Construction workersConstruction workers

Utmanande tider för husbyggare och fastighetsbolag

Ladda ner dokumenten

Bygg-, anläggnings- och fastighetssektorn hör till de mest cykliska branscherna. Känsliga för förändringar på arbetsmarknaden, råvarupriser och inte minst räntor och tillgång till krediter, är de för närvarande under press. Och det är inte troligt att det blir bättre 2024.

Bostadsbyggare ser vissa sprickor

 

Bostadsmarknaden står inför en dubbel utmaning, både på utbuds- och efterfrågesidan. De stigande räntorna har lett till en snabb försämring av efterfrågan, eftersom hushållen inte har råd att köpa bostäder, särskilt som huspriserna har stigit.

Till detta kommer den globala bristen på arbetskraft, som europeiska företag säger är det största hindret för byggandet från 2021 till slutet av 2023[1]. Detta återspeglas i USA, där vakanserna inom byggsektorn är nästan 30 procent högre än före pandemin, och i Japan, där 60 procent av byggföretagen rapporterade brist på arbetskraft i en undersökning från 2022[2].

Alla dessa problem på utbudssidan, i kombination med de snabbt stigande räntorna under de senaste två åren, har lett till en ökning av byggkostnaderna över hela linjen: Materialpriserna har gått upp, lönetrycket har ökat och finansieringskostnaderna har skjutit i höjden.

 

Höga räntor utmanar kommersiella fastighetsbolag

Kommersiella fastighetsbolag - som främst är verksamma inom icke-bostadssegment som industri, kontor och detaljhandel - har varit särskilt känsliga för de senaste årens problem, där detaljhandelssektorn utmanas av lockdowns och ökad onlinehandel, medan kontorsmarknaden fortfarande anpassar sig till övergången till hybridarbete, vilket har lett till lägre och förändrad efterfrågan på kontorsutrymmen. Under första kvartalet 2023 var vakansgraden i USA 20,2%, den högsta nivån på över 15 år, och i Europa var den tillbaka på 2016 års nivåer på 7,5%.

Det höga ränteläget skapar utmaningar för fastighetsbolagen på flera sätt, där den mest uppenbara och omedelbara effekten är en nedgång i både antalet fastighetstransaktioner och deras totala värde. I dagsläget är detta redan synligt då transaktionsvolymen för kommersiella fastigheter i Europa mer än halverats under det senaste året och nu är på den lägsta nivån sedan 2010. Till detta kommer räntekostnaderna, som har stigit snabbt under de senaste två åren.

 

Utsikter för 2024: mot fallande huspriser i avancerade ekonomier

Fastighetsmarknaden befinner sig fortfarande i en känslig balansgång mellan höga räntor och ett begränsat bostadsutbud.

Även om bostadspriserna har anpassats något till de högre räntorna har de ihållande utbudsbegränsningarna (orsakade av att potentiella säljare är ovilliga att sälja till ett lägre pris) hållit dem uppe under 2023.

År 2024 bör markera en vändpunkt i denna dynamik, med förväntade prisnedgångar i de flesta avancerade ekonomier (34% i Tyskland, 31% i Japan) ur ett köparperspektiv.

Samtidigt tvingar det utmanande landskapet för kommersiella fastigheter vissa företag att ta till drastiska åtgärder, som att sälja av tillgångar. År 2024 har priserna på kommersiella fastigheter redan sjunkit med 25% från sin toppnivå. Det finns flera exempel på att framstående byggnader har sålts med en rabatt på över 50%, vilket understryker den svåra situation som vissa företag befinner sig i under det rådande ekonomiska klimatet.

Under 2024 förväntar vi oss ett år med blandad utveckling, med hjälp av en välkommen sänkning av styrräntorna. I denna situation finns det dock fortfarande anledning till oro. En del av den befintliga skulden är redan bunden till fasta räntor, och utlåningsmarginalerna för nya lån är de lägsta på över ett decennium. Den angelägna frågan är därför: Kommer de förväntade räntesänkningarna att vara tillräckliga och komma i rätt tid för att stärka en marknad som visar tecken på svaghet?

Ladda ner vär analys för att få fler prognoser och jämför våra riskbedömningar för byggsektorn per region.

[1] Källa: ECOFIN, Coface

[2] Källa : Statistiska centralbyrån 

Författare och experter