Turkiet

Tillväxten förväntas förbättras i takt med en gradvis avtagande inflation

Den underliggande tillväxtprofilen bör förbli relativt dämpad i den turkiska ekonomin under resten av 2026, vilket återspeglar strama finansiella förhållanden (begränsad lånetillväxt, höga realräntor) och svagare utländsk efterfrågan. Den privata konsumtionen (cirka 55 % av BNP) kommer sannolikt att förbli svag på kort sikt, eftersom höga lånekostnader, en långsammare real kredittillväxt (cirka 25 % i juli 2026 jämfört med en årlig inflation på 31,8 %) och den kumulativa urholkningen av hushållens köpkraft alla hämmar de diskretionära utgifterna. En relativ ökning av reallönerna och den gradvisa nedgången i inflationen bör dock förhindra en mer uttalad svaghet i hushållens efterfrågan. Investeringarna (cirka 30 % av BNP) kommer sannolikt också att förbli ojämna: höga finansieringskostnader, svagare lönsamhet och osäkerhet kring efterfrågeutsikterna bör fortsätta att tynga den privata sektorns investeringar, särskilt för mindre företag, medan större företags investeringar i maskiner, automatisering och produktivitetshöjande åtgärder bör visa sig mer motståndskraftiga. Eftersom penningpolitiken förväntas bli gradvis mer expansiv och disinflationen förbättrar hushållens köpkraft, kommer förhållandena för den inhemska efterfrågan att förbättras under 2027. Den privata konsumtionen bör därför återfå fart, medan lägre finansieringskostnader och ett förbättrat företagsförtroende bör stödja en bredare återhämtning av investeringarna. Normaliseringen av den inhemska efterfrågan, som eventuellt förstärks av en mer stödjande finanspolitik inför valcykeln (som är planerad till 2028 men förväntas äga rum någon gång under 2027), bör driva på en snabbare tillväxt. Den därmed starkare efterfrågan kan dock ytterligare komplicera den sista fasen av disinflationsprocessen.

På sektornivå förväntas bilindustrin förbli relativt motståndskraftig, med stöd av exporten och integrationen i europeiska leveranskedjor. Verksamheten förväntas ta fart gradvis under 2027 i takt med att finansieringsvillkoren lättar och den inhemska efterfrågan återhämtar sig. Textil- och klädsektorerna kommer sannolikt att förbli under press på grund av höga arbetskraftskostnader och konkurrens från lågkostnadsproducenter. Förhållandena kan dock stabiliseras 2027, särskilt inom segment med högre mervärde. Turismen förväntas förbli relativt stark trots den geopolitiska osäkerheten och den svagare priskonkurrenskraften. Utsikterna för sektorn bör förbättras ytterligare 2027, förutsatt att de regionala spänningarna avtar.

Disinflationstrenden förväntas fortsätta, men i relativt långsam takt. Förbättringen kommer inledningsvis att hänga samman med svagare efterfrågan, en stram kreditpolitik och en gynnsam baseffekt, medan inflationen inom tjänstesektorn (särskilt hyror och andra bakåtblickande komponenter såsom utbildning) sannolikt kommer att vara betydligt trögare än varuinflationen. Samtidigt är inflationsutsikterna fortsatt utsatta för betydande uppåtrisker från energi- och livsmedelspriser, den geopolitiska utvecklingen och växelkursgenomslaget. Mot denna bakgrund förväntar vi oss att centralbanken kommer att upprätthålla en försiktig, datadriven lättnadscykel, där man prioriterar att upprätthålla tillräckligt höga realräntor snarare än att sträva efter snabba nominella räntesänkningar. Utrymmet för penningpolitisk lättnad bör öka ytterligare under 2027 då både den totala och den underliggande inflationen väntas avta. Men eftersom den ekonomiska aktiviteten sannolikt kommer att stärkas och finanspolitiken potentiellt bli mer stödjande inför valet, kommer centralbanken att behöva noggrant kalibrera takten på räntesänkningarna för att förhindra att en tidig återhämtning inom kreditgivning och konsumtion undergräver disinflationsprocessen.

Möjlig mindre lättnad i finanspolitiken inför valet, samt ett mindre underskott i bytesbalansen

Turkiets finanspolitiska ställning förväntas gradvis förbättras, även om anpassningen sannolikt inte kommer att ske linjärt. Normaliseringen av återuppbyggnadsutgifterna i samband med jordbävningen (uppskattade till cirka 91 miljarder USD mellan 2023 och 2025), fortsatt starka nominella skatteintäkter (en ökning med 40 % jämfört med föregående år under perioden januari–juli 2026) och ökad utgiftsdisciplin bör stödja den finanspolitiska konsolideringen. Samtidigt kommer höga räntekostnader (cirka 15 % av de totala utgifterna), löne- och pensionsjusteringar inom den offentliga sektorn samt andra åtaganden avseende sociala utgifter sannolikt att bromsa förbättringstakten. I takt med att inflationen avtar kommer det stöd som den höga inflationen ger de nominella skatteintäkterna gradvis att minska, vilket gör att en stramare kontroll över de löpande offentliga utgifterna och förbättringar av utgifternas effektivitet blir allt viktigare för att möjliggöra en hållbar finanspolitisk konsolidering. Dessutom kan finanspolitiken bli mindre restriktiv när valen närmar sig; president- och parlamentsval är för närvarande planerade till 2028, eller möjligen tidigare. Sammantaget utgör den relativt låga och stabila offentliga skuldbördan en viktig buffert och placerar Turkiet i en jämförelsevis gynnsam position bland tillväxtekonomierna. Eftersom penningpolitiken förväntas lättas och den inhemska efterfrågan återhämta sig kommer det dock att vara viktigt att upprätthålla en tillräckligt restriktiv finanspolitisk inriktning, särskilt för att säkerställa att finanspolitiken inte motverkar disinflationsprocessen.

Utrikeshandelsbalansen förväntas förbli starkare än under tidigare perioder med inhemsk efterfrågedriven tillväxt. Stramare finansiella villkor och den fortfarande måttliga takten i den privata konsumtionen förväntas fortsätta att bromsa import efterfrågan på kort sikt, medan turismen (10 % av BNP) och intäkter från andra tjänster utgör en viktig källa till valutainkomster. Energibalansen (nettoimporten av energi uppgick till cirka 3 % av BNP år 2025) kommer fortsatt att vara en viktig faktor för utsikterna, vilket gör bytesbalansen känslig för utvecklingen av de globala olje- och naturgaspriserna. I kölvattnet av disinflationen och den penningpolitiska lättnaden förväntas återhämtningen i privat konsumtion och investeringar generera en starkare efterfrågan på import av konsumtionsvaror och utrustning, vilka 2025 stod för 18 % respektive 15 % av den totala importen. Trots detta bör fortsatt exporttillväxt, turism och en mer balanserad tillväxtstruktur (mindre kreditintensiv och importorienterad) göra det möjligt för bytesbalansen att förbättras ytterligare trots den ökade ekonomiska aktiviteten. Detta skulle utgöra en viktig kvalitativ förbättring av Turkiets tillväxtprofil genom att minska landets behov av extern finansiering och sårbarheten för förändringar i den globala riskaptiten. Hur hållbar denna anpassning blir kommer i slutändan att bero på att man upprätthåller konkurrenskraften och ökar andelen långsiktig finansiering, särskilt utländska direktinvesteringar, samtidigt som en fortsatt uppbyggnad av valutareserven skulle utgöra en ytterligare buffert mot externa chocker. Förbättringen av bytesbalansen bör underlätta denna uppbyggnad. Trenden är redan tydlig: de totala valutareserverna har stigit till 178,4 miljarder USD (cirka 110 % av Turkiets kortfristiga utlandsskuld) och nettoreserverna exklusive swappar uppgick till 50,6 miljarder USD i augusti 2026, främst tack vare centralbankens nya valutaköp och högre globala guldvärderingar.

En växande diplomatisk roll i en instabil region, inhemsk uppmärksamhet inriktad på val

Turkiets geopolitiska läge innebär både betydande möjligheter och risker. Landets strategiska läge, NATO-medlemskap och ekonomiska band med Afrika, Centralasien, Europa och Mellanöstern har stärkt dess betydelse i en tid av växande global fragmentering. Förbättrade relationer med EU – vilket framför allt skulle innebära framsteg i moderniseringen av tullunionen (jordbruk och tjänster är undantagna, men Turkiet måste anpassa sig till EU:s frihandelsavtal) samt ett stärkt samarbete inom försvars- och industrisektorn – skulle stimulera exporten och utländska direktinvesteringar. Turkiets förmåga att upprätthålla goda relationer med USA, EU, Ryssland, Ukraina och Gulfstaterna har stärkt landets roll som regionalt nav inom handel, energi och diplomati. Samtidigt utgör dess närmaste grannländer en stor geopolitisk risk. Stabilisering och återuppbyggnad i Syrien skulle kunna skapa möjligheter för turkiska företag inom bygg-, handels- och infrastruktursektorerna. En återuppblomstring av regionala spänningar skulle dock kunna öka instabiliteten. En långvarig och omfattande konflikt, som leder till störningar i de regionala energiflödena, skulle vara särskilt skadlig för Turkiet på grund av stigande kostnader för energiimport, en avmattning inom turismen, ett växande bytesbalansunderskott, en kraftig inflationsuppgång och valutapress.

Den inhemska politiska utvecklingen kommer sannolikt att fortsätta att utgöra en viktig källa till osäkerhet under 2026–2027, särskilt eftersom uppmärksamheten gradvis kommer att riktas mot nästa president- och parlamentsval, som för närvarande är planerade till 2028. Ett tidigare val kan dock inte uteslutas. Ett sådant beslut skulle kräva en trefemtedels majoritet i parlamentet, vilket innebär att regeringsalliansen skulle behöva stöd utanför sin befintliga parlamentariska grupp.

Betalning

Traditionella kreditbetalningsinstrument används fortfarande i stor utsträckning på den turkiska hemmamarknaden, eftersom de ofta fungerar som överlåtbara värdepapper. Detta gäller bland annat skuldebrev, en lösning som ofta används av små och medelstora företag vid kommersiella transaktioner. På samma sätt fungerar efterdaterade checkar både som betalningsmedel och som kreditinstrument. Checkar cirkulerar på den inhemska marknaden som överlåtbara värdepapper fram till förfallodagen. En lagändring, som trädde i kraft den 15 juli 2016, innebär att den person som är ansvarig för en ”avvisad check” åläggs en straffavgift. Om avgiften inte betalas kan straffåtgärden omvandlas till ett fängelsestraff på upp till 1 500 dagar. I sådana fall sker varken avräkning eller förskottsbetalning. Dessutom förbjuds utställaren av en check som inte kan lösas in därefter att utställa checkar eller öppna checkkonton. Efter betalning av checkbeloppet eller tio år efter domstolsbeslutet ska förbudet upphävas. Även om bankerna nu är skyldiga att i högre grad granska sina kunders bakgrund, föreskriver lagen om checkar, som trädde i kraft i december 2009, omfattande ekonomiska påföljder som utställaren av checken måste betala vid utebliven betalning.

Det elektroniska SWIFT-nätverket är väl etablerat inom den turkiska banksektorn och utgör det vanligaste verktyget för internationella betalningar.

Inkasso

FÖRHANDLINGSFAS

Förlikningsförfaranden, som innebär att en formell betalningsuppmaning skickas ut, följt av upprepade telefonsamtal, är fortfarande en relativt effektiv metod. Besök på plats kan också bana väg för att återupprätta kommunikationen mellan leverantörer och kunder, vilket därmed ökar chanserna att genomföra framgångsrika förhandlingar. I civilprocesslagen anges uttryckligen att domaren när som helst under rättsprocessen får uppmuntra till en förlikning av tvisten, förutsatt att detta bygger på en genuin vilja hos parterna att söka en utomrättslig lösning genom en förhandlad överenskommelse.

Lagen om medling i civilrättsliga tvister föreskriver att medling endast ska tillämpas vid lösning av privaträttsliga tvister som härrör från handlingar eller transaktioner av berörda parter som har förmåga att lösa sådana tvister. Parterna har frihet att när som helst vända sig till en medlare för att fortsätta, avsluta eller avbryta processen.

Beroende på gäldenärens betalningsförmåga kan villkoren för överenskommelsen sträcka sig från full betalning till återbetalning i delbetalningar eller en delbetalning som slutlig reglering. Om en frivillig uppgörelse uteblir är hotet om en konkursansökan (iflâs) en ofta använd taktik för att få en reaktion från gäldenären och förmå denne att betala de utestående beloppen.

Rättsliga förfaranden

Indrivningsförfarande – via en förvaltningsmyndighet

 Omsättningsbara värdepapper, såsom växlar, skuldebrev och checkar, gör det möjligt för fordringsägare (utan att först behöva erhålla ett domstolsbeslut) att direkt vända sig till verkställighetsmyndigheten (Icra Dairesi) för att delge gäldenären ett betalningsföreläggande. De kan därefter, om nödvändigt, gå vidare med utmätning av gäldenärens tillgångar. Utmätning är en process som inleds med att en betalningsorder fylls i, vilken sedan delges gäldenären. Om det inte finns några invändningar mot ordern, realiseras gäldenärens tillgångar för att täcka fordringarna. Om ordern inte godtas av gäldenären har denne möjlighet att begära att fordringsägaren styrker fordran i domstol. Gäldenären har tio dagar på sig att reglera de aktuella skulderna, eller fem dagar på sig att vända sig till exekutivdomstolen och bestrida betalningen med motiveringen att exempelvis signaturen på dokumentet inte är hans egen, eller att skulden inte längre existerar.

Om borgenären beslutar att delge gäldenären ett betalningsföreläggande trots att denne inte innehar överlåtbara värdepapper, såsom växlar, skuldebrev och checkar, kan gäldenären invända mot betalningsföreläggandet inom sju dagar efter mottagandet. Detta invändning avbryter verkställighetsförfarandet tills fordringsägaren väcker och vinner en talan om ogiltigförklaring av invändningen avseende sin fordran. Enligt den bestämmelse som trädde i kraft den 1 januari 2019 blev det en förutsättning att vända sig till medlaren i de ärenden som väcks mot fordringar avseende betalning av ett visst belopp och skadestånd. För att fordringsägaren ska kunna väcka talan om ogiltigförklaring av invändningen och återuppta verkställighetsförfarandet måste denne därför först vända sig till medlaren.

Om invändningen anses vara missbrukbar riskerar gäldenären stora böter.

Rättsprocess – prövas av domstolen

Om de förrättsliga förfarandena för indrivning av skulden från partnern/leverantören misslyckas kan en talan väckas mot gäldenären vid handelsdomstolarna. Handelsdomstolen (asliye ticaret mahkemeleri), som är en specialiserad avdelning vid förstainstansrätten, är behörig att pröva handelstvister och insolvensförfaranden. I fall där giltigheten av fordran bestrids är den enda utvägen att inleda ett ordinarie förfarande, genom en stämning, för att inställa sig i domstolen.

Om Turkiet inte har undertecknat ett bilateralt avtal eller ett ömsesidighetsavtal med kärandens hemland, måste käranden ställa en säkerhet, judicatum solvi, hos den behöriga lokala domstolen. Detta belopp motsvarar cirka 15 % av fordran. Detsamma gäller turkiska sökande som inte har permanent uppehållstillstånd i Turkiet. Vid slutet av rättsprocessen återbetalas säkerhetsdepositionen till fordringsägaren av domstolen.

Käranden är också skyldig att vid förfarandets inledning ställa en fjärdedel av rättegångskostnaderna, vilka är proportionella mot det yrkade beloppet. Dessutom måste notariserade handlingar läggas fram för domstolen.

Det ordinarie förfarandet är uppdelat i tre faser. Den första fasen omfattar ställningstaganden från vardera parten (en stämningsansökan och ett svaromål). I den andra och mer utdragna fasen utreder domstolen ärendet och granskar relevansen hos de framlagda bevisen för att avgöra om det rör sig om avgörande eller diskretionära bevis. Slutligen, vid huvudförhandlingen som utgör den tredje fasen, hör domstolen båda parterna och deras ombud innan den meddelar ett avgörande.

0

Verkställighet av ett rättsligt beslut

Varje rättsligt beslut kan verkställas genom verkställighets- och konkursmyndigheter/tjänstemän, om den person som dömts mot inte frivilligt fullgör det rättsliga beslutet i tid. Verkställigheten skiljer sig något beroende på typen av skuld, men liknar i allmänhet skuldindrivningsförfarandet. Till skillnad från skuldindrivningsförfarandet är dock invändningar mot verkställigheten av ett rättsligt beslut en undantagssituation.

Insolvensförfaranden

KONKORDAT

Den gäldenär som är föremål för konkurs kan ansöka om ett förslag till ackordsavtal (konkordato projesi). Om förslaget av handelsdomstolen bedöms vara genomförbart, utfärdar domstolen ett moratorium och utser en ackordskommissionär (konkordato komiseri) för att granska gäldenärens förhållanden. Den vanligaste formen av förslag är en hel eller delvis återbetalning över en viss tidsperiod. Ett förslag kan dock även utgöras av en överlåtelse av hela eller delar av gäldenärens tillgångar för att tillgodose fordringsägarnas fordringar. Om förslaget inte godkänns kan ett konkursbeslut meddelas.

REORGANISERING

Gäldenären avsätter en del av eller hela sin egendom till förmån för fordringsägarna, föreslår att dessa tillgångar säljs (eller överlåts till tredje man) och att försäljningsintäkterna ska fördelas mellan fordringsägarna. En gäldenär som önskar omstrukturera (eller en fordringsägare som har rätt att inleda konkursförfarande) kan ansöka hos den behöriga exekutivdomstolen med ett omstruktureringsförslag. Om exekutionsdomstolen bedömer att förslaget har goda utsikter att lyckas, kommer den att besluta om ett borgenärsmöte för att avgöra om borgenärerna godtar omstruktureringsförslaget. Om förslaget godkänns kommer det därefter att läggas fram för domstolen för godkännande. Om domstolen bedömer att en omstrukturering är mer lönsam än en konkurs kommer den att godkänna förslaget.

OMSTRUKTURERING

Ett gäldenärsföretag som befinner sig i ekonomiska svårigheter eller står inför en överhängande risk för insolvens har rätt att ansöka hos handelsdomstolen om godkännande av ett omstruktureringsförslag som tidigare godkänts av det erforderliga kvorumet av berörda fordringsägare (drabbade fordringsägare).

Bestämmelserna i den nya EBC (Enforcement and Bankruptcy Code) uppmuntrar gäldenären och dess fordringsägare att nå en frivillig överenskommelse för att återupprätta den krisdrabbade men fortfarande livskraftiga verksamheten. Förslagets innehåll träder i kraft efter godkännande av fordringsägarna och domstolens godkännande. Borgenärerna har dock rätt att ansöka om rättslig prövning hos domstolen om gäldenären inte fullgör sina skyldigheter enligt planen. Domstolen har rätt att förklara gäldenären i konkurs vid eventuella överträdelser. Omstrukturering är endast tillgänglig för företag och kooperativ, med undantag för banker och försäkringsbolag.

KONKURS

Vanlig konkurs

Borgenären inleder denna typ av förfarande genom att begära att exekutionsmyndigheten delger gäldenären ett betalningsföreläggande avseende en förfallen skuld. Gäldenären har sju dagar efter delgivningen på sig att bestrida skulden eller betala. Om gäldenären underlåter att betala eller bestrida skulden kan borgenären ansöka hos handelsdomstolen om ett konkursbeslut, vilket domstolen i regel beviljar.

Senast uppdaterad: 20/08/2026