AI kan framstå som enkelt för användaren, men bakom tekniken pågår en global industriell och geopolitisk maktkamp. USA:s dominans, Kinas offensiv, kritiska beroenden och Europas vägval. Vilka geopolitiska krafter håller på att förändra hur data och AI utvecklas och används? Aurélien Duthoit, sektorekonom på Coface, tittar närmare på utvecklingen och vad den innebär för företag som vill säkra tillväxt i en tid av snabba tekniska och geopolitiska förändringar.
I tekniksektorn, och långt utanför den, riktas uppmärksamheten nu på allvar mot data och artificiell intelligens (AI). Det gäller både hur teknikens kapacitet och användningsområden utvecklas och vilka effekter AI har på produktiviteten i näringslivet och på arbetsmarknaden.
Med de enorma investeringarna och teknikens stora potential har AI också blivit en fråga om ekonomisk och industriell makt, och i allt högre grad om geopolitisk makt.
Samtidigt driver geopolitiken på den tekniska utvecklingen och förändrar hur data och AI används.Bakom tekniken, som framstår som både omedelbar och nästan osynlig när vi möter den genom ett enkelt chattfönster, ligger investeringar på flera hundra miljarder dollar i infrastruktur, alltmer komplexa finansieringsmodeller och värdekedjor som är koncentrerade kring ett fåtal stora aktörer.
AI handlar inte längre bara om innovation eller produktivitet. Den har blivit ett verktyg för ekonomisk, industriell och geopolitisk makt.
Aurélien Duthoit, sektorekonom på Coface
1 – Hur stark är USA:s dominans inom AI?
Nvidia är i dag världens högst värderade företag, med ett marknadsvärde på 2 000 miljarder dollar. Nu har även Anthropic och OpenAI aviserat börsnoteringar under de kommande månaderna. Det är en betydande utveckling, inte minst eftersom Anthropics börsnotering beskrivs som den största någonsin.
Detta ger amerikanska företag i sektorn ytterligare en konkurrensfördel. I dag står de för 70 procent av den samlade värderingen på den globala AI-marknaden. Därtill kommer USA:s dominerande ställning inom AI-infrastruktur, exempelvis servrar och datacenter. Hälften av dagens kapacitet finns i USA, och detsamma gäller 70 procent av den kapacitet som nu är under uppbyggnad.
Oavsett om vi tittar på finansiell värdering eller infrastruktur är USA:s ledande position mycket stark. Och ser vi på kapitalflödena tyder allt på att denna utveckling bara kommer att förstärkas.
Aurélien Duthoit, sektorekonom på Coface.
Men den ledande positionen döljer ett betydande industriellt beroende. USA är fortfarande starkt beroende av import av centrala maskiner och komponenter som behövs för att driva AI-tekniken. Beroendet har ökat kraftigt och fyrdubblats under de senaste åren. Det skapar en paradox: Hur kan ett land dominera en teknik i så hög grad och samtidigt vara beroende av andra länder för helt avgörande komponenter?
Detta pekar på ett nytt mönster i den teknologiska geopolitiken: Ett land kan kontrollera värdena, programvaran och kapitalet utan att samtidigt kontrollera alla komponenter som tekniken är beroende av. För företag innebär denna fragmentering att valet av teknikleverantör blir ett strategiskt beslut.
Samtidigt som USA dominerar sektorn har landet alltså en strategisk svaghet i leveranskedjorna. Ju längre ned i den fysiska värdekedjan vi rör oss, och inte bara när det gäller mikrochips, desto tydligare blir USA:s sårbarhet.
USA investerar nu betydande belopp för att minska beroendet, men utvecklingen går ännu inte tillräckligt snabbt för att påtagligt förändra maktbalansen.
Aurélien Duthoit, sektorekonom på Coface.
2 – Kan Kina utmana USA i kampen om AI-modellerna?
För 18 månader sedan blev ”DeepSeek-ögonblicket” en påminnelse för hela tekniksektorn om att konkurrensen inte bara handlar om vem som kan investera mest i utvecklingen av kraftfulla språkmodeller. Den verkliga utmaningen handlar också om balansen mellan prestanda, kostnad och hur enkelt modellerna kan implementeras.
Det blir ännu viktigare när Kina nu utmanar USA med en annan strategi. Flera kinesiska modeller är ”öppna”. Det innebär att de kan användas utanför utvecklarnas egna system och i den IT-miljö som företaget själv väljer, antingen lokalt eller hos en europeisk leverantör. Det skiljer sig från slutna alternativ där modell, tjänst och infrastruktur levereras som en sammanhållen helhet.
Genom att erbjuda modeller med hög prestanda som samtidigt är lättare tillgängliga behöver kinesiska aktörer inte nödvändigtvis vinna teknikkapplöpningen. Strategin kan också göra det svårare för amerikanska konkurrenter att omsätta sitt teknologiska försprång i varaktiga globala intäkter och politiskt inflytande.
Därmed handlar konkurrensen inte längre bara om vem som kan utveckla de bästa teknologiska modellerna, utan om vem som kan erbjuda bäst kombination av prestanda och kostnad.
För Kina ligger det geopolitiska intresset i att begränsa amerikanska företags möjlighet att omsätta sitt teknologiska försprång i varaktiga globala intäkter. Samtidigt minskar Kina det geopolitiska inflytande som USA kan utöva över resten av världen.
Aurélien Duthoit, sektorekonom på Coface.
3 – Vilken roll kan Europa spela i AI-kapplöpningen?
Vilken roll kan Europa spela i denna nya geopolitiska och teknologiska verklighet?
De stora digitala marknaderna rör sig mot oligopol. Inom språkmodeller drivs koncentrationen av nätverkseffekter, medan utvecklingen inom molntjänster präglas av stordriftsfördelar. För företag som använder AI är risken att bli beroende av ett litet antal leverantörer därför mycket reell.
När det gäller komponenter och AI-modeller ligger Europa efter. Det hänger samman med strukturella svagheter inom bland annat reglering, integration och strategisk inriktning, som redan har lyfts fram i Draghi-rapporten.
Samtidigt har Europa flera starka kort i konkurrensen med Kina och USA. Europeiska företag har centrala positioner i värdekedjan som Europa kan utnyttja bättre:
- ASML inom fotolitografi
- Zeiss inom optisk inspektion
- Spea inom elektrisk testning
- Siltronic inom kiselskivor
Europa kan också dra nytta av storleken på sin egen marknad. Som världens näst största marknad ger den Europa betydande förhandlingsmakt.
Fyra frågor som Europa och företag bör ställa om AI-beroende:
- Vad är vi beroende av?
- Hur kritiskt är detta beroende?
- Vilka alternativ finns?
- Vad kostar det att byta från en lösning till en annan?
En sak är dock avgörande: Europa får inte halka efter i användningen av ny teknik. Produktivitetsvinsterna kan bidra till att stärka både marginalerna och konkurrenskraften.
Les Cofaces analys av IKT-sektorn
