Tyskland

Försiktiga tecken på återhämtning tack vare offentliga investeringar

Den stora förändringen inträffade 2025. Efter förbundsvalet i februari reviderade förbundsdagen den konstitutionella skuldbromsen, vilket innebar att försvars- och säkerhetsutgifter som överstiger 1 % av BNP undantas från dess regler. Dessutom inrättades en särskild investeringsfond på 500 miljarder euro för att stödja infrastruktur och klimatskydd. Av detta belopp är 100 miljarder euro öronmärkta för delstaterna (Bundesländer). Fonden ska löpa över en period på 12 år. Dessa åtgärder innebär en betydande avvikelse från Tysklands traditionellt strikta och disciplinerade finanspolitik. För att ytterligare stödja företagen införde förbundsdagen den så kallade ”Investment Booster”. Detta gör det möjligt för företag att tillämpa en avskrivningssats på 30 procent per år under tre år för investeringar i maskiner och utrustning, istället för den vanliga linjära metoden. Elfordon som används för kommersiella ändamål kommer också att omfattas av den påskyndade avskrivningen. Från och med 2028 kommer bolagsskattesatserna att sänkas med en procentenhet per år från nuvarande 15 %, för att nå en permanent skattesats på 10 % år 2032. Dessutom planerar den nya regeringen att från och med januari 2026 permanent sänka elskatterna för tillverknings- och jordbruksföretag samt sänka nätavgifterna. Även om dessa åtgärder redan har förbättrat företagsklimatet avsevärt sedan februari 2025 – om än från en mycket låg nivå – har detta ännu inte lett till en bredare ekonomisk återhämtning mer än halvvägs in i 2025. En verklig uppgång bort från de senaste årens milda recession förväntas inte inträffa före 2026. Inom försvarssektorn arbetar befintliga företag redan med full kapacitet, vilket innebär att ytterligare upphandlingar kommer att ta tid. Det råder också brist på personal för att hantera expansionen. När det gäller infrastruktur kräver nya byggprojekt vanligtvis flera kvartal eller till och med år av planering innan de kan ge en konkret effekt. Därför bör den kortsiktiga ekonomiska återhämtningen främst komma från ökade företagsinvesteringar som har legat på is under de senaste kvartalen på grund av stor osäkerhet kring planeringen och som sannolikt kommer att stödjas av skatteavdrag och utsikterna för statliga investeringar.

Den privata konsumtionen (52 % av BNP) bör ta fart försiktigt under andra halvåret 2025, men den största ökningen förväntas ske under 2026. Reallönerna har stigit sedan tredje kvartalet 2023 och har bidragit till att återvinna de köpkraftsförluster som uppstod till följd av energipriskrisen mellan 2021 och 2023. Under 2025 sjönk tillväxttakten för reallönerna tillbaka till normala nivåer på omkring 1,5 % under första halvåret, vilket ligger mycket nära nivåerna före pandemin och speglar att inflationen och löneutvecklingen avtar i takt med varandra. Dessutom sjönk sparandegraden märkbart från en topp på 11,8 % av den disponibla inkomsten under tredje kvartalet 2024 till 10,4 % under första kvartalet 2025, vilket återigen ligger i linje med nivån före pandemin. Den måttliga återhämtningen i den privata konsumtionen bör åtföljas av en försiktig återhämtning inom byggsektorn, mot bakgrund av en mer gynnsam finansiell situation än under de senaste åren. Fram till mitten av 2025 hade ECB sänkt sin inlåningsränta med 25 baspunkter vid varje enskilt möte sedan juni 2024, vilket innebar att räntan sjönk från 4,0 % till 2,0 % i juni 2025, vilket anses vara den neutrala nivån. Med tanke på den låga ekonomiska tillväxten i euroområdet, i kombination med att inflationen närmar sig målet på 2 %, förväntas ytterligare två räntesänkningar på 25 baspunkter under 2025. På längre sikt bör ECB hålla räntan oförändrad, men ytterligare två sänkningar är möjliga under 2026. Företagens investeringar bör också gynnas av den lägre räntenivån, utöver skatteavdragen och de lägre energikostnaderna, särskilt under 2026. Utrikeshandeln kommer dock, för tillfället, att förbli den stora osäkerhetsfaktorn för 2025–2026. Även om det finns en första överenskommelse mellan USA och EU om framtida tullar på 15 procent för EU-produkter i USA, råder det fortfarande stor osäkerhet kring detaljerna och genomförandet. USA är Tysklands största exportpartner och står för 10 % av all varuexport, vilket kan få betydande negativa konsekvenser, särskilt om Tysklands övriga ledande handelspartner, såsom Kina, Nederländerna och Frankrike, också drabbas negativt och uppvisar en lägre efterfrågan på tyska produkter.

Finanspolitiken gör en helomvändning

Efter år av finanspolitisk återhållsamhet har en ny konsensus vuxit fram i det tyska samhället: upplåning anses nu acceptabelt, förutsatt att den riktas mot framtidsinriktade investeringar. Följaktligen innehåller den federala budgeten för 2025 rekordstora investeringar på sammanlagt 115 miljarder euro, vilket är en ökning med 55 % jämfört med 2024. Dessa medel är främst öronmärkta för järnvägsinfrastruktur, utbildnings- och barnomsorgsinstitutioner, bostadsprojekt, digitalisering samt – inom ramen för den nya strategin – klimatskydd och försvar. Merparten av de ökade utgifterna förväntas börja realiseras under det sista kvartalet 2025. År 2026 förväntas investeringsnivåerna stiga ytterligare, och utgifterna för infrastruktur och klimatrelaterade åtgärder beräknas öka med 56 % jämfört med föregående år. Även de tyska försvarsstyrkorna förväntas öka sina utgifter. Dessa ökade från 1,9 % av BNP år 2024 till 2,4 % år 2025 (inklusive pensioner) och bör gradvis stiga till 3,5 % fram till 2029. Även om regeringen har aviserat besparingsåtgärder (framför allt riktade mot den offentliga förvaltningen) är dessa långt ifrån tillräckliga för att kompensera för de ökade finansiella behoven. Följaktligen förväntas det federala budgetunderskottet överskrida tröskelvärdet på 3 % senast 2026, och den offentliga skuldnivån kommer att stiga igen. Det förväntas dock inte att ett EU-underskottsförfarande inleds. Europeiska unionen förväntas bevilja undantag, särskilt för försvarsrelaterade utgifter.

Tysklands överskott i bytesbalansen drivs till stor del av landets varuhandel. Den framtida utvecklingen för denna balans är fortfarande osäker och kommer i hög grad att bero på hur amerikanska importörer reagerar på de nya amerikanska tullarna på EU-produkter samt på eventuella konkurrenseffekter med andra länder när det gäller handeln med USA. Generellt sett bör överskottet i varuhandeln stabiliseras på en något lägre nivå än under tidigare år.

Liten stor koalition mot stark opposition

I februari 2025 hölls nyval i Tyskland efter att den tidigare ”trafikljuskoalitionen” – bestående av socialdemokraterna (SPD), miljöpartiet De Gröna och det liberala partiet FDP – upplöstes till följd av striden om 2025 års federala budget. Med 28,5 % av rösterna blev det kristdemokratiska CDU-CSU det starkaste partiet efter att ha ökat med 4,4 procentenheter jämfört med valet 2021. Det högerextrema partiet Alternativ för Tyskland (AfD) blev den näst största kraften i underhuset med 20,8 %, vilket var det bästa resultatet i partiets historia. Dessa framgångar skedde till stor del på bekostnad av de tidigare regeringspartierna: SPD fick 16,4 % (en minskning med 9,3 procentenheter), vilket var det sämsta resultatet i partiets 162-åriga historia, De gröna 11,6 % (-3,1 procentenheter) och FDP endast 4,3 % (-7,1 procentenheter). Det sistnämnda partiet lyckades inte nå den 5-procentsspärr som krävs för att komma in i parlamentet och förlorade därmed sina mandat. Ett liknande öde drabbade det vänsterkonservativa BSW, som inte heller lyckades säkra någon representation. Däremot ökade Vänsterpartiet sitt stöd och nådde 8,8 %. Innan den avgående förbundsdagen upplöstes och den nya sammanträdde lyckades CDU:s ledare och blivande förbundskansler Friedrich Merz övertyga SPD och De gröna att tillsammans med CDU/CSU ändra den tyska författningen. Mot bakgrund av det pågående kriget i Ukraina ändrades skuldbromsen så att utgifter för försvar och säkerhet kan undantas, dock högst 1 % av BNP. Dessutom inrättades en särskild fond för infrastruktur och klimatskydd. För att ändra författningen krävs en två tredjedels majoritet i parlamentet, vilket fortfarande var möjligt i den avgående förbundsdagen. I den nyvalda förbundsdagen har dock samarbetet över partigränserna blivit svårare. Den nya regeringen innebär en återgång till en ”stor koalition” mellan CDU/CSU och SPD, även om den endast har en relativt knapp majoritet på 52 % av mandaten. Oppositionen leds av AfD, som innehar 24 % av mandaten, De gröna med 13 % och Vänsterpartiet med 10 %, vilket ger dem tillräckligt inflytande för att blockera ytterligare storskaliga initiativ. CDU/CSU har lovat att inte samarbeta med varken AfD eller Vänsterpartiet, vilket gör ytterligare konstitutionella reformer osannolika. I nuläget verkar den nya regeringen vara relativt stabil, och nästa förbundsval är inte planerat förrän 2029.

Betalning

Banköverföring (Überweisung) är fortfarande det vanligaste betalningssättet. Alla ledande tyska banker är anslutna till SWIFT-nätverket, vilket gör det möjligt för dem att erbjuda en snabb och effektiv överföringstjänst. SEPA Direct Debit Core Scheme och SEPA Direct Debit B2B är de nyaste formerna av autogiro.

Växlar och checkar används inte i någon större utsträckning som betalningsmedel i Tyskland. För tyskarna innebär en växel en kritisk ekonomisk situation eller misstro mot leverantören. Checkar betraktas inte som betalning i sig, utan som ett ”betalningsförsök”: eftersom tysk lagstiftning inte erkänner principen om certifierade checkar kan utställaren återkalla betalningen när som helst och av vilken anledning som helst. Dessutom kan bankerna avvisa betalningar om det inte finns tillräckliga medel på det konto som utställningen sker från. Checks som inte går att lösa in är ganska vanliga. Som en allmän regel betraktas växlar och checks inte som effektiva betalningsmedel, även om de ger fordringsägare rätt till ett ”snabbt” förfarande för inkasso vid utebliven betalning.

Inkasso

Förlikningsfasen

Den vänskapliga inkassofasen är ett avgörande steg för en framgångsrik inkassohantering. Inkassoprocessen inleds vanligtvis med att gäldenären skickas en sista betalningsuppmaning, via vanlig eller rekommenderad post, där gäldenären påminns om sina betalningsskyldigheter.

Enligt lagen om påskyndande av förfallna betalningar (Gesetz zur Beschleunigung fälliger Zahlungen) anses en gäldenär vara i dröjsmål om en skuld förblir obetald inom 30 dagar efter förfallodagen och efter mottagandet av en faktura eller motsvarande betalningsuppmaning, såvida inte parterna har kommit överens om en annan betalningsfrist i köpeavtalet. Dessutom är gäldenären skyldig att betala dröjsmålsränta och påminnelseavgifter när denna tidsfrist har löpt ut.

Inkasso är att rekommendera och är vanlig praxis i Tyskland.

Rättsliga förfaranden

Förfarande enligt snabbförfarandet

Förutsatt att fordran är obestridd kan fordringsägaren ansöka om betalningsföreläggande (Mahnbescheid) genom ett förenklat och kostnadseffektivt förfarande. Borgenären redogör för detaljerna i sin fordran och kan därefter relativt snabbt erhålla en exekutionstitel via Online-Dunning Service (Mahnportal), direkta gränssnitt eller (endast för privatpersoner) förtryckta formulär. Sådana automatiserade och centraliserade (för varje Bundesland, delstat) förfaranden finns tillgängliga över hela Tyskland.

Denna typ av åtgärd faller inom behörigheten för den lokala domstolen (Amtsgericht) i den region där sökandens bostad eller verksamhet är belägen. För utländska fordringsägare är den behöriga domstolen Amtsgericht Wedding (i Berlin). Juridiskt ombud är inte obligatoriskt.

Gäldenären ges två veckor efter delgivningen på sig att betala sina skulder eller att bestrida betalningsföreläggandet (Widerspruch). Om gäldenären inte bestrider inom denna tidsfrist kan fordringsägaren ansöka om ett verkställighetsbeslut (Vollstreckungsbescheid).

Ordinarie förfarande

Under ett ordinarie förfarande kan domstolen uppmana parterna eller deras ombud att underbygga sina yrkanden, vilka därefter endast domstolen har behörighet att bedöma. Varje part uppmanas också att inom den angivna tidsfristen lämna in ett inlaga där man redogör för sina förväntningar.

När anspråket har granskats ordentligt hålls en offentlig förhandling där domstolen meddelar en motiverad dom (begründetes Urteil).

Den förlorande parten får vanligtvis stå för alla rättegångskostnader, inklusive den vinnande partens advokatarvoden, i den mån dessa arvoden överensstämmer med den officiella arvodesförteckningen (Rechtanwaltsvergütungsgesetz, RVG). Vid delvis framgång bär varje part sina arvoden och kostnader proportionellt. Ett vanligt förfarande kan ta mellan tre månader och ett år, medan mål som väcks vid Förbundsdomstolen kan ta upp till sex år.

Överklagande (Berufung) kan göras mot förstainstansrättens beslut om tvistens värde överstiger 600 euro. Förstainstansrätten medger även överklagande om målet rör en principfråga eller kräver en lagändring för att säkerställa ”enhetlig rättspraxis”.

0

Verkställighet av ett rättsligt beslut

Verkställighet kan inledas så snart en slutgiltig dom har meddelats. Om gäldenären underlåter att följa domen kan dennes bankkonton spärras och/eller en lokal exekutor kan gå vidare med beslag och försäljning av dennes egendom.

För utländska domar behöver fordringsägaren, för att erhålla exekvatur, en notariserad tysk översättning av beslutet som också måste erkännas, ett verkställighetsbeslut avseende denna dom samt en verkställighetsklausul. Domar från domstolar i EU:s medlemsstater erkänns utan ytterligare förfarande – såvida inte vissa begränsningar som följer av europeisk rätt är tillämpliga.

Insolvensförfaranden

UTOMRÄTTELIGA FÖRFARANDEN

Gäldenärer kan försöka omförhandla sina skulder med sina fordringsägare, vilket bidrar till att skydda gäldenärerna från krav på förtida betalning. Förfarandet ligger dock i fordringsägarnas intresse, eftersom det kan gå snabbare och tenderar att vara billigare än ett formellt insolvensförfarande.

OMSTRUKTURERING

Efter en ansökan som lämnats in till insolvensdomstolen på grund av likviditetsbrist eller överskuldsättning kan domstolen inleda ett preliminärt insolvensförfarande, där den utser en preliminär förvaltare med uppgift att undersöka möjligheterna till omstrukturering av företaget. Om förvaltaren godkänner denna omstrukturering inleder denne därefter ett formellt förfarande och utser en förvaltare som har till uppgift att fortsätta gäldenärens verksamhet samtidigt som tillgångarna bevaras.

LIKVIDATION

Likvidation kan inledas på begäran av antingen gäldenären eller borgenären, förutsatt att gäldenären inte kan betala sina skulder när de förfaller. När likvidationen har fastställts genom ett likvidationsbeslut och företaget har avregistrerats måste borgenärerna anmäla sina fordringar till likvidationsförvaltaren inom tre månader efter offentliggörandet.

ÄGANDERÄTTSFÖRBEHÅLL

Detta är en skriftlig klausul i avtalet enligt vilken leverantören behåller äganderätten till de levererade varorna tills köparen har betalat hela priset. Det finns tre varianter av denna äganderättsförbehåll:

enkel äganderättsförbehåll: leverantören behåller äganderätten till de levererade varorna tills köparen har betalat hela köpeskillingen;

utvidgat äganderättsförbehåll: äganderättsförbehållet utvidgas till att omfatta vidareförsäljning av de efterföljande varorna; köparen överlåter till den ursprungliga leverantören de fordringar som uppkommer vid återförsäljningen till en tredje part;

utvidgad äganderättsförbehåll: äganderättsförbehållet utvidgas till att omfatta varor som bearbetats till en ny produkt, och den ursprungliga leverantören förblir ägare eller delägare upp till värdet av sin leverans.

Senast uppdaterad: juli 2025