Schweiz

Den ekonomiska tillväxten förblir måttlig under 2025

Den schweiziska ekonomin växte måttligt under 2024 trots euroområdets svaga utveckling och den ökande globala politiska osäkerheten. En relativt stark privat konsumtion samt licensintäkter från EUFA EURO 2024-matcherna och OS i Paris hade en märkbar inverkan i Schweiz. Ekonomin bör förbli robust. Den privata konsumtionen bör uppvisa en stabil tillväxt och förbli en viktig pelare för den totala tillväxten. Dessutom, även om inflationen sannolikt kommer att fluktuera något under året, bör den aldrig nå 1 % och ligga betydligt lägre än under de senaste tre åren. Både energi- och livsmedelspriserna sjönk under andra halvåret 2024, vilket säkerställer en låg utgångsnivå inför 2025. Dessutom sänktes den referensränta för bolån (”hypothekarischer Referenzzinssatz”) som den schweiziska regeringen fastställer för att reglera marknaden och vägleda bankerna i början av mars 2025 från 1,75 % till 1,5 %, dvs. den lägsta nivån sedan december 2023. Det är första gången sedan mars 2020 som regeringen sänker räntan, vilket kan få konsekvenser för alla nya hyror (60 % av hushållen är hyresgäster), som bör gynnas av lägre hyror. För det andra kommer konsumtionen också att påverkas av ytterligare stigande kostnader för den obligatoriska sjukförsäkringen. Den genomsnittliga premien kommer att stiga med 6 % under 2025. Detta är dock lägre än ökningen under 2024, som i genomsnitt uppgick till 8,7 %. Samtidigt förväntas de nominella lönerna stiga ytterligare med 1,4 % år 2025. Även om lönetillväxten kommer att vara lägre än under de senaste två åren (1,7 % respektive 1,6 %), kommer även inflationstakten att vara lägre, vilket resulterar i en märkbart högre real lönetillväxt än under de föregående åren (1,0 % istället för 0,5 % år 2024), vilket kommer att förbättra köpkraften.

Det lägre inflationstrycket hade redan fått den schweiziska centralbanken (SNB) att sänka sin styrränta fyra gånger under 2024, från 1,75 % till 0,5 %. I mars 2025 följde ytterligare en räntesänkning på 25 baspunkter, vilket sänkte räntan till 0,25 %, vilket anses vara den neutrala nivån. Eftersom vi inte förväntar oss att penningpolitiken ska bli expansiv räknar vi inte med några ytterligare räntesänkningar i år. Även om den lägre räntan bör stödja den kreditdrivna finansieringen av företagsinvesteringar kan den höga globala geopolitiska osäkerheten, och särskilt den potentiella handelskonflikten med USA, få företagen att inta en avvaktande hållning. Positiva effekter bör dock komma från byggsektorn. Medan den kommersiella byggverksamheten också kommer att ligga på is, väntas bostadsbyggandet göra en långsam återhämtning från en låg nivå. De ledande indikatorerna och det ökade antalet bygglov pekar i denna riktning. Dessutom förblir anläggningsbyggandet – främst inom kollektivtrafik, infrastruktur och hälsosektorn – en viktig drivkraft för byggsektorn. Bland projekten finns till exempel utbyggnaden av Gotthardtunneln med en andra tunnel (totala projektkostnader på 2,1 miljarder CHF), kapacitetsutbyggnad av järnvägsstationerna i Genève och Lausanne samt utbyggnaden av solkraftsprojekten i Alperna (Solar Express). Det finns även planer på att bygga ut Zürichs universitetssjukhus och andra byggnader på universitetsområdet.

Utsikterna för Schweiz storskaliga utrikeshandel är särskilt svåra att förutsäga på grund av den osäkra amerikanska handelspolitiken. Schweiz hade ett handelsöverskott på 34,25 miljarder CHF gentemot USA år 2023, vilket är det högsta handelsöverskottet gentemot någon handelspartner (4,3 % av BNP). Läkemedelsexporten spelar en viktig roll och skulle drabbas hårt av tullar. Om det inte sker någon betydande eskalering av handelskonflikten med USA kommer utrikeshandeln sannolikt att utvecklas måttligt med stark läkemedelsexport, medan den globala efterfrågan på maskiner, elektronik och klockor troligen kommer att fortsätta att minska. En starkare efterfrågan på finansiella tjänster och stabila intäkter från turismen bör delvis kompensera för detta. En betydande negativ faktor som påverkar den reala tillväxten i den schweiziska ekonomin är avsaknaden av större internationella idrottsevenemang under 2025. Stora arrangörer av idrottsevenemang (t.ex. FIFA, UEFA och IOK) stöder ekonomin genom sina licensintäkter. Eftersom stora fotbollsevenemang (för herrar) och de olympiska spelen endast äger rum vartannat år kommer detta att hämma ekonomin under 2025.

Sunda offentliga finanser, men ökade sociala utgifter i sikte

De offentliga finanserna uppvisar fortsatt ett litet överskott för de samlade offentliga finanserna tack vare starkare resultat från kantonerna och socialförsäkringssystemet, vilket mer än väl uppväger ett ökat underskott på federal nivå. Från och med 2026 kommer grundpensionen att inkludera en 13:e månadsutbetalning. Det är dock fortfarande oklart hur detta ska finansieras (antingen genom högre intäkter eller ett budgetunderskott). De extra kostnaderna uppgår till 4,1 miljarder CHF år 2026 (0,5 % av BNP år 2024). Under alla omständigheter är den offentliga skulden fortsatt mycket låg och ger ingen anledning till oro.

Landet uppvisar genomgående ett överskott i bytesbalansen tack vare det betydande överskottet i varuhandeln, som 2024 uppgick till 14 % av BNP. Även om finans- och försäkringssektorn, tillsammans med idrottslicenser, spelar en viktig roll i utrikeshandeln, uppvisar tjänstebalansen och primärinkomstbalansen (t.ex. inkomster från investeringar utomlands och gränsöverskridande arbetstagare) strukturellt sett ett litet underskott. Därtill kommer det strukturella underskottet i balansen för sekundärinkomster (transfereringar), vilket beror på utländska arbetstagare som arbetar i Schweiz och skickar hem en del av sin inkomst (403 000 anställda år 2024, vilket motsvarar 7,6 % av det totala antalet anställda). År 2025 bör eventuella förbättringar av överskottet i varuhandeln och högre intäkter från finansiella tjänster jämnas ut på grund av avsaknaden av stora idrottsevenemang. Detta bör hålla bytesbalansen i stort sett oförändrad.

Tack vare återkommande överskott i bytesbalansen har Schweiz omfattande tillgångar utomlands, vilket gör att landet har en betydande positiv nettoinvestering i utlandet (111 % av BNP i slutet av september 2024), vars storlek varierar beroende på aktiekurserna och växelkursen mellan USD och CHF.

Stabil inrikespolitisk situation, men det nya handelsavtalet med EU kan komplicera läget

Det schweiziska politiska systemet är extremt stabilt tack vare landets tradition av politisk konsensus. De viktigaste besluten fattas genom folkomröstningar. Förbundsrådet, dvs. regeringen, består av sju ministrar. Presidentposten väljs ur denna grupp för ett år i taget och roterar. Sedan 1959 har Förbundsrådet sammansatts enligt den så kallade ”magiska formeln”, där de tre största partierna i parlamentsvalet tilldelas två platser vardera och det fjärde partiet en plats. För att komma in i Förbundsrådet måste ett ”nytt” parti hamna bland de fyra största vid två val i rad, vilket är sällsynt. Följaktligen har rådets partisammansättning inte förändrats sedan det senaste parlamentsvalet i oktober 2023. Det högerorienterade, nationalkonservativa SVP, det socialdemokratiska SP och det liberala FDP har två platser vardera, medan det kristdemokratiska Centerpartiet har en plats. Nästa parlamentsval är planerat till 2027.

Förbindelserna mellan Schweiz och Europeiska unionen har förbättrats. Det största problemet ligger i handelsavtalen, som även omfattar delar av migrations- och arbetstagarskyddsreglerna. De bilaterala avtalen I och II från 2002 och 2005 samt sammanlagt 120 enskilda avtal gäller för närvarande. År 2008 inleddes förhandlingar om ett heltäckande handelsavtal som skulle sammanfatta och uppdatera de befintliga enskilda avtalen. Efter flera års förhandlingar beslutade dock den schweiziska regeringen 2021 att inte underteckna det slutgiltiga avtalet, eftersom det stod klart att det skulle ha förkastats i en folkomröstning. EU-domstolens roll som tvistlösningsmekanism, som skulle kunna inskränka Schweiz suveränitet, avvisades. Bevarandet av den höga nivån på löne- och arbetstagarskyddet i Schweiz var en viktig tvistefråga som härrörde från rädslan för okontrollerad invandring från EU, liksom möjligheten för EU-medborgare att erhålla schweiziskt socialbidrag. Förbindelserna svalnade, men förhandlingarna återupptogs i mars 2023 och avslutades i december 2024 med ett nytt avtal. Det nya avtalet innehåller nu en skyddsklausul om migration. Den fria rörligheten för personer mellan EU och Schweiz kan begränsas om den orsakar allvarliga ekonomiska och sociala problem. Om EU inte samtycker till begränsningen kommer en neutral skiljedomstol att avgöra utgången. EG-domstolens befogenheter kommer också att begränsas för att upprätthålla Schweiz suveränitet. Om EU-rätten står i strid med schweizisk rätt kommer en skiljedomstol också att avgöra ärendet. Den behöver inte vända sig till EG-domstolen för att tolka EU-rätten.

Det nya avtalet har ännu inte ratificerats. En folkomröstning i Schweiz planeras till slutet av 2025 eller början av 2026. Det är fortfarande osäkert om avtalet kommer att godkännas, eftersom framför allt SVP, som var det starkaste partiet i det senaste valet, motsätter sig närmare band med EU. Förbundsrådet har därför beslutat att dela upp det övergripande paketet och skapa fyra delavtal (fri rörlighet för personer och landtransporter, elmarknaden, livsmedelssäkerhet och hälsa). Dessa delavtal kan sedan röstas om var för sig i folkomröstningar. Det är dock oklart hur EU kommer att reagera om endast delar av avtalet godkänns.

Betalning

Växlar och checkar används inte i någon större utsträckning i Schweiz på grund av höga bank- och skatteavgifter. Stämpelskatten på växlar uppgår till 0,75 % av huvudbeloppet för inhemska växlar och 1,5 % för internationella växlar.

Företag ställer särskilt höga krav på att checkar och växlar ska uppfylla de formella kraven för att kunna användas som betalningsmedel.

Inhemska och internationella betalningar sker vanligtvis via banköverföring – särskilt via det elektroniska SWIFT-nätverket, till vilket de större schweiziska bankerna är anslutna. SWIFT erbjuder ett snabbt och effektivt sätt att hantera betalningar till låg kostnad.

Inkasso

Det schweiziska rättssystemet uppvisar vissa tekniska särdrag, framför allt: Förekomsten av en administrativ myndighet som kallas verkställighets- och konkursmyndigheten (Office des poursuites et des faillites / Betreibungs und Konkursamt / Ufficio di esecuzione e fallimenti) i varje kanton, med flera lokala kontor på kommunal nivå som ansvarar för att verkställa domstolsbeslut. Deras uppgifter regleras av federal lag. Berörda parter kan ta del av eller erhålla utdrag ur myndighetens register; en ny, enhetlig civilprocesslag, utarbetad av en expertkommission och godkänd av Förbundsrådet, trädde i kraft 2011. Denna lag medförde att de 26 kantonala processlagarna, som hindrade rättsväsendets effektivitet, upphävdes. Rättsprocesser kräver dock bistånd av en advokat som är väl förtrogen med domstolsorganisationen i den jurisdiktion där målet har inletts, liksom med det språk som ska användas under rättsprocessen (franska, tyska eller italienska).

Förlikningsfasen

Indrivningsförfarandet inleds med att en sista påminnelse skickas ut, helst med rekommenderat brev (vilket gör det möjligt att räkna ut dröjsmålsränta). I påminnelsen uppmanas gäldenären att inom två veckor betala det förfallna huvudbeloppet tillsammans med dröjsmålsränta beräknad enligt den lagstadgade räntesatsen på 5 % (om inte parterna har kommit överens om något annat).

Rättsliga förfaranden

Om betalning uteblir kan fordringsägaren lämna in en undertecknad och ifylld ansökan (réquisition de poursuite) till verkställighets- och konkursmyndigheten. Myndigheten delger då gäldenären ett slutgiltigt betalningsföreläggande med en frist på 20 dagar, räknat från dagen för delgivningen av ansökan.

Även om detta förfarande är mycket enkelt för borgenärerna att använda, ger det ändå gäldenären möjlighet att bestrida föreläggandet inom 10 dagar efter delgivningen, utan att behöva ange skäl. I sådana fall, utan ett ovillkorligt bevis på skulden för att ogiltigförklara gäldenärens invändning, är borgenärernas enda möjlighet att söka rättslig prövning genom en formell rättslig talan.

Innan ett formellt rättsligt förfarande inleds är det obligatoriskt att genomgå medling eller förlikning inför en fredsdomare. Detta gäller inte tvister som faller under handelsdomstolens i Zürichs behörighet, eller fall där båda parter har kommit överens om att bortse från detta förfarande och fordran överstiger 100 000 CHF.

Rättsliga förfaranden innebär att ett formellt (och numera enhetligt) förfarande inleds, bestående av skriftliga och muntliga skeden, med möjlighet att förhöra vittnen under en domstolsförhandling. Dessa förfaranden kan pågå i ett till tre år, beroende på kanton.

Om en fordringsägare däremot har ett ovillkorligt skuldbevis som undertecknats av gäldenären (vilket originaldokument som helst där köparen erkänner sin skuld – till exempel en växel eller en check), kan denne begära ett tillfälligt upphävande av gäldenärens invändning (main levée de l’opposition), utan att behöva inställa sig inför domstolen. Detta är ett förenklat förfarande som är snabbt och relativt enkelt att få igenom, och där domstolens beslut grundas på de handlingar som säljaren har lämnat in.

0

När detta beslut om upphävande har beviljats har fordringsägaren 20 dagar på sig att hänskjuta ärendet till domaren för att erhålla skuldens befrielse (libération de dette) och därefter erhålla ett verkställighetsbeslut. När domstolen har meddelat ett slutgiltigt avgörande utfärdar verkställighets- och konkursmyndigheten ett verkställighetsbeslut eller en konkursansökan (commination de faillite). Denna konkursansökan gör det möjligt för borgenären att skicka en begäran om konkurs till domstolen. När domstolen mottar denna begäran fastställer den ett förhandlingsdatum och skickar en skriftlig kallelse till båda parter. Om gäldenären inte betalar och borgenären inte drar tillbaka sin begäran, kommer domstolen att förklara det gäldenärsföretaget i konkurs.

Antingen en förstainstansdomstol eller en tingsrätt handlägger rättsliga förfaranden. Handelsdomstolar, som leds av en panel bestående av yrkesdomare och icke-yrkesdomare, finns i fyra germanska kantoner: Aargau, Bern, Sankt Gallen och Zürich.

När ett överklagande har lämnats in till kantonsdomstolen, som sista instans för fordringar som överstiger 30 000 CHF, prövas målen av den högsta federala rättsinstansen: Schweiziska federala domstolen (Tribunal fédéral Suisse / Schweizerisches Bundesgericht / Tribunale federale svizzero), som är belägen i Lausanne.

0

0

Verkställighet av ett rättsligt avgörande

Insolvensförfaranden

OMSTRUKTURERINGSFÖRFARANDEN

Omstruktureringsförfaranden (Nachlassverfahren) kan inledas antingen av gäldenären eller av borgenären. Förvaltaren vidtar de åtgärder som krävs för att förbereda borgenärernas och domstolens godkännande av ackordsavtalet. Därefter görs en inventering där alla tillgångar värderas. För att avtalet ska godkännas krävs ja-röster från ett beslutför antal som antingen motsvarar en majoritet av borgenärerna som representerar två tredjedelar av den totala skulden, eller en fjärdedel av borgenärerna som representerar tre fjärdedelar av den totala skulden. När avtalet har godkänts måste det bekräftas av domstolen. Därefter träder det i kraft och blir bindande för alla borgenärer vars fordringar omfattas av avtalet.

KONKURSFÖRFARANDE

Ett företag kan förklaras i konkurs av domstolen och bli föremål för konkursförfarande om en fordringsägare framgångsrikt har begärt detta, efter att gäldenären har förklarat sig insolvent. Domstolen avgör om ett summariskt eller ordinarie förfarande ska tillämpas, eller om ett konkursförfarande ska inledas (om tillgångarna inte räcker till för att täcka de förväntade kostnaderna för förfarandet). Konkursförvaltaren upprättar därefter en förteckning över tillgångarna. Ett förenklat förfarande förordnas om intäkterna från tillgångarna sannolikt inte räcker till för att täcka kostnaderna för ett ordinarie förfarande. I detta fall hålls inga borgenärsmöten och konkursförvaltningen går vidare med likvidationen och realiseringen av tillgångarna utan borgenärernas medverkan.

Om ett ordinarie konkursförfarande tillämpas offentliggör konkursförvaltaren ett konkursmeddelande där alla borgenärer och gäldenärer uppmanas att anmäla sina fordringar och skulder inom 30 dagar. I detta meddelande kallas borgenärerna till ett första möte (där de kan utse en privat konkursförvaltare i stället för den statliga konkursmyndigheten) och till ett borgenärsråd. Ett andra möte kommer att sammankallas för att inleda eller fortsätta fordringar mot tredje man och för att enas om metoden för realisering av tillgångarna som ingår i konkursboet.

0

Senast uppdaterad: mars 2025