Det vi befarade inför sommaren har blivit verklighet. I stället för att förbättras har det geopolitiska läget återigen försämrats. Det sätter ett allt större tryck på råvarupriser och finansiella villkor och därmed även på den ekonomiska aktiviteten. Som en följd av utvecklingen har Coface sänkt landriskbedömningen för tre länder och höjt den för fyra. Dessutom har 20 sektorbedömningar ändrats, med 12 nedgraderingar och 8 uppgraderingar.
Nyckeltal
- 0,5 procentenheter: beräknad effekt av konflikten i Mellanöstern på den globala tillväxten 2026 och 2027
- 100 dollar per fat: oljepriset passerade denna nivå i september
- 2,6 %: Cofaces tillväxtprognos för 2027, jämfört med 2,5 % 2026
Inflationstrycket är tillbaka i världsekonomin
Det geopolitiska läget försämrades kraftigt under sommaren. Nya strider mellan Iran och USA och en ytterligare upptrappning av konflikten mellan Ukraina och Ryssland har satt leveranskedjorna under hård press och lett till en markant ökning av råvarupriserna.
Trots att oljeexporten genom Persiska viken och Hormuzsundet har ökat betydligt och handelsflödena har lagts om har oljepriset stigit med mer än 50 %, medan priset på naturgas har ökat med nästan 100 %. Metallpriserna ligger kvar på höga nivåer, medan priserna på jordbruksvaror har stigit kraftigt efter attacker mot hamnterminaler vid Svarta havet och sommarens värmeböljor i Europa. Vetepriserna har stigit med 40 % jämfört med samma period föregående år.
Utvecklingen har åter väckt oro för en kraftig uppgång i inflationen, vilket har fått centralbankerna att höja styrräntorna. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve följde ECB och höjde räntan med 25 baspunkter, vilket bidrog till stramare finansiella villkor globalt.
Sedan bottennivån i mitten av januari har den amerikanska dollarn stärkts med mer än 6 % mätt i effektiva växelkurser, medan de långa räntorna sedan slutet av februari har stigit med mer än 100 baspunkter i de flesta större valutaområden.
Hittills har världsekonomin visat betydande motståndskraft, bland annat med stöd av AI-relaterade investeringar och tillhörande förmögenhetseffekter. Riskerna fortsätter dock att öka. Mot denna bakgrund står Coface fast vid prognosen om svagare ekonomisk aktivitet i år, med en tillväxt på 2,5 %, efter 2,8 % 2025, innan tillväxten stabiliseras på 2,6 % nästa år.
Land- och sektorrisk: Tre nedgraderingar i Mellanöstern och press på livsmedels- och jordbrukssektorn
I Mellanöstern väntas den ekonomiska aktiviteten minska i länderna i Gulf Cooperation Council under 2026. Saudiarabien (A3 → A4) är utsatt för attacker mot energiinfrastrukturen och de flesta av landets exportvägar, medan Förenade Arabemiraten (A2 → A3) och Qatar (A3 → A4) är sårbara på grund av sitt beroende av Hormuzsundet.
Livsmedels- och jordbrukssektorn har nedgraderats i sex länder. I Europa, närmare bestämt Frankrike, Österrike och Polen, beror förändringen främst på de extrema väderförhållandena under sommaren 2026.
I Förenade Arabemiraten och Saudiarabien beror sårbarheten i större utsträckning på ländernas starka beroende av livsmedelsimport än på utmaningar kopplade till den inhemska produktionen.
I Argentina står sektorn fortfarande inför utmanande finansiella villkor, präglade av flera konkurser bland jordbruksföretag, höga kostnader och pressade marginaler.
En världsekonomi i olika takt
- USA: Ekonomin är fortsatt robust, med stöd av hushållens konsumtion, AI-relaterade investeringar och en arbetsmarknad nära full sysselsättning, med en arbetslöshet på 4 %.
- Europa: Utvecklingen är något bättre än väntat, med stöd av motståndskraften i den tyska och spanska ekonomin, trots oro kring hållbarheten i de franska offentliga finanserna.
- Asien: Utvecklingen är mer blandad. Vietnam (+8,4 %) och Indien (+7,5 %) gynnas fortfarande av investeringar i infrastruktur och AI-relaterad teknik. Samtidigt försvagas den inhemska efterfrågan i Kina, medan flera ekonomier i regionen, däribland Thailand och Filippinerna, tyngs av stigande energikostnader.
- Afrika och Latinamerika: Den största risken är fortfarande ihållande hög inflation till följd av stigande priser på jordbruksvaror och energi, särskilt kopplat till effekterna av El Niño.
Den långvariga konflikten i Mellanöstern har återigen ökat risken för en ny global inflationschock.
Stigande kostnader för energi, råvaror och transporter tvingar centralbankerna att upprätthålla en stram penningpolitik. Det gör förutsättningarna allt mer utmanande för de mest sårbara staterna och företagen.
Jean-Christophe Caffet, Chefsekonom på Coface
Ladda ner hela rapporten (pdf)
