År 2023 inleds med goda nyheter på den makroekonomiska fronten. För det första har Europa undvikit en recession som länge var utlovad. Effektivitetsvinster och den avtagande aktiviteten har lett till en kraftig nedgång i energipriserna och därmed en välkommen nedgång i inflationen.
Slutligen väcker utsikterna till en återhämtning i Kina under andra halvåret, även om prognosen är mycket osäker, också förhoppningar för den globala ekonomin. Detta var tillräckligt för att väcka entusiasmen på finansmarknaderna, med ny tillförsikt av det faktum att det värsta tänkbara scenariot för tillfället är undanröjt.
Även om vi i grunden instämmer måste vi vara försiktiga så att vi inte blir självbelåtna. De utmaningar som den globala ekonomin stod inför förra året är fortfarande aktuella och den flerdimensionella kris vi upplever är inte på väg att försvinna: geopolitisk fragmentering, energikris, klimatförändringar, epidemiska risker … Omvandlingen av världen går allt snabbare och skapar risker som kan få de mest genomtänkta scenarier att spåra ur.
I detta sammanhang har Coface riskbedömningar endast ändrats något, med 5 ändringar för landrisker och 16 ändringar för sektorrisker. I nettotermer fortsätter trenden mot nedgraderingar.
Recessionen drar sig tillbaka – stagflation får fäste
2022 avslutades med en positiv ekonomisk utveckling. Milda temperaturer och stora gasreserver har undanröjt hotet om tvångsransonering i Europa denna vinter och de europeiska ekonomierna bör därför undvika en kraftig nedgång i aktiviteten. Detta har fått Coface att behålla sin globala tillväxtprognos för 2023 oförändrad på 1,9 procent. Vårt scenario med stagflation i de utvecklade ekonomierna och den övergripande motståndskraften i tillväxtländerna har också bekräftats.
Denna kontinuitet återspeglas i våra riskbedömningar: endast 3 länder och 10 sektorer nedgraderas detta kvartal, efter 95 i juni 2022 och över 50 i oktober 2022. Samtidigt har Coface också reviderat bedömningarna för Indien och Burundi positivt, och sex sektorbedömningar, främst inom fordonsindustrin, tack vare den gradvisa lättnaden av spänningarna i leveranskedjorna.
Mot en (mekanisk) minskning av inflationen under första halvåret 2023
Även om de kraftigt stigande energipriserna låg bakom ökningen av konsumentpriserna i de utvecklade ekonomierna ledde deras dämpning till en mekanisk nedgång i inflationen i slutet av 2022. Inflationen verkar därmed ha passerat sin topp i euroområdet. Det är också fallet i USA, där den nådde 6,5 procent i december efter en topp på 9,1 procent. Utöver de dämpade råvarupriserna kan inflationsnedgången också tillskrivas det lägre priset på varor. Nedgången i inflationen väntas fortsätta under första halvåret 2023 enbart på grund av baseffekter, i den mån råvarupriserna ligger kvar under de nivåer som noterades föregående år.
Mot bakgrund av den relativt låga aktiviteten fortsätter arbetsmarknaderna att visa motståndskraft, med arbetslöshetsnivåer som fortfarande är historiskt låga. Arbetslösheten fortsatte till och med att sjunka i slutet av 2022 i euroområdet, medan den låg kvar på sin lägsta nivå på över 50 år i USA (3,5 procent), och har bara stigit något (från 3,5 till 3,7 procent) i Storbritannien. Denna motståndskraft kan fortsätta under första halvåret 2023: företag som har haft historiskt stora rekryteringsproblem under 2022 kan frestas att behålla sina anställda trots en trög efterfrågan, medan de väntar på att aktiviteten ska ta fart.
Riskerna för den globala ekonomin kvarstår
Utsikterna för den globala ekonomin är fortsatt dystra för 2023, i en miljö som förblir både riskfylld och osäker. Den främsta källan till oro är inflationsbanan. Även om en inflationssänkande trend verkar vara på gång kvarstår den avgörande frågan om hur den landar. Scenariot med en återgång till målet på 2 procent som centralbankerna i de utvecklade länderna har satt upp har inte helt begravts, men möjligheten att inflationen stabiliseras på en högre nivå är överhängande. Den minskade inflation som förväntas under första delen av året kan komma att avbrytas innan den når de nivåer som de monetära myndigheterna eftersträvar, och det kan inte uteslutas att inflationen åter stiger under andra halvåret.
Återhämtningen i Kina är också en källa till osäkerhet. Lättnaderna i restriktionerna mot covid-19 i landet bör leda till en återhämtning i den kinesiska konsumtionen. Men eftersom det plötsliga återöppnandet åtföljdes av en kraftig smittoökning bör återhämtningen ske gradvis. Normaliseringen av aktiviteter skulle därmed kunna börja i slutet av första kvartalet 2023 och en fastare återhämtning skulle äga rum under andra halvåret, vilket skapar de perfekta förutsättningarna för en ny storm på energifronten och därmed på inflationen.
Omklassificeringar av sektorer är tillbaka
Våra sektorbedömningar har förändrats lite jämfört med de senaste barometrarna. Men även om det finns några negativa förändringar har vi också beslutat att göra uppgraderingar som återspeglar den relativa förbättringen av vårt ekonomiska scenario. Dessa uppgraderingar sker inom fordonssektorn i Mellanöstern, där efterfrågan är fortsatt stark. I Indien har förbättringen av landets ekonomiska situation lett till en omklassificering av landriskbedömningen.
Vissa företag i sektorer som tidigare ansetts vara motståndskraftiga – IKT och läkemedel – upplever också svårigheter. De strukturella problem som läkemedelsföretagen i Europa står inför blir allt mer uttalade, delvis som en följd av den ökande pressen på statsfinanserna. ICT-företagen ”fångas upp” av den globala ekonomiska situationen och står fortfarande i centrum för handelsspänningarna mellan Kina och USA.
Slutligen är Västeuropa återigen den region som har flest nedgraderingar av sektorer (5 av totalt 11). Även om utsikterna på kort sikt ser mindre dystra ut är det uppenbarligen ännu inte dags för uppgraderingar.
