Räntesänkningarna kommer att fortsätta att stödja ekonomin
Den svenska ekonomin kommer under 2025 att fortsätta sin gradvisa återhämtning, driven av en återhämtning i hushållens konsumtion. Efter ett trögt 2024 förväntas förbättrade arbetsmarknadsförhållanden, högre reallöner och lägre skatter ge välbehövligt stöd åt konsumtionen. Dessutom kommer sjunkande räntor och en stabiliserad bostadsmarknad sannolikt att stärka konsumenternas förtroende, samtidigt som förmögenhetseffekter ytterligare förstärker hushållens efterfrågan. Dessutom förväntas den offentliga sektorns verksamhet fungera som en motvikt, där ökade utgifter och investeringar, särskilt inom försvar och infrastruktur, bidrar till stabilitet i ekonomin i stort.
Trots denna positiva inhemska utveckling kvarstår externa risker. En relativt svag svensk krona bör fortsätta att stödja exporten, men det globala handelsläget är fortfarande osäkert. Amerikanska tullar och en trög europeisk tillverkningssektor utgör nedåtrisker, vilket potentiellt kan begränsa omfattningen av den exportdrivna tillväxten.
Antalet företagskonkurser har ökat tre år i rad – och med tvåsiffriga tal under 2023 och 2024 – och förväntas förbli högt under 2025, då företagen kämpar med höga arbets- och energikostnader, men minska något under året tack vare bättre inhemsk efterfrågan och lägre räntekostnader.
Stigande skuldsättning bör inte utgöra något problem
Sveriges bytesbalans förväntas behålla sitt stabila överskott under 2025, med stöd av fortsatt stark utveckling inom varu- och primärinkomstbalansen. Underskottet i tjänstebalansen bör minska under 2025, även om det fortfarande förväntas förbli negativt (delvis på grund av viss användning av immateriella rättigheter). Varubalansen kan komma att dämpas något, men förbättringar inom tjänster och primärinkomster bör bidra till att upprätthålla ett sunt överskott, vilket gör att Sveriges utlandsposition förblir stabil.
År 2025 beräknas Sveriges offentliga underskott minska trots ökade offentliga utgifter och skattesänkningar. Detta beror främst på högre skatteintäkter till följd av en bättre skattebas, vilket kommer att bidra till att kompensera för den finanspolitiska expansionen. Som ett resultat av detta förväntas den offentliga skulden öka något, men den kommer att ligga kvar på mycket hanterbara nivåer, särskilt i jämförelse med andra avancerade ekonomier.
Stramare invandringspolitik på hemmaplan och fokus på försvarsutgifter
Det politiska landskapet i Sverige förväntas bli mer inriktat på politiken, eftersom det inte hålls några val 2025 – varken till Europaparlamentet eller kommunval – och nästa riksdagsval inte är planerat förrän 2026. Den nuvarande regeringen, som består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, tillsammans med stöd från det högerextrema partiet Sverigedemokraterna, ligger strax under 50 % av rösterna i opinionsundersökningarna, där Sverigedemokraterna och Moderaterna ligger i ett jämnt lopp om att vara det största partiet som stöder regeringen.
Mot bakgrund av den pågående geopolitiska osäkerheten och Sveriges nyliga anslutning till Nato kommer försvarsutgifterna att öka snabbt och uppgå till uppskattningsvis 2,4 procent av BNP år 2025. Invandring är fortfarande en viktig politisk fråga, med pågående debatter om strängare krav för medborgarskap, däribland förslag om att förlänga bosättningsperioden från fem till åtta år och att återkalla medborgarskapet för personer med dubbelt medborgarskap som dömts för grova brott. Samtidigt fortsätter lag och ordning att rankas bland väljarnas främsta bekymmer, vilket i hög grad präglar den inrikespolitiska dagordningen.

Tyskland
Norge
USA
Danmark
Finland
Nederländerna
Kina