Senegal

Produktionen av kolväten driver på tillväxten

Aktiviteten kommer att öka kraftigt under 2025, med en tillväxt som når sin topp och sedan stabiliseras från och med 2026. Den kommer främst att drivas av upptrappningen inom oljeindustrin (Sangomar-oljefältet, som drivs av Woodside och Petrosen), där produktionen överträffade förväntningarna under 2024 (16,9 miljoner fat råolja jämfört med ett ursprungligt mål på 11,7 miljoner) och bör nå sin fulla kapacitet (100 000 fat per dag) senast 2026. Vid sidan av Sangomar togs även gasprojektet Grand Tortue Ahmeyim, som drivs gemensamt med Mauretanien och leds av BP och Kosmos, i drift i början av 2025. Den första fasen kommer att producera cirka 2,5 miljoner ton LNG per år, även om det kommer att ta lite tid att nå den milstolpen, och 5 miljoner ton i den andra fasen. En del av den producerade LNG:n kommer att exporteras, främst till Europa, medan en del även bör användas på hemmamarknaden för elproduktion. Kolväteindustrin kommer att stimulera tillväxten genom att öka exporten, investeringarna och skatteintäkterna, vilket i sin tur bör spridas till den övriga ekonomin genom multiplikatoreffekter och ett regelverk som är utformat för att prioritera infrastruktur och sociala utgifter vid fördelningen av intäkterna från kolväteutvinningen.

Dessutom kommer investeringar i jordbruksindustrin, energi (t.ex. det gaseldade kraftverket och rörledningen i Saint-Louis) och transportinfrastruktur (djuphavshamnen i Ndayane, moderniseringsprogrammet för regionala flygplatser m.m.) att fortsätta stödja tillväxten, i linje med målen i planen ”Senegal 2050”. Investeringar i guldindustrin för att öka produktionen och utforska nya fyndigheter kommer att fortsätta, samtidigt som exporten av ädelmetallen kommer att gynnas av historiskt höga priser. Konsumtionen kommer att gynnas av en återgång till politisk och social stabilitet samt låg inflation. Eftersom inflationen inom WAEMU dock förväntas ligga kvar över målet på 3 % under 2025 och 2026, förväntas inte BCEAO (Banque Centrale des Etats de l'Afrique de l'Ouest) lätta på penningpolitiken i någon större utsträckning (styrräntan låg på 3,25 % i juni 2025). När det gäller förändringen i USA:s handelspolitik förväntas effekten på Senegal bli mycket marginell. Landet har ett handelsunderskott gentemot USA, vilket innebär att den lägsta tullsatsen (10 % vid skrivande stund) har tillämpats. Exporten till USA (fisk, peruker, syntetfibrer) står endast för 0,7 % av BNP och cirka 4 % av den totala exporten, medan kolväten är undantagna från tullar.

De offentliga finanserna är ett stort bekymmer

Under senare delen av 2024 visade en granskning av de offentliga räkenskaperna att siffrorna för budgetunderskott och offentlig skuld mellan 2019 och första kvartalet 2024 hade underskattats avsevärt. Enligt revisionsrättens slutsatser berodde detta främst på orapporterade investeringar (vars natur fortfarande är oklar) som finansierades genom en kombination av externa projektlån och inhemsk upplåning (vars löptid och amorteringsplan också är oklar). Även om Senegal inte befinner sig i en situation med betalningssvårigheter är landets finansiella ställning betydligt svagare än vad som tidigare angivits, vilket framgår av nedgraderingen av landets kreditbetyg från både Moody’s och S&P. IMF-programmet på 1,83 miljarder USD (1,51 miljarder USD inom ramen för EFF och 324 miljoner USD inom ramen för RSF) avbröts före den andra översynen. Även om de senegalesiska myndigheterna har inlett förhandlingar med IMF för att säkra ett nytt program, med juni 2025 som inledande mål, är det osannolikt att processen kommer att följa denna tidsplan, eftersom en överenskommelse om ramverket måste nås. Utan en överenskommelse i god tid kan Senegal tvingas söka alternativa (och dyrare) finansieringskällor för att klara sina skuldåterbetalningar 2025–2026, vilka kommer att bli betydande på grund av amorteringen av landets euroobligationer.

De senegalesiska myndigheterna har aviserat en omfattande finanspolitisk konsolidering i syfte att minska underskottet till 7 % av BNP år 2025 och återgå till 3 % av BNP senast 2027 (WAEMU:s konvergenskriterier). Enligt finanspropositionen för 2025 skulle detta främst uppnås genom att intäkterna ökas avsevärt (med över 20 % jämfört med den reviderade budgeten för 2024) genom höjda skatter och minskade skattebefrielser. Intäkterna från kolväten för 2025 beräknas uppgå till endast 1,5 % av de totala intäkterna och har enligt lag begränsade användningsområden i den allmänna budgeten. Utgifterna förväntas också öka, om än i mer måttlig takt (+3 %). Även om de aviserade skatteåtgärderna skulle kunna stabilisera de offentliga finanserna på medellång till lång sikt, förefaller det högst osannolikt att de aviserade målen kommer att uppnås utan en mer betydande minskning av utgifterna. Följaktligen förväntas underskottet minska måttligt under 2025 och 2026, medan den offentliga skulden kommer att förbli mycket hög men på en nedåtgående bana tack vare stark BNP-tillväxt.

Utvändiga konton förbättras

Underskottet i bytesbalansen kommer att minska 2025, främst tack vare en förbättring av handelsunderskottet. Exporten kommer att öka kraftigt tack vare kolväten och guld, medan importen förväntas minska tillfälligt i takt med ett minskat behov av kapitalvaror för utvecklingen av oljeindustrin och lägre råvarupriser. Från och med 2026 kommer även importtillväxten att ta fart på grund av en stark inhemsk efterfrågan (livsmedel, raffinerade petroleumprodukter, kapitalvaror för infrastrukturprojekt). Handelsunderskottet bör dock förbli strukturellt mindre, även om exportutvecklingen i allt högre grad kommer att vara knuten till oljeprisutvecklingen. Underskottet i tjänstesektorn bör fortsätta att förbättras tack vare tillväxten inom turismen, som myndigheterna fortfarande satsar på, även om detta delvis motverkas av behovet av utländska tjänster för driften av kolväteindustrin. Underskottet i primärinkomsterna (4,3 % av BNP) kommer sannolikt att öka på grund av hemtagande av utdelningar från kolväteindustrin och räntebetalningar på utlandsskulden. Detta kommer dock att uppvägas av det stora överskottet i sekundärinkomsterna (10 % av BNP), som stöds av penningöverföringar från utlandssenegaleser. Underskottet i bytesbalansen kommer fortsatt att finansieras genom utländska direktinvesteringar, portföljinvesteringar och lån.

Det politiska och sociala läget i Senegal har varit särskilt spänt under de senaste åren, präglat av på varandra följande politiska kriser och sociala oroligheter under den senare delen av Macky Salls presidentperiod. Detta kulminerade i ett försök att skjuta upp presidentvalet i februari 2024, vilket sedan avvisades av författningsdomstolen, som återställde det ursprungliga datumet den 24 mars 2024. Bassirou Diomaye Faye, från oppositionspartiet PASTEF, vann en avgörande seger i den första omgången (med 54,3 % av rösterna) mot den sittande premiärministern Amadou Ba (35,8 %) från APR-partiet under ledning av Macky Sall, och blev den yngste presidenten i Senegals historia. Faye utnämnde Ousmane Sonko, PASTEF:s ledare som avstängts som kandidat i presidentvalet efter flera rättsliga tvister, till premiärminister. Den nya regeringen ledde dock med endast en liten minoritet i nationalförsamlingen. Detta fick Faye att upplösa församlingen i september 2024 och utlysa extraval till nationalförsamlingen i november 2024, där PASTEF säkrade en jordskredsseger och en absolut majoritet (130 av 165 mandat). Detta ger president Faye och premiärminister Sonko möjlighet att driva igenom sin politiska agenda, vars huvudpunkter är konsolidering av institutionerna, förstärkning av rättsväsendet, kampen mot korruption och bättre förvaltning av naturresurserna. Med tanke på det rådande ekonomiska läget och Senegals finanspolitiska problem kommer Faye dessutom sannolikt att ta det lugnare med att genomföra mer radikala ekonomiska åtgärder (till exempel att överge CFA-francen, åtminstone för tillfället) för att upprätthålla investerarnas förtroende för landet. Det är värt att notera att det kan uppstå spänningar i relationen mellan de senegalesiska myndigheterna och Woodside när det gäller verksamheten i Sangomar. I juni 2025 lämnade exempelvis Woodside in en begäran om internationellt skiljeförfarande till ICSID på grund av svårigheter att lösa vissa skattefrågor med Senegal. Även om en översyn av kontrakten för kolväten kanske inte står omedelbart på dagordningen för Faye-administrationen, kommer frågan sannolikt att dyka upp igen eftersom den är en viktig punkt på hans politiska agenda. Slutligen kommer hanteringen av den finanspolitiska situationen och att säkra ett nytt avtal med IMF, utan att offra alltför mycket av de sociala utgifterna, att vara avgörande för regeringen, eftersom det senegalesiska folket – och särskilt den yngre delen av befolkningen – också har förväntningar på förbättrade levnadsvillkor.

Senegal upprätthåller nära band med USA och EU-länderna. Frankrike kommer att förbli en viktig ekonomisk partner, medan det militära samarbetet kommer att ändra karaktär. Alla franska trupper förväntas dra sig tillbaka senast i slutet av 2025, eftersom ett av Fayes åtaganden var att behandla Frankrike på samma sätt som alla andra utländska partner i den senegalesiska suveränitetens namn. Eftersom säkerhetsläget i Sahel inte har förbättrats utgör islamistiska grupper från Mali vid den sydöstra gränsen ett bestående hot. Slutligen fortsätter Senegal att diversifiera sina allianser med Kina, Turkiet och Gulfstaterna, i syfte att locka till sig nya investeringar.

Återgång till politisk stabilitet

Senast uppdaterad: juni 2025