiljaktigheter i den ekonomiska politiken, eftersom PiS:s engagemang för en välfärdsstat står i skarp kontrast till extremhögerns mer libertarianska politik.

I internationella frågor för Polen en tvåspårig strategi som begränsas till västliga partner. Regeringen fortsätter att upprätthålla konstruktiva relationer med Europeiska unionen, vilket är avgörande för att underlätta utnyttjandet av EU-medel och förhandla om framtida budgetanslag. Samtidigt spelar president Nawrocki, vars åsikter ligger nära den nuvarande amerikanska administrationens, en avgörande roll för att upprätthålla starka band mellan USA och Polen, särskilt när det gäller den amerikanska militärens närvaro i Polen. Det varma förhållandet mellan president Nawrocki och president Trump har redan gett konkreta fördelar, däribland en inbjudan till den polske presidenten att delta i G20-toppmötet i Miami i december 2026, där Trump offentligt har ställt sig bakom Polens ”rättmätiga plats” i forumet. Även om Polen fortfarande inte har uppnått fullt medlemskap har ett sådant åtagande stärkt Polens globala inflytande. Framgången för denna tudelade utrikespolitiska strategi hänger på en effektiv samordning mellan presidenten och regeringen – en process som inte alltid har varit smidig, vilket framgår av olika reaktioner på vissa internationella initiativ.

Betalning

Vanliga växlar och checkar används inte i någon större utsträckning, eftersom de måste uppfylla ett antal formella utfärdandekrav för att vara giltiga. När det gäller växlar och checkar som inte har infriats eller som bestrids kan fordringsägare dock tillgripa snabbförfaranden som leder till ett betalningsföreläggande. Det finns dock en typ av växel som används ofta – weksel in blanco. Detta är en ofullständig skuldebrev som vid utfärdandet endast bär beteckningen ”weksel” och utfärdarens underskrift. Underskriften utgör ett oåterkalleligt betalningslöfte, och detta åtagande kan verkställas när skuldebrevet fylls i (med belopp, plats och betalningsdatum) i enlighet med ett tidigare avtal mellan utställaren och mottagaren. Weksels in blanco används i stor utsträckning eftersom de även utgör en betalningsgaranti i kommersiella avtal och vid omläggning av betalningar.

Kontantbetalningar var vanliga i Polen både bland privatpersoner och företag, men enligt 2018 års lag om företagsrätt (Ustawa – Prawo przedsi?biorców) är företag skyldiga att genomföra betalningar via bankkonton för alla transaktioner som överstiger 15 000 polska z?oty eller motsvarande belopp, även om betalningen sker i flera delbetalningar. Denna åtgärd har införts för att bekämpa penningtvätt.

Banköverföringar har blivit den vanligaste betalningsmetoden. Efter flera faser av privatisering och konsolidering använder de polska bankerna nu SWIFT-nätverket.

Inkasso

Förlikningsfas

Utvärdering i godo är det första steget i inkassoförfarandet i Polen. Dessa åtgärder omfattar påminnelser och/eller betalningskrav. Syftet med dessa meddelanden är vanligtvis att erhålla återbetalning av utestående skuld, att varna gäldenären för ytterligare officiella åtgärder, att få gäldenären att erkänna skulden, att ingå en överenskommelse mellan borgenären och gäldenären baserad på erkännandet av skulden samt att erhålla ett åtagande om den överenskomna återbetalningen.

Från och med 2004 kan ränta krävas från och med den 31:a dagen efter leverans av varan eller tjänsten, även om parterna har kommit överens om längre betalningsvillkor. Den lagstadgade räntesatsen gäller från den 31:a dagen fram till det avtalade betalningsdatumet. Därefter gäller skattestraffräntan vid försenade betalningar. Denna är ofta högre än den lagstadgade räntesatsen, såvida inte avtalsparterna har kommit överens om en högre räntesats.

Ett lagförslag för att genomföra direktiv 2011/7/EU från 2011 om ”bekämpning av sena betalningar i kommersiella transaktioner” ger avtalsparterna maximala betalningsvillkor på 60 dagar. På samma sätt ska dröjsmålsränta betalas dagen efter förfallodagen, utan att någon formell påminnelse krävs. Genom att införa EU-direktivet har Polen infört nya regler om ersättning för betalningsförsummelser i handelstransaktioner. Dessa regler ålägger gäldenärer att betala inkassokostnaderna när betalningsfristen löper ut. Det fastställda beloppet är ett engångsbelopp på 40 euro – men det är möjligt att kräva ett högre belopp om inkassokostnaderna visar sig vara högre.

Rättsliga förfaranden

Snabbt förfarande

Borgenärer kan ansöka om betalningsföreläggande (nakaz zaplaty) genom ett snabbförfarande som är mindre kostsamt, förutsatt att de kan lägga fram konkreta bevis på skulden (t.ex. obetalda växlar, obetalda checkar, blankväxlar eller andra skuldbekräftelser). Om domaren inte är övertygad om fordringens sakliga grund – ett beslut som endast han har befogenhet att fatta – kan han hänskjuta ärendet till fullständig rättegång.

Sedan 2010 har tingsrätten i Lublin behörighet i hela Polen att hantera elektroniska betalningsförelägganden när fordringarna är obestridliga. Rättssekreteraren granskar ansökans sakliga grunder, till vilken en förteckning över tillgängliga bevis är bifogad. Därefter bekräftar han, med hjälp av en elektronisk signatur, beslutet om att bevilja betalningsföreläggandet. Detta förfarande verkar vid första anblicken vara snabbt, ekonomiskt och flexibelt, men i verkligheten innebär det stora antalet ärenden att processen kan bli långsam och utdragen.

Ordinarie förfarande

Ordinarie förfaranden är delvis skriftliga och delvis muntliga. Parterna lämnar in inlagor tillsammans med alla styrkande handlingar (original eller bestyrkta kopior). Muntliga framställningar, med parterna, deras advokater och deras vittnen, hörs vid huvudförhandlingen. Under dessa förfaranden är domaren skyldig att försöka medla mellan parterna.

Standardförfaranden vid domstol kan också vara snabba och effektiva när fordringsägaren kan tillhandahålla handlingar som tydligt visar skuldbeloppet och bekräftelse på leverans av varor (eller korrekt utförande av tjänster), särskilt om handlingarna har undertecknats av gäldenären. Domstolen utfärdar ett betalningsföreläggande där det anges att gäldenären ska betala skuldbeloppet inom två veckor eller lämna in ett skriftligt svar inom samma tidsfrist. I standardförfaranden är det dock relativt enkelt för svaranden att skjuta upp målet. När svaranden bestrider betalningsföreläggandet under ett sådant förfarande kan det ta lång tid att få en slutlig dom, på grund av brist på domare och en stor eftersläpning av mål.

0

Verkställighet av ett rättsligt beslut

När alla överklagandemöjligheter har uttömts blir domen slutgiltig och verkställbar. Om gäldenären inte följer domen kan borgenären begära att domstolen beordrar en tvångsverkställighet av beslutet genom en kronofogde. För utländska domar som meddelats i ett EU-land kan särskilda verkställighetsmekanismer, såsom EU:s betalningsföreläggande eller den europeiska verkställighetsordern, användas för obestridda fordringar. Domar som meddelats i länder utanför EU erkänns och verkställs, förutsatt att det utfärdande landet är part i ett bilateralt eller multilateralt avtal med Polen.

Insolvensförfaranden

OMSTRUKTURERINGSFÖRFARANDEN

Genom 2015 års reform av den polska insolvenslagstiftningen infördes fyra nya typer av omstruktureringsförfaranden som syftar till att undvika konkurs för insolventa eller krisdrabbade företag.

Förfarandet för godkännande av ackord är tillgängligt för gäldenärer som kan nå en överenskommelse med majoriteten av fordringsägarna utan domstolsinblandning och där summan av den omtvistade skulden inte överstiger 15 % av de totala fordringarna. Gäldenären fortsätter att förvalta sin egendom men måste utse en tillsynsman som ska utarbeta en omstruktureringsplan. Borgenärerna godkänner förslaget genom omröstning.

Ett påskyndat förfarande för överenskommelse är också tillgängligt om summan av den omtvistade skulden inte överstiger 15 % av de totala fordringarna. Förfarandet är förenklat när det gäller godkännandet av fordringar som medför rösträtt. Borgenärerna kan endast göra invändningar via en förteckning över fordringar som upprättats av domstolens tillsynsman eller förvaltare. Gäldenärens förmögenhet kommer fortsatt att förvaltas av gäldenären själv, men en domstolstillsynsman kommer att utses för att övervaka förvaltningen.

Förfarandet för ”standardförlikning” kan användas för omtvistade skulder som överstiger 15 % av de sammanlagda fordringarna. I detta förfarande säkrar domstolen gäldenärens bo genom att utse en tillfällig domstolsövervakare.

”Åtgärdsförfarandet” erbjuder de bredaste omstruktureringsmöjligheterna och det största skyddet av gäldenärens tillgångar mot fordringsägare. Det är obligatoriskt att utse en förvaltare som ska förvalta gäldenärens konkursbo.

KONKURSFÖRFARANDEN

Konkursförfaranden kan endast inledas när en gäldenär har blivit ”insolvent”. Det finns två insolvenskriterier – likviditetstestet och balansräkningstestet. Båda syftar till att likvidera det konkursdrabbade företagets tillgångar och fördela intäkterna bland dess fordringsägare. Hela förfarandet sker under domstolens ledning, även om 2015 års reform har gett fordringsägare med stora fordringar rätt att i viss utsträckning påverka den polska krislagstiftningen (den så kallade ”krisskydd”) i viss utsträckning påverkar frågor som rör kontanta fordringar i affärsrelationer mellan företag, med undantag för fordringar som härrör från hyresavtal för kommersiella lokaler på över 2 000 kvadratmeter. I detta avseende upphävdes skyldigheten att betala hyran tillfälligt under hela perioden med total nedstängning.

COVID-19:

De viktigaste åtgärderna som infördes genom denna lagstiftning rör konkursförfaranden, vilket innebar att styrelseledamöternas ansvar för underlåtenhet att ansöka om konkurs upphävdes. Detta ledde till en minskning av antalet konkursansökningar (i stället för den förväntade ökningen) under pandemins inledande fas. Anti-Crisis Shield införde också en ny typ av omstruktureringsförfarande, nämligen det förenklade omstruktureringsförfarandet. Detta förfarande liknar förfarandet för godkännande av en ackordslösning, vilket hittills inte har varit särskilt populärt. Inledandet av detta förfarande är förknippat med otvivelaktiga förmåner för gäldenären, såsom uppskov med fordringsägarnas fordringar under en period på högst fyra månader medan domstolen godkänner de överenskommelser som träffats med fordringsägarna. Under denna period är det omöjligt för fordringsägarna att säga upp avtal eller inleda verkställighetsförfaranden på grundval av exekutionstitlar (såsom domstolsbeslut eller betalningsförelägganden). Allt detta är förknippat med en mindre begränsning i förvaltningen av gäldenärens företag. Hittills har vi kunnat konstatera att ett visst antal sådana förfaranden har inletts.

Senast uppdaterad: februari 2026