Privat konsumtion och EU-medel – drivkrafterna bakom en stabil tillväxt år 2026
År 2026 bör den portugisiska ekonomin fortsätta att utvecklas bättre än genomsnittet i regionen (1,2 % i euroområdet). Nya expansiva finanspolitiska åtgärder, en i stort sett stabil inflation och stigande sysselsättning kommer att stödja en robust privat konsumtion. Den sysselsatta befolkningen ökade med 3,3 % i oktober 2025, vilket är den snabbaste takten sedan återhämtningen efter pandemin, och arbetslösheten är fortsatt låg (6 %). Den globala osäkerheten kan dock tynga konsumtionen, vilket framgår av hushållens sparande (12 % av den disponibla bruttoinkomsten under tredje kvartalet 2025), som ligger långt över det historiska genomsnittet. De offentliga investeringarna förväntas öka avsevärt, drivna av det påskyndade genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen (RRP) som finansieras av Europeiska unionen – med tanke på att programmet snart löper ut. Per den 1 december 2025 hade Portugal erhållit 13,8 miljarder euro (62 % av det totala RRP-beloppet). Även om landet i teorin skulle kunna erhålla mer än 8 miljarder euro (3 % av BNP) under programmets sista år, kommer det faktiska beloppet i realiteten att bli betydligt lägre på grund av ihållande förseningar i genomförandet. Samtidigt förväntas de privata investeringarna öka, med stöd av förbättrade finansieringsvillkor till följd av fyra sänkningar av ECB:s styrräntor sedan januari 2025 och en ytterligare sänkning av bolagsskatten (IRC).
Tjänstesektorn (77 % av BNP år 2024) förväntas förbli dynamisk, särskilt inom turism och relaterade verksamheter (hotell, restauranger, detaljhandel). Dess inverkan på tillväxten kommer dock att vara mindre uttalad än under återhämtningsfasen efter pandemin. Byggsektorn visar samtidigt tecken på återhämtning, särskilt inom anläggningsbyggande, tack vare EU-medel. Bostadsfastighetsmarknaden förblir motståndskraftig tack vare förbättringen av hushållens ekonomi (andelen nödlidande lån för bostäder sjönk till 1,1 % under andra kvartalet 2025). Sektorn kommer dock att fortsätta att möta strukturella begränsningar, framför allt stigande produktionskostnader för nya bostäder (+4,5 % jämfört med samma period föregående år i oktober 2025) kopplade till en ihållande brist på arbetskraft, vilket hämmar påbörjandet av nybyggnationer. Slutligen är riskerna i samband med att USA i augusti 2025 införde en tull på 15 % på import från Europeiska unionen särskilt stora för vissa portugisiska sektorer – framför allt bensin-, gummi- och vinsektorerna – som är särskilt beroende av den amerikanska marknaden.
Under 2026 kommer inflationen att fortsätta avta och gradvis närma sig ECB:s mål. Trycket drivs fortfarande på av löneutvecklingen och en stark inhemsk efterfrågan. Dessutom bidrar den senaste tidens appreciering av euron och lägre energipriser till att dämpa den importerade inflationen.
Den fortsatta finanspolitiska konsolideringen upprätthåller en stabil finanspolitisk utveckling
Under 2026 kommer den center-högerregeringen att föra en expansiv finanspolitik, inriktad på att öka utgifterna för offentliga tjänster och pensioner, höja lönerna och sänka skatterna. Denna politik kommer dock att förbli måttfull, eftersom en balanserad budget fortfarande är en viktig prioritering på den politiska dagordningen. I budgeten för 2026 förutspås ett nytt överskott, om än blygsamt, vilket innebär det fjärde året i rad med balanserade budgetar. Inkomstskattesatsen kommer att sänkas i den andra till den femte skatteklassen (av nio), och bolagsskatten kommer att sänkas från 20 % till 19 % (från 16 % till 15 % för små och medelstora företag på de första 50 000 euro av den beskattningsbara inkomsten). Dessutom kommer de lägsta pensionerna att höjas och minimilönen att stiga från 870 euro till 920 euro per månad (över 14 månader). Regeringen planerar också en betydande ökning av försvarsutgifterna, vilket möjliggörs genom aktiveringen av en nationell undantagsklausul som tillåter att dessa utgifter ökas med 1,5 % av BNP per år under de kommande fyra åren. Slutligen bör en stark BNP-tillväxt, i kombination med en övergripande försiktig finanspolitik, göra det möjligt för den offentliga skulden att fortsätta sin markanta nedåtgående trend under 2026, efter att den översteg 130 % av BNP vid krisens höjdpunkt 2011. Den portugisiska ekonomin står dock fortfarande inför flera strukturella svagheter som oundvikligen kommer att tynga de offentliga finanserna på medellång sikt: en snabb demografisk åldrande, låg produktivitet och en bostadskris som driver på utflyttningen av unga människor.
Landets utrikeshandelsbalans förväntas fortsätta att förbättras under 2026, driven av ihållande höga överskott i bytesbalansen och kapitalbalansen. Det strukturella underskottet i varubalansen – kopplat till ökad import av maskiner och kapitalvaror i samband med ihållande investeringar – kommer till stor del att uppvägas av överskottet inom tjänstesektorn, som drivs av intäkter från turismen. Penningöverföringar från den portugisiska diasporan kommer att uppväga utdelningar som återförs av utländska investerare, medan ökade europeiska kapitalöverföringar kommer att stärka överskottet i kapitalbalansen.
Fragmenteringen i parlamentet bådar om politisk instabilitet
Förtida parlamentsval i maj 2025, utlöst av premiärminister Luís Montenegros avgång efter anklagelser om intressekonflikt, resulterade återigen i ett splittrat parlament – ett år efter den socialistiska regeringens fall. Montenegro återinsattes slutligen som regeringschef och leder nu en center-höger-minoritetsregering (Demokratiska alliansen, en koalition mellan PSD och CDS-PP) som innehar 91 av de 230 platserna i parlamentet. För första gången har det högerextrema partiet Chega framträtt som den största oppositionskraften, med 60 mandat, före Socialistpartiet (PS, 58 mandat). Denna ökade popularitet har lett till mer pragmatiska relationer mellan den traditionella högern och Chega. I juli 2025 antog regeringen ett lagstiftningspaket mot invandring som syftade till att begränsa visum, skärpa reglerna för familjeåterförening och avskaffa förenklade regulariseringsförfaranden. Under de senaste två åren har stabiliteten dock varit beroende av socialisternas ”ansvarstagande”, som gick med på att avstå från att rösta om budgetarna för 2025 och 2026, vilket gjorde det möjligt att anta dem. Detta samarbete är dock fortfarande bräckligt och tillfälligt. Den nuvarande splittringen i parlamentet tyder på en period av osäkerhet och möjlig politisk instabilitet under de kommande åren.

Spanien
Tyskland
Frankrike
USA
Storbritannien
Nederländerna
Italien