Femton år efter hoppet om ekonomisk utveckling visar den "brasilianska paradoxen" att landet fortfarande kämpar för att förverkliga sin potential som en tillväxtmakt. Under det senaste decenniet har tillväxten varit fortsatt svag och industrivarornas andel av exporten har minskat.
Hög potential men svag tillväxt: paradoxen i den brasilianska ekonomin
Tack vare rika naturresurser, som jordbruk, energi och mineraler, har den brasilianska ekonomin stor potential. Men de lever inte upp till förväntningarna. Detta är den brasilianska paradoxen.
Utveckling av BNP per person
(bas 100 år 2013, fasta priser)
År 2001 var dock utsikterna ljusa: framväxten av BRIC-konceptet - Brasilien, Ryssland, Indien och Kina - förutspådde en ny geopolitisk och ekonomisk balans i världen. Men den symptomatiska siffran på 1 procents genomsnittlig årlig tillväxt mellan 2013 och 2024 återspeglar Brasiliens underprestation inom BRIC-länderna. Sedan dess verkar landet lida av en slags "Brasiliensjukan": Överflödet av naturresurser och råvaruexport åtföljs av tidig avindustrialisering och mediokra resultat inom nyckelsektorer som t.ex. utbildning. En jämförelse med fem andra länder med liknande BNP per capita för tio år sedan bekräftar Brasiliens dåliga resultat.
Restriktiva skatteregler, fallande investeringar och misslyckade reformer
Hur kan Brasiliens svaga tillväxt förklaras? Det finns flera faktorer som kan förklara detta fenomen. För det första ekonomin, med oöverkomliga räntor på investeringar och en betydande skattebörda för företagen. Sedan har vi den geopolitiska faktorn, med tanke på bristen på dynamik i Sydamerika och det låga antalet handelsavtal som Mercosur har undertecknat. Slutligen utgör den brasilianska inrikespolitiken ett hinder: Fragmenteringen, dvs. det stora antalet politiska partier, bromsar de nödvändiga strukturreformerna, i synnerhet inom den klart underpresterande utbildningssektorn.
Brasiliens finanspolitiska ramverk har också begränsat statens kapacitet att investera. År 2023 uppgick de offentliga investeringarna till endast 2,6% av BNP, jämfört med 4,2% år 2013. Under samma period minskade även de privata investeringarna, från 17% till 14% av BNP.
Geopolitisk sårbarhet
Landet är fortsatt särskilt exponerat för geopolitiska spänningar, i synnerhet de senaste tullåtgärderna som införts av den amerikanska administrationen. Sedan den 12 mars 2025 har brasiliansk export av stål (60% av exporten går till USA) och aluminium (15%) varit föremål för en tull på 25%. Denna nivå står i kontrast till den 2,2-procentiga tullsats som den amerikanska administrationen tidigare tillämpade på genomsnittlig brasiliansk export. Denna situation är oroande eftersom USA fortfarande är den viktigaste marknaden för brasilianska produkter.
Strukturreformer och kommersiella strategier: två verktyg för tillväxt
Trots strukturella utmaningar är den brasilianska ekonomin lovande på flera strategiska fronter. Detta gäller särskilt den nyligen genomförda skattereformen, som är både förenklande och ambitiös och som innebär att fem befintliga skatter slås samman till en enda konsumtionsskatt.
Det nyligen undertecknade handelsavtalet med EU öppnar också upp för betydande exportmöjligheter för Brasilien, särskilt inom sektorer som jordbruksindustrin (inklusive köttproduktion) och skobranschen. Ratificeringen av avtalet är dock fortfarande osäker.
Slutligen har Brasilien anmärkningsvärda geografiska och tekniska fördelar som skulle kunna göra det möjligt för landet att etablera sig som världsledande inom förnybar energi, särskilt inom bioenergi och vindkraft, vilket skulle leda till en ekonomisk och miljömässig omvandling.
Ladda ner vår fullständiga betalningsundersökning för att få reda på mer!
