Kinas återöppningsprocess har kommit snabbare och tidigare än väntat. Efter att ha meddelat en gradvis lättnad av sin noll-covid-politik i november beslutade den nationella hälsokommissionen slutligen att nedgradera risknivån för covid-19 i slutet av december.
De ekonomiska, sociala och skattemässiga kostnaderna för noll-covid-politiken ledde till en enorm osäkerhet i ekonomin och tyngde ned konsumtion och investeringar. Samtidigt har infektionstakten i samband med upphävandet av restriktionerna satt enorm press på den ekonomiska aktiviteten. Den nuvarande smittovågen förväntas nå sin kulmen i mitten av januari, medan en andra våg – som drivs på av spridningen till landsbygdsområden – beräknas nå sin kulmen i början av mars.
Mot bakgrund av detta förutspår Coface en gradvis normalisering av den ekonomiska aktiviteten i mars med en stabil återhämtning som börjar under andra kvartalet 2023.
Alltmer ohållbar noll-covid-politik
De covid-åtgärder som införts i Kina har skadat den inhemska efterfrågan med en negativ inverkan på hushållens utgifter. Obligatoriska tester och rädsla för nedstängning har kraftigt dämpat konsumtionen. Detaljhandelsförsäljningen var oförändrad under de första 11 månaderna 2022 och arbetsmarknadsutsikterna försämrades med en arbetslöshet på 5,7 procent i november.
Tillverkningsindustrin och logistiken stördes också av covid-kontrollåtgärderna, med en markant nedgång i industriproduktionen till 2,2 procent i november och kraftigt förlängda leveranstider för leverantörer.
Kinas framtidsutsikter internationellt har också försämrats. Exporten var en av de viktigaste drivkrafterna för landets tillväxt under pandemin och 2022, men den externa efterfrågan förväntas nu bli mycket svagare 2023 i och med inbromsningen i den globala tillväxten. Varuexporten sjönk i november med 8,7 procent på årsbasis.
Man skulle ha kunnat argumentera för att behålla nollvisionen för covid vid det kinesiska kommunistpartiets kongress i oktober 2022. Men de strikta kontrollåtgärderna, nedstängningarna och kraven på masstestning har i slutändan ökat spänningarna bland allmänheten, vilket bidrog till demonstrationer i flera städer mot slutet av 2022.
Återöppnandet omgärdat av osäkerhet
Kinas återöppnande väntas bli positivt för konsumtionen, men effekterna blir gradvisa och möjligen begränsade.
Den snabba smittspridningen och flockimmuniteten bör bidra till en ekonomisk normalisering under det andra kvartalet 2023. Även om infektionsfrekvensen minskar utbudet av tillgänglig arbetskraft – och därmed påverkar produktion och logistikaktiviteter – bör vi se en normalisering på detta område.
Även om vi förväntar oss en återhämtning i konsumtionen 2023 kommer den att ske gradvis. Vi har sett att de disponibla inkomsterna återhämtar sig långsamt, att hushållens sparande är fortsatt högt (40,3 procent av BNP under tredje kvartalet 2022) och att nettoförmögenheten minskar. Dessutom kommer den stigande arbetslösheten – där ungdomsarbetslösheten fortfarande är mycket hög – att tynga ned konsumtionen. Hushållens skuldsättning bör också vägas in: den har fördubblats jämfört med för tio år sedan (62 procent av BNP 2022 jämfört med 30 procent 2012), vilket begränsar utrymmet för lånefinansierad konsumtion.
Det är dock fortfarande möjligt att konsumtionen kommer att gynnas av en finanspolitisk stimulans. De politiska beslutsfattarna har betonat ”stabilitet” i år och lovat att prioritera inhemsk konsumtion och höja de personliga inkomsterna. Konsumtionsstimulerande åtgärder, såsom konsumtionskuponger, kan ge en starkare boost till hushållens utgifter.
Sist men inte minst kommer investeringarna sannolikt att fortsätta att hämma tillväxten i år, särskilt inom fastighetsbranschen. Även om bostadssektorn förväntas stabiliseras gradvis med ökat politiskt stöd kan tillväxten i infrastrukturinvesteringar bli svagare. Med tanke på de försämrade globala utsikterna är det osannolikt att exportorienterade företag kommer att investera i anläggningar.
