Den 6 februari drabbades de sydöstra provinserna i Turkiet av jordbävningar som dödade över 40 000 människor i Turkiet och Syrien. Denna siffra, som är långt ifrån definitiv, kan enligt FN fördubblas. Miljontals människor är i behov av humanitär hjälp och medicinsk personal arbetar för att förhindra att sjukdomar sprids i center som hyser tiotusentals flyktingar.
Katastrofens inverkan på den turkiska ekonomin är fortfarande mycket osäker, men det belopp som behövs för återhämtningen uppskattas redan till mellan 50 och 85 miljarder dollar (enligt den turkiska näringslivsorganisationen). Undantagstillstånd har utlysts för 11 städer. Bland dessa finns Kahramanmaraş, Hatay och Gaziantep, som är viktiga regionala knutpunkter för logistik, produktion och export. Dessa regioner står för cirka 12 procent av landets BNP, 20 procent av den totala jord- och skogsbruksproduktionen, 10 procent av tillverkningsindustrin och nästan 15 procent av byggverksamheten. Inflationen är redan mycket hög (58 procent), men den minskade jordbruksproduktionen och inledningen av Ramadan i mars kommer att förstärka fenomenet. Coface uppskattar att inflationen kommer att ligga på i genomsnitt 50 procent 2023, och hade nått 72 procent 2022.
På kort sikt väntas tillväxten avta kraftigt. Efter jordbävningen 1999 minskade BNP med 3,3 procent innan den ökade med 6,8 procent under 2000. Coface uppskattade i början av året att BNP skulle växa med 3,5 procent under 2023, en siffra som inte tar hänsyn till effekterna av jordbävningen, som ännu inte har specificerats. Vissa fabriker har helt eller delvis förstörts. Den turkiska banktillsynsmyndigheten (BDDK) har också utökat flexibiliteten för lån till dem som drabbats av jordbävningarna. Detta skulle göra det möjligt för drabbade företag att kompensera en del av sina förluster och försämrade kassaflöden.
Enligt vår analys är de sektorer som drabbats hårdast av katastrofen textil, kläder, livsmedel, tjänster, IKT, metaller, kemikalier och detaljhandel. På medellång sikt kan behovet av att återuppbygga ett område på cirka 110 000 km2 (större än Danmark, Nederländerna, Schweiz eller Belgien) och befolkat av 13 miljoner människor stödja byggsektorn. President Erdogan sade att byggandet av 30 000 bostadshus i jordbävningszonen skulle inledas i mars.
På den politiska fronten kan jordbävningens effekter i kombination med förra årets ekonomiska turbulens (historiskt hög inflation, den turkiska lirans svaghet etc.) leda till att väljarna fokuserar på inrikes förhållanden. Valet planerades till den 14 maj, men det pågår en debatt om huruvida det överhuvudtaget kan hållas. Oppositionen kräver att det ska hållas, men det råder stor osäkerhet i frågan.
