Den 10 mars stängde kaliforniska och federala banktillsynsmyndigheter ned Silicon Valley Bank (SVB) och beslagtog dess insättningar med hänvisning till både bristande likviditet och insolvens. Detta är den näst största konkursen för ett amerikanskt finansinstitut efter Washington Mutual 2008.
Även om banken var specialiserad på bankverksamhet för nystartade teknikföretag i Silicon Valley-området, uppskattades SVB vara den 16:e största affärsbanken i USA med cirka 209 miljarder USD i konsoliderade tillgångar i slutet av 2022. Även om kollapsen inte verkar vara systemhotande belyser den räntehöjningarnas inverkan på den finansiella stabiliteten och den ökade risken i den amerikanska teknikindustrin. Händelserna är också en påminnelse om att effekterna av penningpolitiska åtstramningar fortfarande är mycket avlägsna.
Ett misslyckande som tillskrivs en otillräckligt diversifierad kundbas, men också den nuvarande åtstramningen av penningpolitiken.
SVB specialiserade sig på banktjänster för teknik- och bioteknikindustrin. Under pandemin, när Kaliforniens teknikindustri upplevde en boom, såg SVB en betydande ökning av inlåningen (upp 86 procent 2021) och investerade kraftigt i statsobligationer och värdepapper med säkerhet i inteckningar.
Denna affärsmodell gjorde SVB sårbart för räntehöjningar på två fronter:
- För det första har högre räntor slagit särskilt hårt mot bankens kundbas av teknikföretag. Det ledde till en nedgång i riskkapitalfinansieringen och en ökad kontantförbränning bland teknikföretagen. Detta ledde till utflöden av SVB-kunders medel under 2022.
- För det andra: när Fed höjde räntorna föll priset på amerikanska värdepapper, vilket pressade SVB:s tillgångar.
Försämringen av SVB:s finanser och den efterföljande förlusten av kundernas och investerarnas förtroende ledde till en uttagsanstormning på banken. Den 9 mars föll bankens aktier med cirka 60 procent. Samma dag gjorde investerare och insättare uttag på cirka 42 miljarder USD. Därefter hade tillsynsmyndigheterna inget annat val än att stänga ned SVB. Den 12 mars meddelade myndigheterna att alla insättare kommer att skyddas och få full återbetalning, vilket går utöver de garantier som normalt ges enligt lag.
Den främsta farhågan är risken för smittspridning.
För närvarande verkar SVB:s problem vara mer egenartade än systemiska, även om Federal Deposit Insurance Corporation uppskattar att amerikanska banker har 620 miljarder USD i orealiserade förluster. Stora amerikanska banker är mycket mer diversifierade än SVB. Oron gäller i mycket högre grad regionala banker med liknande profil som SVB. Handeln med aktier i flera andra banker, däribland First Republic Bank, PacWest Bancorp och Signature Bank, stoppades den 10 mars och tillsynsmyndigheterna meddelade den 12 mars att de skulle stänga Signature Bank, en av de viktigaste bankerna för kryptobranschen.
För att förhindra spridning tillkännagav de amerikanska tillsynsmyndigheterna en ny nödlånefacilitet som syftar till att säkerställa ”att bankerna har möjlighet att tillgodose behoven hos alla sina insättare” och uppgav att de var beredda att hantera eventuella likviditetspåfrestningar som kan uppstå.
SVB:s kollaps visar på förhöjd risk i den amerikanska teknikindustrin
Stigande räntor har urholkat den enkla tillgången till kapital som drivit upp startup-värderingar och finansierat ambitiösa projekt under de senaste åren. Dessutom drabbades branschen av en nedgång i reklamintäkterna till följd av en mer utmanande makroekonomisk miljö. Allt detta resulterade nyligen i ökade uppsägningar inom branschen. Vi tror att högre räntor och försvinnandet av en stor finansieringsaktör kan skapa ytterligare turbulens för den amerikanska teknikindustrin.
Ett förstärkt dilemma för centralbanker vars räntehöjningar precis har börjat få effekt
Dessa händelser belyser ett ”trilemma” för Fed: den måste upprätthålla prisstabilitet, främja maximal sysselsättning, men också säkerställa finansiell stabilitet. SVB:s kollaps bidrog till att investerarnas tro på en höjning med 50 punkter vid mötet den 21–22 mars minskade. Händelserna är också en påminnelse om att effekterna av penningpolitiska åtstramningar fortfarande är mycket försenade, inte bara ur makroekonomisk synvinkel utan också, och ännu farligare, ur finansiell synvinkel.
