Att höja eller inte höja. Bank of Englands stora dilemma

Den 11 maj beslutade Bank of England (BoE) att höja sin styrränta för 12:e gången i rad, till 4,5 procent. Vid sitt senaste möte uppgav BoE att man skulle hålla kursen för att säkerställa att inflationen återgår till 2 procent, och uteslöt inte ytterligare höjningar om det finns tecken på ihållande inflation. De senaste siffrorna visar en avmattning i den totala inflationen, från 10,1 procent i mars till 8,7 procent i april, men kärninflationen nådde sin högsta nivå på 30 år.

Storbritannien, som ofta betraktas som en brygga mellan USA och Europa, befinner sig nu mellan de två kontinenternas olika höjningscykler. USA har till synes pausat sin räntehöjningscykel, medan ECB har indikerat att fler höjningar fortfarande kommer att komma. I denna miljö har IMF nyligen reviderat upp sina tillväxtprognoser för den brittiska ekonomin. På Coface förutspår vi fortfarande en avmattning under 2023. BoE:s dilemma är som störst nu. 

Brittisk penningpolitik i dimma

Hittills har BoE i allmänhet legat närmare Feds räntecykel än ECB:s. Det var den första större centralbanken att börja höja i december 2021, med kombinerade höjningar på 440 punkter. Fed inledde sin cykel i mars 2022 och har sedan dess höjt räntan med 500 punkter, medan ECB började höja räntan i juli 2022 (totalt +375 punkter).

Den ihållande inflationen – som är högre i Storbritannien än i andra länder – är den främsta anledningen till att BoE nu tvivlar på var i sin höjningscykel den befinner sig. Inflationen var 8,7 procent i april, medan den hade sjunkit i USA till 4,9 procent och 7,0 procent i euroområdet. Kärninflationen – som exkluderar energi och livsmedel – var 6,8 procent i Storbritannien i april 2023, medan den var 5,5 procent i USA och 5,6 procent i euroområdet.

Även om den brittiska ekonomin har visat sig vara mer motståndskraftig än många befarade förväntas den fortfarande krympa 2023, till skillnad från de flesta andra jämförbara ekonomier. Siffrorna för det första kvartalet 2023 visar att Storbritannien kan undvika en teknisk recession, men utsikterna är ändå utmanande eftersom ekonomin fortfarande inte är tillbaka på samma nivå som före pandemin och finansiella tjänster är en viktig del.

Den brittiska ekonomin och BoE vid ett vägskäl

Idag måste centralbankerna balansera mellan att bekämpa inflationen, dämpa den ekonomiska tillväxten och, sedan turbulensen i den amerikanska banksektorn, säkerställa den finansiella stabiliteten.

I ett sammanhang där tillväxtutsikterna var bättre och där inflationen skulle vara mer lik den i jämförbara länder skulle BoE sannolikt ha följt Fed, som den har gjort fram till nu, genom att pausa räntehöjningarna. Den nuvarande ihållande inflationen kan dock tvinga den att höja ytterligare, även om detta sätter ytterligare press på företag och hushåll som har sett räntorna mer än fördubblas på ett år. Om man däremot inte höjer tillräckligt kan det leda till en mer ihållande inflation med en löne- och prisspiral som är svår att ta sig ur.

Osäkerhet råder nu om hur den monetära cykeln kommer att utvecklas. Vissa förväntar sig fortfarande att BoE behåller sin ränta till slutet av året, medan marknaderna nu prisar in ytterligare två eller fyra höjningar med 25 punkter innan årets slut.

Den brittiska ekonomin har trotsat många ekonomers förväntningar under de senaste nio månaderna, och särskilt tjänstesektorn har hållit ställningarna. De omedelbara utsikterna har dock försämrats för tjänstesektorn i och med den nuvarande turbulensen på finansmarknaderna och de försämrade förhandlingarna med vissa fackföreningar som leder till ytterligare strejker.

Att BoE befinner sig vid ett vägskäl är tydligt. Är risken för ihållande inflation högre än risken för ökad finansiell instabilitet och ytterligare dämpning av återhämtningen inom tjänstesektorn i Storbritannien? Coface huvudscenario kräver minst en ytterligare höjning vid mötet den 22 juni 2023, där ytterligare höjningar beror på kommande siffror, särskilt kärninflation och lönetillväxt i maj och juni.

Gå djupare med en fullständig riskbedömning av landet