Ökat antal statskupper i Afrika: på väg mot en ny och mer instabil era?

Ladda ner dokumenten

I juli och augusti 2023 genomfördes statskupper i Niger och Gabon, vilket återigen satte strålkastarljuset på denna typ av händelser. Om vi tittar på utvecklingen av statskupper i världen från 1950 fram till idag ser vi en större koncentration av kupper i Afrika sedan början av 2000-talet. Denna trend har särskilt bekräftats under de senaste fem åren.

Afrikas betydelse i den historiska utvecklingen av statskupper globalt

 

Mellan 1950 och september 2023 registrerades 491 statskupper i 97 länder, varav 245 var framgångsrika. Latinamerika och Afrika utmärker sig som de två regioner i världen som drabbats hårdast, med 29% respektive 44% av de registrerade statskupperna. Sedan 1990-talet har det systematiskt förekommit fler statskupper i Afrika än i resten av världen. Under det senaste decenniet har dessa försök haft en högre framgångsgrad än tidigare. Detta är främst fallet i Sahelregionen.

Utvecklingen av Cofaces index för politisk och social sårbarhet i Sahel1 mellan 2008 och 2014 skiljer sig tydligt från utvecklingen i andra länder på kontinenten, med en markant ökning sedan 2012. Väpnade konflikter och militära operationer, särskilt i samband med kampen mot terrorism, och regional instabilitet har förvärrat de sociala och politiska spänningarna.

 

Offentligt bistånd är avgörande för många afrikanska länder

Många afrikanska länder står inför ökande fattigdom och höga skuldnivåer. Denna situation förvärras av minskad tillgång till finansiering på grund av stigande räntor, samtidigt som finansieringsbehoven är fortsatt stora. I detta sammanhang kan det offentliga utvecklingsbiståndet (ODA) spela en avgörande roll.

 ODA utgör fortfarande en viktig del av bruttonationalinkomsten (BNI) i vissa mottagarländer. I Afrika söder om Sahara uppgick det offentliga utvecklingsbiståndet netto till 3,4 procent av BNI 2021 och 4 procent 20202. I Mali uppgick det till cirka 1,4 miljarder US-dollar 2021, eller 30 procent av den totala statsbudgeten. Dessa transfereringar varierar dock kraftigt från land till land och från år till år.

 

 

Offentligt bistånd är också ett strategiskt verktyg för givarländerna

Flera givarländer och internationella organisationer har valt att dra in bistånd för att bestraffa bristande efterlevnad av demokratiska principer. Det gäller till exempel indragningen av stöd till de pågående franska ODA3 -projekten i Niger och Burkina Faso 2023.

Om vi analyserar variationerna i det offentliga biståndet som svar på en framgångsrik statskupp ser vi att under det kalla kriget (1950-1989) sanktionerade inte givarländerna i OECD:s 4 biståndskommitté systematiskt framgångsrika statskupper genom att minska biståndet. I själva verket använde de det som ett ekonomiskt och politiskt verktyg för att behålla sitt inflytande över potentiella allierade i utvecklingsländerna. Detta var särskilt sant i Afrika söder om Sahara.

Mellan 1990 och 2010 ledde framgångsrika kupper till en betydande minskning av biståndet, vilket visar att givarländerna sanktionerade kupper mer regelbundet.

Under den senaste perioden (2011-2021) verkar dock variationerna i biståndet närma sig de som observerades under det kalla kriget. I en multipolär och mer fragmenterad värld, där nationella och konkurrensinriktade geostrategiska intressen är tillbaka, kan givarländernas beteende alltmer komma att likna det beteende vi såg före 1990.

Denna nya världssituation kan begränsa användningen av offentligt bistånd som påtryckningsmedel, särskilt från västblockets sida, mot dem som begår statskupper. Dessa aktörer har möjlighet att närma sig de stora tillväxtländer som redan finns i Afrika med tydliga diplomatiska och kommersiella strategier.

 

Ladda ner hela analysen för att läsa mer.

 

1 Sahel = Burkina Faso, Mali, Mauretanien, Niger, Sudan och Tchad
2 https://data.worldbank.org/indicator/DT.ODA.ODAT.GN.ZS?locations=ZG
3 Med undantag för humanitärt bistånd, ett fåtal specifika projekt för befolkningar i liknande situationer och vissa projekt som genomförs av partners med multilateral finansiering (där avbrott kan medföra juridiska risker), kan oberoende organisationer som lokala myndigheter, universitet och icke-statliga organisationer fortsätta sitt samarbete utan ekonomiskt stöd från staten.
4 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

Författare och experter

Upptäck våra lösningar