I slutet av november gav Xavier Durand, VD för Coface, en omfattande intervju till tidningen L'Agefi. I denna första del förklarar han vilka konsekvenser konflikterna runt om i världen får för företagen och vad detta innebär för Coface.
Krigen i Ukraina och Israel har åter satt den politiska risken i fokus. Hur kommer det att påverka vår förmåga att tolka förändringar i ekonomin?
Politisk risk var egentligen inte något vi tänkte så mycket på förrän 2019 eller så sent som 2022. Vi tog för givet att den dominerande västerländska demokratimodellen skulle fortsätta att utvecklas stadigt - åtminstone som en modell att sträva efter. Med 70 år av fred bakom oss verkade världen stå på en stabilare grund än vad som faktiskt visade sig vara fallet.
De viktigaste faktorerna i denna nya situation är hotet mot USA:s inflytande, som gick från dåligt till värre under Donald Trump, och det tillbakadragande från världsscenen som han gick i spetsen för. Samtidigt har Ryssland återuppstått på den internationella scenen med kriget i Ukraina och i Afrika. Iranfrågan har dykt upp igen i samband med kriget i Israel. Kina börjar också visa musklerna, vilket vi ser i Kinesiska havet och i förbindelserna med grannländerna. Och så finns det en annan grupp som vill utmana den etablerade ordningen: BRICS. [1]
Även om dessa länder - Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika - har olika intressen visar detta bara att vi går mot en mer fragmenterad, multipolär värld. Dessa olika källor till omvälvningar skapar en volatilitet som vi hade glömt bort, men som gör det svårt att fastställa den nya maktbalansen.
De ekonomiska konsekvenserna av krigen skapar vinnare och förlorare, beroende på hur utsatta aktörerna är för stigande råvarupriser. Europa verkar vara förloraren: Europa befinner sig i energikrisens frontlinje, medan USA drar stor nytta av den, tillsammans med den upprustning som ökar exporten.
Leveranskedjorna kommer att fortsätta att omstruktureras och västländerna är angelägna om att hitta en väg ut ur offshoring och prioritera nearshoring och, på senare tid, friendshoring. Denna förändring kommer oundvikligen att ske gradvis, eftersom man inte kan flytta arbetskraft och infrastruktur över en natt. Och man måste acceptera att produktionen kommer att bli dyrare. Det är det pris man får betala för kontroll.
Om vi bortser från markrisken, vilka nya hot står företagen inför?
Efter flera år av expansiv penningpolitik och snabba pengar i spåren av Covid-epidemin kom det som en överraskning att myndigheterna stramade åt penningpolitiken så kraftigt och snabbt som de gjorde efter att inflationen återvänt. Denna åtstramning kommer så småningom att få två effekter: Den kommer att göra likviditeten knappare och öka kreditkostnaderna för de ekonomiska aktörerna i allmänhet och för företagen i synnerhet. Å andra sidan har regeringarna mindre manöverutrymme att ingripa än tidigare, eftersom de är mer skuldsatta. Samtidigt ökar de geopolitiska spänningarna kostnaderna för företagen. Men det är inte alla som kan föra över dessa kostnadsökningar på försäljningspriserna, vilket innebär att marginalerna är under press.
“Coface redovisade en omsättning på 960 miljoner euro (upp 11 %) under första halvåret 2023 och en nettovinst på 129 miljoner euro (ned 5,1 %).”
Allt detta sker vid en tidpunkt då företagen också måste ta hänsyn till demografiska förändringar. I västländerna och Kina minskar andelen vuxna i arbetsför ålder på grund av en åldrande befolkning, vilket leder till att arbetslösheten förblir stabilt låg och arbetskraftskostnaderna fortsatt höga. Samtidigt blir klimatförändringarna allt tydligare, vilket kräver investeringar som driver upp energikostnaderna, och enligt min mening är detta bara början. Summan av alla dessa negativa faktorer innebär att företagen på det hela taget inte har mycket att gå på.
Vad innebär detta för företag som är verksamma i Frankrike?
Det lägsta antalet konkurser noterades i juni 2021, och sedan har vi under de senaste två åren haft en dynamik som jag skulle beskriva som en normalisering jämfört med tidigare. Sedan början av året har antalet konkurser varit högre än det var 2019 (upp 3,5 %). Initialt var det de minsta bolagen som drabbades, det vill säga bolag som är exponerade mot vissa sektorer, exempelvis byggsektorn, då ränteuppgången fick fastighetsutvecklingen att torka upp. I takt med att företagen får mindre överskottslikviditet börjar konkurserna drabba de större företagen.
Förutom byggbranschen är även detaljhandeln under press. Sektorn har länge påverkats av konkurrensen från online- och fysiska detaljhandlare. I en situation med hög inflation försöker dessutom alla aktörer få ut prishöjningar, och de upphör först när konsumenterna börjar leta efter alternativ: Den minskade försäljningen av ekologiska produkter är ett bra exempel på detta.
Vilken effekt kommer de senaste tvisterna att ha på era försäkringar?
Till att börja med ser vi över våra landriskanalyser tre gånger om året och tar hänsyn till nya risker som dyker upp, eller andra risker som inte är lika höga. Och vi justerar ständigt våra exponeringar genom en proaktiv riskhantering och förebyggande policy. Förra året minskade vår exponering mot Ryssland från 5 miljarder euro till ett minimum på bara några månader. Det är fortfarande för tidigt att förutse effekterna av den konflikt som utlöstes i Mellanöstern i början av oktober. Vi har mycket liten exponering i dessa länder, även om Israel är den i särklass största, och det är fortfarande mycket svårt att förutse hur länge konflikten kommer att pågå.
Vad kan vi lära oss av Covid-krisen och det statliga stöd till kreditförsäkringar som den utlöste?
Myndigheterna ingrep i en situation som var helt ny och relativt dramatisk. Vi hade inget annat val än att göra vad som var nödvändigt, oavsett kostnaden, för att undvika samma chock som 2007-2008, eftersom krisen verkade vara tillfällig. Att stödja kreditförsäkringar var ett sätt att försäkra sig mot konsekvenserna av en potentiellt ännu större kris. I det här fallet betalade kreditförsäkringsbolagen i slutändan ut pengar till staten eftersom förlustkvoten var mycket låg, och därmed blev dessa försäkringar rena lån för försäkringsbolagen.
Men denna kris ger ingen tillförlitlig indikation på nästa, hur den kommer att se ut, hur stor den kommer att bli eller hur regeringarna kommer att reagera på den. Det står dock klart att vi inte alltid kan förvänta oss att systemet ska räddas med offentliga medel; det finns en gräns för denna praxis.
Coface har alltid åtagit sig att ha handlingsplaner som överenskommits i samråd med våra kunder och som står i proportion till vad som händer. Med detta sagt kan regeringar inte försäkra spelare mot en lågkonjunktur, och privata försäkringsgivare ännu mindre. Det säger sig självt när man tänker på vår storlek i förhållande till de ekonomiska utmaningar vi talar om. Kreditförsäkringens immateriella logik bygger på vår förmåga att anpassa risken till de specifika förhållanden vi står inför.
Hur fortsätter ni att lyfta fram er specialiserade exportkompetens?
Export - det vill säga försäkring av transaktioner mellan länder - står för 40 procent av vår verksamhet idag och förblir vår kärnverksamhet. Koncernen har kontor i 100 länder och erbjuder försäkringar i 200 länder. Vi gör det möjligt för företag att övervaka sina risker runt om i världen.
Offentliga mekanismer är användbara för att hjälpa företag att exportera, särskilt småföretag, eftersom de står inför många okända faktorer i detta sammanhang. De offentliga garantier som Coface hanterade är nu reserverade för Bpifrance. De täcker stora strategiska exportaffärer som den privata marknaden sällan - eller aldrig - försäkrar: kärnkraft, vapen, flygteknik, teknik osv. Frankrike har en fransk exportbyrå som är välkänd och kraftfull.
Den stora utmaningen är att göra ett genombrott från internationella företag till små och medelstora företag, vilket inte är lätt med tanke på den stora mångfalden: Man behöver en kultur och mellanhänder. Som kreditförsäkringsgivare kan vi hjälpa till genom att tillhandahålla våra uppgifter om aktuella utländska marknader.
[1] Redaktörens anmärkning: Saudiarabien, Argentina, Egypten, Förenade Arabemiraten, Etiopien och Iran kommer att ansluta sig till de fem grundande staterna den 1 januari.
[2] Antalet företagskonkurser har stigit över 2019 års siffror vid flera tillfällen under 2023: i mars, maj, juni, juli och augusti. 33 794 konkurser registrerades under årets första åtta månader, en ökning med 37% jämfört med 2022 och 3,5% jämfört med 2019 (Källa: France Corporate Payment Behavior Survey in 2023 – Coface, November 2023).
