Turkiet

Stram politik, dämpad tillväxt, lägre inflation

I takt med den accelererande disinflationen är den turkiska ekonomin på väg mot en långsammare men mer balanserad tillväxtbana. Under detta år och fram till 2026 kommer den privata konsumtionens (cirka 55 % av BNP) bidrag till tillväxten att förbli begränsat på grund av en fortsatt stram penningpolitik. Centralbanken förväntas gradvis börja sänka sin enveckorsreporänta (46 %) i juli 2025 för att nå 30 % i mitten av 2026, i takt med disinflationen. Inflationen kommer att fortsätta att belasta hushållens budgetar, särskilt bland personer i de lägre och medelhöga inkomstklasserna. Följaktligen kommer den privata konsumtionens bidrag till tillväxten främst att bero på den högre inkomstgruppen. På den offentliga sidan kommer den stramare finanspolitiken, som innebär utgiftsnedskärningar (exklusive återuppbyggnaden efter de två jordbävningarna 2023), att minska den offentliga sektorns bidrag till tillväxten (cirka 12 % av BNP). De privata investeringarna (cirka 10 % av BNP), som också försvagats av höga finansieringskostnader, förväntas visa en gradvis förbättring från och med andra halvåret 2025. Nettoexporten kommer fortsatt att hämma tillväxten, om än i mindre utsträckning, främst tack vare lägre globala energipriser, begränsningarna av guldimporten och högre intäkter från turismen under 2026 (uppskattade till 70 miljarder USD, en ökning med 8 % jämfört med 2025). Utvecklingen av varuexporten kommer att påverkas av en återhämtning i efterfrågan inom EU, särskilt i Tyskland, samt av hur den amerikanska ekonomin utvecklas. Om dessa faktorer är positiva under 2026 kan det leda till en återhämtning i industriproduktionen, som under perioden januari–april 2025 växte med blygsamma 1,3 % jämfört med samma period året innan. Exporten från den turkiska försvarsindustrin och relaterad teknisk programvara kommer definitivt att förbättra sin senaste höga tillväxtprofil.

Den turkiska liran kommer att fortsätta att stärkas i reala termer under 2026, om än i långsammare takt, och därmed stödja disinflationsprocessen. Den årliga inflationen förväntas sjunka ytterligare till nära 26 % vid årets slut. Den kommer dock fortfarande att ligga betydligt över centralbankens prognos på 12 %. Om inte någon oväntad valutakurschock inträffar bör detta driva på disinflationen genom att bromsa prisökningarna på importerade basvaror. Att prisinertien inom tjänstesektorn bryts och att inflationsförväntningarna förbättras kommer att stödja denna trend.

Minskande underskott i utrikeshandeln, finanspolitisk konsolidering fortsätter

Underskottet i inkomstbalansen till följd av utländska investerares hemtagande av intäkter samt överskottet i tjänstebalansen kommer att bestå under 2026. Det minskande underskottet i utrikeshandeln kommer återigen att minska bytesbalansunderskottet som andel av BNP. Intäkterna från turism och transporter förväntas vara bland de viktigaste bidragande faktorerna till överskottet i tjänstebalansen. Relativt låga globala energipriser kommer att bidra till en minskning av importkostnaderna, medan exporttillväxtens takt främst kommer att bero på en återhämtning i de europeiska ekonomierna. Två riskfaktorer kvarstår i detta sammanhang. För det första kan en potentiell nedgång i de globala handelsvolymerna, orsakad av Trump-administrationens oförutsägbara tullpolitik, försvaga efterfrågan på turkiska exportvaror. För det andra kan regionala geopolitiska händelser tvinga fram en stängning av viktiga transportvägar, vilket potentiellt kan driva upp importpriserna på råvaror. En stängning av viktiga transitvägar (t.ex. Hormuzsundet), för att inte tala om skador på oljeproduktionsanläggningar, skulle dramatiskt höja energipriserna.

I juni 2025 uppgick centralbankens bruttoreserver till utlandet till 156 miljarder USD (vilket motsvarar cirka 85 % av den kortfristiga utlandsskulden, varav drygt hälften i guld) jämfört med 98,5 miljarder USD i maj 2023. Under 2024 och 2025 har den dämpade inhemska efterfrågan, som orsakats av det officiella månatliga taket för kredittillväxten (mellan 1,5 och 2 %), bidragit till att minska bytesbalansunderskottet och ökat centralbankens internationella reserver. Tillväxten i valutareserverna ledde till en minskning av riskpremien – den 5-åriga USD-CDS:en sjönk till 285 punkter i juni 2025 jämfört med 888 punkter i juli 2022. Detta har förbättrat landets förmåga att attrahera inflöden av utländskt kapital. Beroendet av kortsiktiga kapitalinflöden för att stödja ökningen av valutareserven utgör dock en utmaning för centralbanken när det gäller att upprätthålla den turkiska liras stabilitet inför potentiella yttre och inhemska påfrestningar.

Den finanspolitiska konsolideringen kommer även fortsättningsvis att drivas av minskade utgifter, främst när det gäller diskretionära utgifter (dvs. driftskostnader, stöd till lokala projekt m.m.). Inflationsavmattningen kommer att underlätta en avmattning i tillväxten av personalkostnaderna, som utgör 30 % av den totala kostnaden. Räntebetalningarna, som ökade med 75 % under januari–maj 2025 jämfört med nivån året innan, förväntas dock förbli höga. Till följd av den ökade inflationen och den stramare penningpolitiken steg den genomsnittliga kostnaden för inhemsk upplåning till 47 % i maj 2025, jämfört med 35 % i maj 2024.

Regionala geopolitiska spänningar kommer att prägla utrikespolitiken

Turkiet har ett presidentstyre som infördes genom en folkomröstning 2017. Den verkställande makten och de verkställande uppgifterna utövas och fullgörs av presidenten. Presidentvalet 2023 vanns av president Recep Tayyip Erdoğan och hans Rättvise- och utvecklingsparti (AK Parti). Det inhemska politiska läget förväntas förbli relativt stabilt.

Turkiets utrikespolitik har under de senaste åren främst styrts av ekonomiska överväganden. Geopolitiska spänningar, särskilt i Mellanöstern, förväntas spela en mer betydande roll från och med 2025. Landet förväntas agera försiktigt för att undvika att dras in i konflikterna. Även om Turkiet inte är inblandat i konflikten mellan Iran, Israel och USA står landet ändå inför betydande risker. Medan Ankara upprätthåller diplomatiska och kommersiella förbindelser med Teheran skulle en mer omfattande konflikt kunna destabilisera Turkiets sydöstra gränser, på grund av närvaron av iranstödda grupper i Irak och Syrien. Turkiet kan också tvingas hantera flyktingströmmar från grannländerna på nytt. Turkiet kommer att fortsätta att fungera som en central diplomatisk medlare, vilket är fallet i de pågående samtalen mellan Etiopien och Somalia samt i förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland.

Turkiet har utökat sin närvaro i Afrika genom investeringar i infrastruktur, energi och telekommunikation. Landet har etablerat starka ekonomiska band med afrikanska nationer och positionerat sig som en viktig partner: handeln mellan Afrika och Turkiet ökade från 5 miljarder USD år 2003 till 33 miljarder USD år 2024. Turkiet är visserligen medlem i Nato, men strävar efter att upprätthålla en viss strategisk autonomi, vilket framgår i Syrien, Libyen och Kaukasus. Landets förhållande till EU är fortsatt komplicerat – på dagordningen står de frysta anslutningsförhandlingarna, Cypernfrågan och spänningarna med Grekland – även om båda sidor fortfarande är bundna av sina gemensamma intressen.

Betalning

Traditionella kreditbetalningsinstrument används fortfarande i stor utsträckning på den turkiska hemmamarknaden, eftersom de ofta fungerar som överlåtbara värdepapper. Detta gäller bland annat skuldebrev, en lösning som ofta används av små och medelstora företag vid kommersiella transaktioner. På samma sätt fungerar efterdaterade checkar både som betalningsmedel och som kreditinstrument. Checkar cirkulerar på den inhemska marknaden som överlåtbara värdepapper fram till förfallodagen. En lagändring som trädde i kraft den 15 juli 2016 innebär att den person som är ansvarig för en ”oindrivbar check” åläggs en straffavgift. Om avgiften inte betalas kan straffåtgärden omvandlas till ett fängelsestraff på upp till 1 500 dagar. I sådana fall sker varken avräkning eller förskottsbetalning. Dessutom förbjuds utställaren av en check som inte kan lösas därefter att utställa checkar eller öppna checkkonton. Förbudet ska upphävas efter betalning av checkbeloppet eller tio år efter domstolsbeslutet. Även om bankerna nu är skyldiga att i högre grad granska sina kunders bakgrund, föreskriver lagen om checkar, som trädde i kraft i december 2009, omfattande ekonomiska sanktioner som utställaren av checken måste betala vid utebliven betalning.

Det elektroniska SWIFT-nätverket är väl etablerat inom den turkiska banksektorn och utgör det vanligaste verktyget för internationella betalningar.

Inkasso

FÖRHANDLINGSFAS

Förlikningsförfaranden, som innebär att en formell betalningsuppmaning skickas ut, följt av upprepade telefonsamtal, är fortfarande en relativt effektiv metod. Besök på plats kan också bana väg för att återupprätta kommunikationen mellan leverantörer och kunder, vilket därmed ökar chanserna att genomföra framgångsrika förhandlingar. I civilprocesslagen anges uttryckligen att domaren när som helst under rättsprocessen får uppmuntra till en förlikning av tvisten, förutsatt att detta bygger på en genuin vilja hos parterna att söka en uppgörelse utanför domstol genom en förhandlad överenskommelse.

Lagen om medling i civilrättsliga tvister föreskriver att medling endast ska tillämpas vid lösning av privaträttsliga tvister som härrör från handlingar eller transaktioner mellan berörda parter som har förmåga att lösa sådana tvister. Parterna har rätt att när som helst vända sig till en medlare för att fortsätta, avsluta eller avbryta processen.

Beroende på gäldenärens betalningsförmåga kan villkoren för överenskommelsen sträcka sig från full betalning till återbetalning i delbetalningar eller en delbetalning som slutlig reglering. Om en frivillig uppgörelse uteblir är hotet om en konkursansökan (iflâs) en taktik som ofta används för att få en reaktion från gäldenären och förmå denne att betala de utestående beloppen.

Rättsliga förfaranden

Indrivningsförfarande – via en förvaltningsmyndighet

 Omsättningsbara värdepapper, såsom växlar, skuldebrev och checkar, gör det möjligt för fordringsägare (utan att först behöva erhålla ett domstolsbeslut) att direkt vända sig till verkställighetsmyndigheten (Icra Dairesi) för att delge gäldenären ett betalningsföreläggande. De kan därefter, om så krävs, gå vidare med utmätning av gäldenärens tillgångar. Beslag är en process som inleds med att en betalningsorder fylls i, vilken sedan delges gäldenären. Om det inte finns några invändningar mot ordern realiseras gäldenärens tillgångar för att täcka fordringarna. Om ordern inte godtas av gäldenären har denne möjlighet att begära att fordringsägaren styrker fordran i domstol. Gäldenären har tio dagar på sig att reglera de aktuella skulderna, eller fem dagar på sig att vända sig till exekutivdomstolen och bestrida betalningen med motiveringen att exempelvis signaturen på dokumentet inte är hans egen, eller att skulden inte längre existerar.

Om fordringsägaren beslutar att delge gäldenären ett betalningsföreläggande trots att denne inte innehar överlåtbara värdepapper, såsom växlar, skuldebrev och checkar, kan gäldenären invända mot betalningsföreläggandet inom sju dagar efter mottagandet. Detta invändning avbryter verkställighetsförfarandet tills fordringsägaren väcker och vinner en talan om ogiltigförklaring av invändningen avseende sin fordran. Enligt den förordning som trädde i kraft den 1 januari 2019 blev det en förutsättning att vända sig till medlaren i de ärenden som väcks mot fordringar avseende betalning av ett visst belopp och skadestånd. För att fordringsägaren ska kunna väcka talan om ogiltigförklaring av invändningen och återuppta verkställighetsförfarandet måste denne därför först vända sig till medlaren.

Om invändningen anses vara missbrukbar riskerar gäldenären stora påföljder.

Rättsprocess – prövas av domstolen

Om de förrättsliga förfarandena för indrivning av skulden från partnern/leverantören misslyckas kan en talan väckas mot gäldenären vid handelsdomstolarna. Handelsdomstolen (asliye ticaret mahkemeleri), som är en specialiserad avdelning vid förstainstansrätten, är behörig att pröva handelstvister och insolvensförfaranden. I fall där fordringens giltighet bestrids är den enda möjligheten att inleda ett ordinarie förfarande genom en stämning för att inställa sig i domstolen.

Om Turkiet inte har undertecknat ett bilateralt avtal eller ett ömsesidighetsavtal med kärandens hemland, måste käranden ställa en säkerhet, judicatum solvi, hos den behöriga lokala domstolen. Detta belopp motsvarar cirka 15 % av fordran. Detsamma gäller turkiska sökande som inte har permanent uppehållstillstånd i Turkiet. När rättsprocessen är avslutad återbetalas säkerhetsdepositionen till fordringsägaren av domstolen.

Käranden är också skyldig att vid förfarandets inledning ställa en fjärdedel av rättegångskostnaderna, vilka är proportionella mot det yrkade beloppet. Dessutom måste notariserade handlingar läggas fram för domstolen.

Det ordinarie förfarandet är uppdelat i tre faser. Den första fasen omfattar ställningstaganden från vardera parten (en stämningsansökan och ett svaromål). I den andra och mer utdragna fasen utreder domstolen ärendet och granskar relevansen hos de framlagda bevisen för att avgöra om det rör sig om avgörande eller diskretionära bevis. Slutligen, vid huvudförhandlingen som utgör den tredje fasen, hör domstolen båda parterna och deras ombud innan den meddelar dom.

0

Verkställighet av ett rättsligt beslut

Varje rättsligt beslut kan verkställas genom verkställighets- och konkursmyndigheter/tjänstemän, om den person som dömts mot inte frivilligt fullgör det rättsliga beslutet i tid. Verkställigheten skiljer sig något beroende på typen av skuld, men liknar i allmänhet skuldindrivningsförfarandet. Till skillnad från skuldindrivningsförfarandet är dock invändningar mot verkställigheten av ett rättsligt beslut en undantagssituation.

Insolvensförfaranden

KONKORDAT

Den gäldenär som är föremål för konkurs kan ansöka om ett förslag till ackordsavtal (konkordato projesi). Om förslaget av handelsdomstolen bedöms vara genomförbart, utfärdar domstolen ett moratorium och utser en ackordskommissionär (konkordato komiseri) för att granska gäldenärens förhållanden. Den vanligaste formen av förslag är en hel eller delvis återbetalning över en viss tidsperiod. Ett förslag kan dock också innebära att gäldenärens tillgångar helt eller delvis överlåts för att tillgodose fordringsägarnas fordringar. Om förslaget inte godkänns kan ett konkursbeslut meddelas.

REORGANISERING

Gäldenären avsätter en del av eller hela sin förmögenhet till förmån för sina borgenärer, föreslår att dessa tillgångar säljs (eller överlåts till tredje man) och att försäljningsintäkterna ska fördelas mellan borgenärerna. En gäldenär som önskar omstrukturera sin verksamhet (eller en borgenär som har rätt att inleda konkursförfarande) kan ansöka hos den behöriga exekutivdomstolen med ett omstruktureringsförslag. Om exekutionsdomstolen bedömer att förslaget har goda utsikter att lyckas, kommer den att besluta om ett borgenärsmöte för att avgöra om borgenärerna godtar omstruktureringsförslaget. Om förslaget godkänns kommer det därefter att läggas fram för domstolen för godkännande. Om domstolen bedömer att en omstrukturering är mer lönsam än konkurs kommer den att godkänna förslaget.

OMSTRUKTURERING

Ett gäldenärsföretag som befinner sig i ekonomiska svårigheter eller står inför en överhängande risk för insolvens har rätt att ansöka hos handelsdomstolen om godkännande av ett omstruktureringsförslag som tidigare godkänts av det erforderliga kvorumet av berörda fordringsägare (drabbade fordringsägare).

Bestämmelserna i den nya EBC (Enforcement and Bankruptcy Code) uppmuntrar gäldenären och dess fordringsägare att nå en frivillig överenskommelse för att återupprätta den krisdrabbade men fortfarande livskraftiga verksamheten. Förslagets innehåll träder i kraft efter godkännande av fordringsägarna och domstolen. Borgenärerna har dock rätt att ansöka om rättslig prövning hos domstolen om gäldenären inte fullgör sina skyldigheter enligt planen. Domstolen har rätt att förklara gäldenären i konkurs vid eventuella överträdelser. Omstrukturering är endast tillgänglig för företag och kooperativ, med undantag för banker och försäkringsbolag.

KONKURS

Vanlig konkurs

Borgenären inleder denna typ av förfarande genom att begära att exekutionsmyndigheten delger gäldenären ett betalningsföreläggande för en förfallen skuld. Gäldenären har sju dagar efter delgivningen på sig att bestrida skulden eller betala. Om gäldenären underlåter att betala eller bestrida skulden kan borgenären ansöka hos handelsdomstolen om ett konkursbeslut, vilket domstolen i regel beviljar.

Senast uppdaterad: juni 2025