Tyskland
Tjeckien
Ungern
Polen
ÖsterrikeDen finanspolitiska konsolideringen och inflationen hämmar den ekonomiska tillväxten
Den ekonomiska tillväxten avtog markant under 2025 till följd av den pågående budgetkonsolideringen, införandet av en högre mervärdesskattesats – standardsatsen höjdes från 20 % till 23 % och den reducerade skattesatsen steg något från 10 % till 19 % – samt införandet av den nya skatten på finansiella transaktioner, vilket har urholkat hushållens köpkraft och tyngt konsumtionen. Som en följd av detta blev den privata konsumtionen negativ i jämförelse med samma period föregående år under det sista kvartalet 2025. Den svaga efterfrågan från hushållen motverkades delvis av stigande investeringar, en trend som förväntas fortsätta under 2026 i takt med att återstående projekt påskyndas inför tidsfristerna för utbetalning av EU-medel. Med detta sagt utgör Europaparlamentets resolution från april 2026, där man uppmanar Europeiska kommissionen att aktivera mekanismen för rättsstatsvillkor, en betydande risk för utnyttjandet på kort sikt – särskilt för de 12,6 miljarder euro i sammanhållningsfonder som tilldelats fram till 2027. Exporten har förblivit stabil trots globala handelsspänningar, tack vare ökad produktionskapacitet inom bilindustrin. År 2027 förväntas nya projekt från stora biltillverkare, såsom Volvos tillverkningsanläggning i Košice, vilket kommer att stödja exporten men samtidigt fördjupa landets beroende av bilindustrin.
Ytterligare åtgärder för finanspolitisk konsolidering fortsätter att utöva ett nedåtriktat tryck på hushållens konsumtion. Dessutom kommer den disinflationistiska processen i samband med att momshöjningarna upphör i slutet av 2025 sannolikt att avbrytas av den kraftiga uppgången i energi- och råvarupriserna till följd av blockaden av Hormuzsundet. Detta gäller även om statliga ingripanden på bränslemarknaden begränsar prisökningarna i detaljhandeln. Ökningar av bränslepriserna slår snabbt igenom i inflationen, medan en långvarig blockad skulle ge upphov till bredare och mer ihållande inflationseffekter i takt med att prisökningarna sprider sig till ett bredare utbud av varor. Dessutom kommer beslutet att avskaffa prisregleringen för uppvärmning tidigare i år att utöva ett uppåtriktat tryck på inflationen. Hushållen förväntas ägna en större andel av sina utgifter åt bränsle och andra berörda råvaror, vilket tränger undan utgifterna för inhemskt producerade varor och tjänster.
EU-medel kan mildra den finanspolitiska åtstramningen
Den finanspolitiska konsolideringen kommer att fortsätta, men i en långsammare takt än väntat, och kommer att hämmas av strukturella utgiftsstörningar och de stundande valen 2027. Regeringens tredje konsolideringspaket i början av 2026 riktade sig mot både intäkter och utgifter och innebar höjda sjukvårdsavgifter för anställda, ökad progressivitet i inkomstskatten, nya minimivärden för bolagsskatten samt högre mervärdesskattesatser på utvalda varor. De fortsatt höga försvarsutgifterna – en permanent ökning till följd av säkerhetshänsyn – och stödåtgärderna på energiområdet, som innebär att el- och gaspriserna taksätts för de flesta hushållen åtminstone fram till 2027, begränsar dock utrymmet för ytterligare utgiftsjusteringar. Lönestopp inom den offentliga sektorn i de flesta branscher ger viss lättnad, men löneindexeringen inom utbildning och hälso- och sjukvård motverkar besparingarna på andra områden. Det offentliga underskottet förväntas förbli högt, och en fullständig konsolidering till under 3 % av BNP skjuts upp bortom den nuvarande medelfristiga prognosen. Räntebetalningarna fortsätter att stiga som andel av intäkterna, vilket därmed förvärrar oron för den långsiktiga finanspolitiska hållbarheten. Regeringens finanspolitiska utveckling är beroende av att medlen från EU:s återhämtnings- och resiliensplan utnyttjas effektivt, eftersom dessa tillflöden är avgörande för att stödja investeringar och kompensera för den svaga inhemska efterfrågan. Politiska påtryckningar i samband med de kommande valen kommer sannolikt att begränsa ytterligare konsolideringsåtgärder, särskilt sådana som påverkar sysselsättningen inom den offentliga sektorn eller de sociala transfereringarna.
Slovakiens utrikeshandelsposition är fortfarande sårbar för svag europeisk efterfrågan och osäkerhet i världshandeln. Nettoexporten återhämtade sig 2025, men exportsektorerna är fortfarande starkt beroende av bilproduktionen, vilket skapar ett koncentrerat exportberoende. Handelsunderskottet förväntas öka i takt med att den globala volatiliteten på energi- och råvarumarknaderna kommer att driva upp importen genom priseffekter och eventuellt tynga den ekonomiska aktiviteten i Västeuropa, däribland hos en viktig handelspartner, Tyskland. En betydande möjlighet till uppgång väntas uppstå i slutet av 2027 i och med idrifttagandet av ny bilproduktionskapacitet i Košice, vilket bör ge en betydande exportuppgång och bidra till att återta marknadsandelar som gått förlorade sedan pandemin. Underskottet i bytesbalansen, som drivs av handelsobalanser och inkomstutflöden, understryker ekonomins beroende av inflöden från EU-fonder och utländska direktinvesteringar – även om de senare fortfarande hämmas av investerarnas oro över utrikespolitiken och de frekventa förändringarna i skattepolitiken som skapar osäkerhet för företagen.
Den politiska klyftan i Slovakien växer
Det politiska landskapet i Slovakien är fortfarande djupt polariserat, där trepartskoalitionen bestående av Direction – Socialdemokrati (Smer, vänsterpopulistiskt), det slovakiska nationalpartiet (SNS, nationalkonservativt) och Röst – Socialdemokrati (Hlas-SD, socialdemokratiskt och populistiskt) står inför allt starkare politiska motvindar. Fico-regeringens försök att stärka kontrollen över nationella institutioner – senast genom ansträngningar att avskaffa landets myndighet för skydd av visselblåsare, ett beslut som upphävdes av Slovakiens högsta domstol – speglar eskalerande spänningar inom koalitionen och mer omfattande demokratiska farhågor. Ficos förslag att skjuta upp regionalvalen till 2027 möttes också av offentligt motstånd från koalitionspartnern Hlas-SD. I takt med att åtstramningsåtgärderna slår igenom och de makroekonomiska förhållandena försämras tappar den sittande koalitionen, särskilt Smer och Hlas, gradvis i popularitet till förmån för det centerliberala oppositionspartiet Progressiva Slovakien och det högerextrema Republikrörelsen, som för närvarande inte har någon representation i parlamentet. Denna föränderliga politiska dynamik tyder på att valtrycket kommer att intensifieras i takt med att regionalvalet 2026 närmar sig och valkampanjen inför parlamentsvalet 2027 inleds, vilket begränsar regeringens möjligheter att genomföra ytterligare kostsamma eller impopulära finanspolitiska justeringar.
Slovakiens internationella relationer har genomgått en subtil men betydelsefull omorientering. Förlusten av Viktor Orbán som en nyckelallierad i Ungern till följd av dennes senaste valnederlag har försvagat Ficos förhandlingsstyrka i EU-frågor och tagit bort en inflytelserik röst för obstruktiva ståndpunkter inom EU-blocket. Tidigare delade Orbán och Fico en gemensam ståndpunkt mot EU:s sanktioner mot Ryssland, militärt stöd till Ukraina och en djupare europeisk integration, så utan denna allians har Ficos regering utsatts för ökat tryck att anpassa sig till EU:s ståndpunkter. Denna förändring har redan tagit sig uttryck i Slovakiens helomvändning när det gäller Ukrainas EU-anslutning. De närmande tidsfristerna för utbetalning av EU-medel och det akuta behovet av att få fart på ekonomin inför valet 2027 kommer också att övertyga Fico att inta en mer samarbetsvillig hållning gentemot Bryssel. Med detta sagt kommer Fico sannolikt att behålla en fast hållning i frågor som har direkta ekonomiska konsekvenser för Slovakien, särskilt när det gäller det fortsatta flödet av rysk olja genom Druzhba-ledningen. Slovakien kan också finna gemensam grund med andra länder i Visegrádgruppen, särskilt Tjeckien och Ungerns nya regering, som förväntas föra en pragmatisk politik gentemot Ryssland, särskilt med tanke på det gemensamma beroendet av energiimport.