De goda nyheterna i början av 2023 gav snabbt vika för antydningar om att slutet av året skulle bli betydligt mindre lovande.
Utöver de risker som redan har nämnts många gånger, varav vissa fortsätter att öka (finansiell stabilitet, sociala och politiska risker), bör vi komma ihåg att kampen mot inflationen ännu inte har vunnits. Förutom när det gäller energi ligger inflationen fortfarande långt över de mål som centralbankerna har satt upp, medan situationen på oljemarknaden (återigen) har blivit spänd efter attackerna i Israel. Alla ledande indikatorer pekar på en kraftig inbromsning av aktiviteten i Nordamerika och euroområdet mot slutet av året, och återhämtningen av den kinesiska ekonomin har snabbt krockat med strukturella svagheter och bristande förtroende bland hushåll och företag. I detta sammanhang har vi ändrat 7 landriskbedömningar (2 uppgraderingar och 5 nedgraderingar) samt 33 sektorriskbedömningar (17 uppgraderingar och 16 nedgraderingar), vilket återspeglar en viss stabilitet i våra förväntningar under de kommande 18 månaderna, i en miljö som fortfarande är mycket volatil och osäker.
Mot en multipolär värld
Utöver den fortsatta, och till och med intensifierade, kinesisk-amerikanska rivaliteten har flera viktiga händelser under de senaste månaderna ytterligare rubbat det geopolitiska landskapet. BRICS (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) utvidgas med sex nya medlemmar (Saudiarabien, Argentina, Egypten, Förenade Arabemiraten, Etiopien och Iran), vilket enligt vissa kommer att innebära slutet för G7-gruppens dominans och därmed för efterkrigstidens världsordning.
Förmågan hos BRICS+ att erbjuda en alternativ vision och vidta konkreta åtgärder för att konkurrera med G7 kommer dock sannolikt att förbli begränsad (ej överensstämmande mål, spänningar mellan Kina och Indien).
Inflationen avtar men finns kvar
Som vi förutspådde i våra tidigare barometrar har inflationen fortsatt att minska ”mekaniskt” de senaste månaderna, till stor del på grund av energi- och råvarupriser som ligger under de toppar som nåddes kort efter invasionen av Ukraina. Det pågår också en disinflation för varor, kopplad till en ombalansering av efterfrågan mot konsumtion av tjänster och en återgång till normala leveranskedjor. Tecknen på att inflationen är väl förankrad kvarstår och kärninflationen har sjunkit mycket långsammare i de utvecklade ekonomierna. Dessutom verkar de risker som vi nämnde om att inflationstrycket skulle återkomma mot slutet av året bli verklighet, med en uppåtgående trend för oljepriserna sedan början av sommaren.
Den retorik som följde på besluten från ECB, Fed och Bank of England (paus i räntehöjningarna) antydde alla att även om åtstramningscykeln kan ha avslutats förväntas inga räntesänkningar under de kommande månaderna eller till och med kvartalen.
Återhämtningen i Kina en besvikelse – och redan över
Kinas återhämtning efter covid-19 har varit svag, med låga ekonomiska siffror för både inhemsk efterfrågan och export. Den förväntade konsumtionsuppgången har varit relativt svag på grund av hushållens försiktighet, och nedläggningen av noll-covid-politiken och det efterföljande återöppnandet av den kinesiska ekonomi lyckades bara ge en ojämn boost till konsumtionsmönstren.
Investeringarna har också varit en mindre drivkraft för tillväxten i Kina eftersom den privata sektorn varit fortsatt försiktig med fasta kapitalutgifter (särskilt på grund av fastighetsmarknaden, som fortsätter att vara oroande).
Eftergifter för energi och jordbruk/livsmedel i Europa
Förändringarna i sektorriskbedömningarna detta kvartal skedde till största del i Europa, först och främst sektorerna energi, jordbruk/livsmedel och papper. Vi uppgraderar energisektorn i alla västeuropeiska länder (utom Tyskland), främst på grund av högre marginaler för producenter och raffinaderier av kolväten. Livsmedelssektorn i regionen har också en mer positiv utveckling, till skillnad från papperssektorn, som noterar det största antalet nedgraderingar.
Ökande sociala och politiska risker bekräftas
Förra året, efter Rysslands invasion av Ukraina, varnade Coface för risken för ökade sociala risker på grund av stigande priser på energi, basvaror och livsmedel. När vi uppdaterade vår indikator för politisk risk för 2022 upprepade vi denna varning. I denna 2023 års upplaga av indikatorn för politisk risk växer vår oro. Försämringen av människors levnadsvillkor har gett upphov till nya källor till frustration.
Under de senaste åren har politisk risk i olika former och länder (Sri Lanka, Argentina, Niger, Gabon) varit ett återkommande tema i nyhetsrapporteringen även för utvecklade ekonomier (Israel, Storbritannien, USA). Sociala och politiska risker verkar öka i en värld som blir alltmer osäker och instabil på grund av omstöpningen av den globala spelplanen och den märkbara klimatförändringen.
När det gäller säkerhet ökade antalet konflikter under 2022, med ett särskilt högt antal dödsoffer. Vissa konflikter har lugnat ner sig (Afghanistan, Jemen), medan andra har dykt upp eller blivit mer intensiva, som Nagorno-Karabach i september, som belyser den ihållande gränskrisen mellan Armenien och Azerbajdzjan.
I Afrika har antalet aktiva konflikter (statliga och icke-statliga) på kontinenten nästan tredubblats sedan 2010. Denna trend är särskilt kopplad till kampen mot jihadistgrupper som är verksamma i Burkina Faso, Mali, Niger, Tchad och Nigeria. Till exempel har det försämrade säkerhetsläget i Sahel och svårigheterna att kontrollera det islamistiska upproret sedan 2020 också spelat en roll i de senaste politiska omvälvningarna i regionen. Efter Mali och Tchad 2021, och Burkina Faso (två gånger) förra året, upplevde Niger en statskupp i somras.
