Den geopolitiska oron i Mellanöstern hotar en hittills relativt stabil stöttepelare i den globala industrin: den petrokemiska sektorn. Asien är starkt beroende av nafta, flytande petroleumgas (LPG) och metanol från Gulfregionen, och känner nu av de första ringverkningarna – med låga lager å ena sidan och kraftig prisökning å den andra.
Krisen begränsar sig inte längre till energimarknaderna, utan sprider sig uppåt i hela den industriella värdekedjan. När 60–70 % av den asiatiska naftan¹ transporteras genom Hormuzsundet kan en långvarig störning bidra till att förändra handelsflöden, kostnadsnivåer – och kanske även själva geografin inom den globala petrokemiska industrin.
Joe Douaihy, branschekonom, Coface
Petrokemikalier: Asien i frontlinjen för den geopolitiska chocken
Ökande spänningar i Mellanöstern och störningar kring Hormuzsundet har skickat volatiliteten på energi- och kemikalie marknaderna till nya höjder. Regionen levererar en betydande andel av sektorns viktigaste insatsvaror: råolja, nafta, LPG, metanol och andra centrala råvaror.
För asiatiska producenter är detta beroende strukturellt: 60–70 % av naftan och 45 % av LPG kommer från Mellanöstern. Därmed är Asien den första regionen som drabbas, samtidigt som utbudet minskar och priserna stiger snabbt.
Data til diagrammet i .xlsx format
Dagens spänningar inträffar under en period med svag efterfrågan – särskilt inom bygg- och bilindustrin – i kombination med ihållande överkapacitet i Kina. Dessutom arbetar många asiatiska tillverkare (till exempel i Sydkorea och Japan) strukturellt med låga lager av nafta och LPG, ofta tillräckligt för endast några veckors produktion. Resultatet är snabbt sjunkande naftalager, vilket tvingar tillverkarna att minska produktionen.
Gulfregionen: En avgörande länk uppströms i den globala kemikaliekedjan
Mellanöstern spelar en helt central roll i den uppströmsdelen av den petrokemiska värdekedjan. Förutom olja exporterar Gulfregionen stora mängder nafta och LPG – två produkter som är avgörande för asiatiska krackningsanläggningar och som utgör grunden för en omfattande kedja av derivat: plast, kompositmaterial, lösningsmedel, syntetiska textilier och kosmetika. Hormuzsundet kanaliserar huvuddelen av dessa flöden till knutpunkter som Kina, Sydkorea, Japan och Thailand.
Metanol spelar en motsvarande nyckelroll. Iran och GCC-länderna² levererar huvuddelen av de volymer som Kina använder i sina MTO-anläggningar (metanol-till-olefiner), vilka står för cirka 20 % av landets olefinproduktion. Olefiner (eten, propen och butadien) är själva ”byggstenarna” i den globala kemiska industrin. För att kompensera för bortfall av leveranser har Kina redan börjat öka sin kolbaserade metanolproduktion.
Första konsekvenserna: press på marginaler och produktionsstopp
De första tecknen på störningar är redan synliga. Flera asiatiska raffinaderier minskar produktionsvolymen, medan stora tillverkare – som Yeochun NCC (Korea) och PCS (Singapore) – har förklarat force majeure. De hänvisar till omständigheter som hindrar normal drift och gör det svårt att uppfylla leveransåtaganden gentemot kunderna.
Beställningar av polyeten och polypropen har skjutits upp på flera marknader, vilket signalerar en snabb åtstramning av utbudet. Även vid en kortvarig kris är det krävande och kostsamt att starta om petrokemiska anläggningar efter produktionsnedskärningar, vilket kan förlänga konsekvenserna långt bortom själva konfliktperioden.
Data til diagrammet i .xlsx format
Möjlig omvandling av sektorn: vinnare, förlorare och nya jämvikter
Om krisen fortsätter kan det petrokemiska landskapet förändras avsevärt:
- USA: Potentiella vinnare, tack vare mycket låga etylenkostnader, vilket kan göra det möjligt att öka exporten till Asien.
- Kina: Mer diversifierat och kan i större utsträckning vända sig mot kol. Detta möjliggör direkt kemikalieproduktion (CTO), men med höga koldioxidutsläpp. Kol kan också användas för metanolproduktion, som driver MTO-anläggningarna – men metanolimporten kommer idag till stor del från Mellanöstern, där priserna nu stiger kraftigt.
- Europa: I en sårbar position, präglad av höga energikostnader och begränsad förmåga att föra över prisökningarna på kunderna.
- Indien: En möjlig positiv överraskning, om landet lyckas öka produktionen baserad på rysk råolja, i kombination med en geografisk fördel när det gäller att betjäna de asiatiska marknaderna.
¹ Nafta är en flytande blandning av lätta kolväten (molekyler bestående av kol- och väteatomer i korta kedjor). Den framställs huvudsakligen genom raffinering av råolja och används som råvara inom den petrokemiska industrin.
² Gulf Cooperation Council (GCC) är ett politiskt och ekonomiskt samarbete mellan sex arabiska golfstater: Saudiarabien, Förenade Arabemiraten (UAE), Kuwait, Qatar, Bahrain och Oman.
