Storbritannien

Gradvis tillväxt tack vare offentliga utgifter

Den brittiska ekonomin förväntas växa i måttlig takt under 2025, driven av en stärkt hushållskonsumtion samt ökade offentliga utgifter och investeringar. Även om arbetslösheten förväntas stiga något bör en stark nominell lönetillväxt bidra till att upprätthålla köpkraften. En förnyad inflationsuppgång kan dock urholka en del av dessa vinster och begränsa Bank of Englands möjligheter att sänka räntorna mer kraftfullt. Räntorna förväntas ändå sjunka, och styrräntan kommer sannolikt att ligga närmare 4 % vid årets slut.

Offentliga utgifter och investeringar kommer att vara viktiga tillväxtmotorer, då höstbudgeten innebär en utökning av både de löpande utgifterna och de planerade infrastruktur- och bostadsprojekten, med stöd av politiska förändringar. En stor del av dessa stimulansåtgärder finansieras dock genom högre bolagsskatter, vilket kan tynga de privata investeringarna. Samtidigt förväntas exporten uppvisa en måttlig återhämtning, driven av en starkare tjänsteexport, medan varuexporten fortsatt hämmas av svag efterfrågan från Storbritanniens viktigaste handelspartner, EU och USA.

Antalet företagskonkurser minskade med nästan 5 % under 2024 men är fortfarande på en hög nivå, även bland äldre, mer etablerade företag. Även om konkursnivåerna förväntas stabiliseras eller minska något under 2025 fortsätter många företag att brottas med höga kostnader – särskilt för arbetskraft och energi – vilket utgör en nedåtrisk för utsikterna.

Den ansträngda offentliga finanssituationen bör förbättras något

Under 2025 förväntas budgetunderskottet minska något, drivet av ökade skatteintäkter från högre löner och höjda skatter (såsom arbetsgivaravgifterna till socialförsäkringen). De offentliga utgifterna kommer dock att öka enligt höstbudgeten, delvis finansierade genom dessa skattehöjningar och ytterligare upplåning. Som ett resultat av detta förväntas den offentliga skulden som andel av BNP fortsätta sin uppåtgående trend. Bank of England förväntas fortsätta med den kvantitativa åtstramningen under 2025 och minska sina innehav av statsobligationer med ytterligare 100 miljarder GBP mellan september 2024 och september 2025. Detta kommer främst att ske genom att låta obligationer förfalla till förfall snarare än genom aktiva försäljningar, då obligationer till ett värde av cirka 80 miljarder GBP förväntas förfalla under perioden.

Storbritanniens underskott i bytesbalansen förväntas förbättras något under 2025, då det fortsatta överskottet inom tjänstesektorn delvis kompenserar för det ihållande underskottet i varuhandeln. Tjänsteexporten kommer sannolikt att förbli stark, med stöd av Storbritanniens globala styrka inom finans- och konsulttjänster samt en gynnsam växelkurs till följd av en stark dollar. Samtidigt förväntas den stigande privata konsumtionen driva upp importen. Det gradvisa införandet av gränskontroller 2024 – inklusive fysiska inspektioner och deklarationer – tillsammans med det fullständiga införandet av kontroller av levande djur, in- och utresesystemet (EES) och ETIAS 2025 förväntas medföra vissa friktioner och öka handelskostnaderna mellan Storbritannien och EU. Den totala ekonomiska påverkan kommer dock sannolikt att bli begränsad.

Fullspäckad lagstiftningsagenda 2025

Labourregeringen står inför ett popularitetsbakslag, där de senaste opinionsundersökningarna visar en nedgång på 10 procentenheter när man jämför början av 2025 med valet i juli 2024, och premiärminister Keir Starmer har sett sitt nettostöd sjunka från +28 efter valet till -32. Trots detta har Labour fortfarande en komfortabel majoritet på över 75 mandat i parlamentet. Regeringen har en fullspäckad lagstiftningsagenda under 2025, bland annat en arbetsmarknadsreform, ett uppdaterat planeringslagförslag och den slutgiltiga industristrategin (tillsammans med en utgiftsöversyn). Även om arbetsmarknadsreformerna förväntas öka företagens kostnader, kan planeringslagen och den industriella strategin bidra till att stimulera investeringar och ekonomisk aktivitet – även om en märkbar effekt är mer sannolik från och med 2026 än på mycket kort sikt.

Storbritannien navigerar också i ett alltmer komplext geopolitiskt landskap, där man balanserar sina relationer med USA samtidigt som man strävar efter närmare band med Europeiska unionen. Till skillnad från många andra länder har Storbritannien en relativt balanserad varuhandel med USA, där exporten främst består av tjänster, vilket gör landet mindre utsatt för eventuella tullar. Regeringen är dock angelägen om att stärka handels- och säkerhetsförbindelserna med båda parterna, och ett utökat försvarssamarbete förväntas fungera som en symbol för förbättrade relationer mellan Storbritannien och EU. Detta sker vid en avgörande tidpunkt, då Storbritannien planerar att öka försvarsutgifterna under de närmaste åren.

Betalning

Checkar används fortfarande för inhemska och internationella kommersiella betalningar, även om växlar och remburser föredras vid internationella transaktioner. Banköverföringar – särskilt SWIFT-överföringar – används också ofta och anses vara en snabb och pålitlig betalningsmetod. Autogiro och stående överföringar anses också vara praktiska lösningar för regelbundna eller förutsebara betalningar och används särskilt ofta vid inhemska transaktioner. Det är tillåtet att utfärda fakturor både före och efter leverans av varor eller tjänster.

Inkasso

FÖRHANDLINGSFASEN

Inkassoprocessen inleds vanligtvis med att gäldenären tillställs en betalningsuppmaning, följd av en rad ytterligare skriftliga kontakter, telefonsamtal och (om skuldens storlek medger det) personliga besök och möten med gäldenären. Indrivningsprocessen har utformats som en stegvis process, som inleds med en förlikningsfas (före rättsliga åtgärder) och eskalerar till rättsliga åtgärder om gäldenären inte fullgör sina skyldigheter.

RÄTTSLIGA FÖRFARANDEN

Länsrätten har endast civilrättslig behörighet. Domarna handlägger anspråk som gäller inkasso, personskada, avtalsbrott avseende varor eller egendom, återtagande av mark samt familjerättsliga frågor (såsom skilsmässa och adoption). Mål med ett värde på mindre än 25 000 GBP (eller under 50 000 GBP för personskademål) måste ha sin första förhandling i County Court.

High Court har sitt säte i London, men har även regionala avdelningar, så kallade ”District Registries”, över hela England och Wales. Den består av tre avdelningar: Queen’s Bench Division, Chancery Division och Family Division.

Appellationsdomstolen har två avdelningar – Civil Division och Criminal Division.

Supreme Court består av en ordförande, en vice ordförande och tolv professionella domare.

Förfaranden enligt snabbspår (summary judgments)

För att ansöka om ett summariskt avgörande måste käranden skaffa ett ansökningsformulär från domstolen. Detta ska åtföljas av en redogörelse där käranden anger varför han anser att ett summariskt avgörande bör meddelas – antingen för att svaranden inte har någon reell möjlighet att framgångsrikt försvara sig mot yrkandet, eller för att det inte finns någon anledning till att målet ska avgöras genom en fullständig rättegång.

En kopia av denna redogörelse delges motparten sju dagar före förhandlingen om summarisk dom. Motparten har också möjlighet att lämna in en redogörelse, men denna måste skickas in senast tre dagar före förhandlingen. Käranden kan inte ansöka om summarisk dom förrän gäldenären antingen har returnerat ett mottagningsbevis eller har ingett ett svaromål. Om domstolen instämmer med käranden kommer den att avkunnar en dom till kärandens fördel. Ansökan kommer att avvisas om domstolen inte instämmer med käranden.

Ordinarie förfaranden

Det finns nu identiska förfaranden och behörighetsområden för County Court och High Court. Ett antal ”spår” för tvister har inrättats, vart och ett med sina egna tidsplaner för förfarandet. Anspråken fördelas till ett spår av en förfarandedomare, beroende på deras ekonomiska värde. Det finns förfaranden som måste följas innan en rättsprocess inleds. Dessa förfaranden har utformats för att uppmuntra de berörda parterna att lösa tvister utan att behöva gå till domstol, vilket minimerar kostnader och tid i domstolen.

Förfarandet inleds formellt när käranden (tidigare ”plaintiff”) lämnar in en ansökningsblankett (Claim Form) till County Court eller High Court. Fullständiga uppgifter om klagomålet anges i ”Particulars of Claim”, som vanligtvis är ett separat dokument som kompletterar ansökningsblanketten. Kravformuläret måste delges svaranden av domstolen eller av käranden. Svaranden kan därefter svara på kravformuläret inom 14 dagar efter delgivningen. En tidsförlängning på 28 dagar beviljas gäldenären för att lämna in ett svaromål och/eller ett genkäromål. När dessa formella handlingar har utväxlats beordrar domstolen båda parterna att fylla i ett ”Allocation Questionnaire”.

Beslagsföreläggande (tidigare Mareva-föreläggande)

Ett frysningsbeslut (eller frysningsföreläggande) är ett särskilt interimistiskt beslut som hindrar svaranden från att avyttra tillgångar eller föra ut dem ur landet. Ett av villkoren för att ett sådant beslut ska beviljas är ofta att sökanden ska betala samtliga kostnader till den person mot vilken beslutet riktas, om det visar sig vara olämpligt. Det kan ta 18–24 månader att nå en dom i en typisk kommersiell tvist, räknat från den tidpunkt då rättsliga åtgärder först inleds.

Verkställighet av ett rättsligt beslut

Det finns ett antal verkställighetsmekanismer tillgängliga. Dessa inkluderar verkställighetsbeslutet (som gör det möjligt för en fogde vid en länsdomstol att kräva betalning från gäldenären) och ”Writ of Fieri Facias” för skulder som överstiger 600 GBP, enligt vilket en verkställighetsman vid High Court kan beslagta varor till ett värde motsvarande den domsskulden (för att därefter säljas på auktion och användas för att kvitta det belopp som ska betalas).

Som medlem i Europeiska unionen har Storbritannien infört flera verkställighetsmekanismer för domar som meddelats i andra EU-länder. Dessa inkluderar EU-betalningsförelägganden, som är direkt verkställbara i inhemska domstolar, samt den europeiska verkställighetsordern för obestridda fordringar. Domar som meddelats i länder utanför EU erkänns och verkställs om det utfärdande landet har ett avtal med Storbritannien. Om inget sådant avtal finns tillhandahålls ett exekvaturförfarande enligt engelsk internationell privaträtt.

Insolvensförfaranden

FÖRVALTNING

Förvaltning är avsedd som en räddningsmekanism som gör det möjligt för företag (i den mån det är möjligt) att fortsätta sin verksamhet. Förfarandet inleds antingen genom att ansöka hos domstolen om ett förvaltningsbeslut eller genom att lämna in handlingar till domstolen som dokumenterar utnämningen av en förvaltare utanför domstolen.

FRIVILLIGT FÖRETAGSAVTAL (CVA)

CVA är ett informellt men bindande avtal mellan ett företag och dess icke-prioriterade fordringsägare, där företagets skulder omförhandlas. Det kan användas för att undvika eller stödja andra insolvensförfaranden, såsom förvaltning eller likvidation. Det innebär en omstruktureringsplan som kräver stöd från de fordringsägare som inte samtycker.

FORDRINGSÄGARNAS OMBUDSÖVERENSKOMMELSE

En överenskommelse mellan gäldenären och fordringsägarna är en domstolsgodkänd kompromiss eller överenskommelse mellan ett företag som är gäldenär och alla kategorier av dess fordringsägare, i syfte att omorganisera eller omfördela dess skulder. Det är inte ett insolvensförfarande och innefattar inte något moratorium för fordringsägarnas åtgärder. Det kan dock genomföras i samband med formella insolvensförfaranden (förvaltning eller likvidation). Det kan också genomföras fristående av det skuldsatta företaget självt.

KONKURSFÖRVALTNING

Det finns tre typer av konkursförvaltare. Den första typen är en konkursförvaltare som utses med lagstadgade befogenheter. Den andra typen av konkursförvaltare är en som utses enligt villkoren i en fast panträtt eller en säkerhetsförvaltningsakt. Den tredje kategorin är en förvaltare (som utses enligt villkoren i en flytande panträtt över hela eller en väsentlig del av det skuldsatta företagets egendom).

LIKVIDATION

Ett företag kan gå in i frivillig eller tvångslikvidation. Frivilliga likvidationer kan vara antingen en ”frivillig likvidation på initiativ av delägarna” eller en ”frivillig likvidation på initiativ av fordringsägarna”. Båda dessa förfaranden inleds av företaget självt genom att man antar ett beslut vid ett delägarmöte. Företaget upphör därefter med sin verksamhet och en likvidator samlar in företagets tillgångar och fördelar intäkterna till fordringsägarna för att, i den mån det är möjligt, täcka företagets skulder.

Senast uppdaterad: mars 2025